Hélène Cixous

Hélène Cixous
Hélène Cixous, 23 september 2011.
Född5 juni 1937 (89 år)
Oran
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidFaculté des lettres de Paris, doktorsexamen,
SysselsättningPoet, filosof, universitetslärare, filmmanusförfattare, författare, litteraturkritiker, kvinnosakspolitiker, essäist, språkfilosof, dramatiker, anglist, skådespelerska
ArbetsgivareCornell University
European Graduate School
Université Paris 8
Utmärkelser
Prix Médicis (1969)
Prix de la langue française (2014)
Prix Marguerite Duras (2014)
Officer av Hederslegionen (2014)
Prix Marguerite-Yourcenar (2016)
Kommendör av Arts et Lettres-orden (2016)
Prix Francine-et-Antoine-Bernheim pour les arts, les lettres et les sciences (2017)
Grand prix du théâtre (2018)
Justus Möser-medaljen (2018)
BnF:s pris (2021)
Storofficer av Nationalförtjänstorden (2023)
Formentorpriset (2025)
Hedersdoktor vid University College London
Hedersdoktor vid University of Alberta
Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet
Hedersdoktor vid University of York
Hedersdoktor vid Queen's University
Hedersdoktor vid Georgetownuniversitet
Prix du Syndicat de la critique
Redigera Wikidata

Hélène Cixous, född 5 juni 1937 i Oran, Algeriet, är en fransk feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare.

Biografi

Hélène Cixous föddes 1937 i Algeriet som då lydde under fransk överhöghet. Både hennes föräldrar var av judisk härkomst. Fadern kom från en fransk-kolonial, sefardisk familj som på 1800-talet flyttade till Oran i Algeriet från Marocko. Modern var ashkenazer och född i Osnabrück, men hennes förfäder hade bott i bland annat nuvarande Slovakien, Tyskland och Alsace. I hennes barndomshem talades förutom tyska, som blev hennes modersmål, även franska, spanska, arabiska, engelska och hebreiska. När Vichyregimen kom till makten förlorade fadern sitt medborgarskap och rätten att utöva sitt yrke, och Hélène och hennes bror fick inte gå i skolan. Fadern avled 1948.

Redan i unga år började Hélène Cixous intressera sig för klassiker som Shakespeare och Heinrich von Kleist, samt moderna författare som Franz Kafka. I likhet med andra kolonisatörer i Algeriet studerade hon i Frankrike, där hon 1959 tog examen i engelska, samt gifte sig och blev mor för första gången. 1962 fick hon sitt andra barn, och fick tjänst vid Bordeaux universitet. Samma år vann Algeriet sin självständighet från Frankrike, varmed modern och brodern fängslades; sedermera utvisades modern från Algeriet.

När hennes make och hon gick skilda vägar 1965 flyttade hon till Paris, fick samma år tjänst vid Sorbonne, och två år senare vid Université Paris-Nanterre. 1968 doktorerade Cixous med en avhandling om James Joyce, och utnämndes året därpå till professor. I anslutning till majrevolten värvades hon till det nystartade Université Paris-VIII i Vincennes, och vid samma tid grundade hon tidskriften Poétique tillsammans med Gérard Genette och Tzvetan Todorov. Cixous grundade Centre de Recherches en Etudes Féminines 1974, där hon ännu är verksam som professor; det var världens första lärocenter för feminism.

Som skönlitterär författare debuterade Cixous 1969 med Dedans (svenska Inuti, 2009) och tilldelades för denna Prix Médicis. Som författare, liksom i egenskap av akademiker, är Cixous påverkad av Marx och Freud och räknas som en av de mest tongivande postmodernisterna. Hon har skrivit flera verk för teatern.

Ett av hennes huvudverk som akademiker är essäsamlingen Prénoms de personne från 1974, där hon behandlar förhållandet mellan sexualiteten och språket, samt narcissism och döden. Året därefter utkom hon med den för feminister inflytelserika Le rire de la Méduse som handlar om kvinnligt författarskap.

Under slutet av 1970-talet anslöt sig Cixous till Politique et Psychoanalyse, där hon, stödjande sig på Martin Heidegger, bidrog med teorier om hur man språkledes kan överkomma åtskillnader mellan könen. Hon bröt dock med PeP för att med boken Le Livre de Promethea (1983) luta sin feminism åt historiska studier.

1998 samarbetade hon med sin landsman Jacques Derrida, vars biografi hon sedan skrivit.

Kerstin Munck behandlar Cixous författarskap i flera artiklar och i boken Att föda text (2004), samt har tillsammans med Sara Gordan översatt två noveller till svenska, En riktig trädgård (”Un vrai jardin”) och Ockupationen (ur Benjamin à Montaigne). 2008 utkom dessa båda med en översättning av Dedans på svenska, Inuti, på bokförlaget Modernista.

Bibliografi

Utgivet på svenska

Originalutgåvor

Romaner
Essäer
Teater

Källor

Noter

  1. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6g202s0, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Helene-Cixoustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 17849, läst: 4 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 210.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Hélène_CixousStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, SUDOC: 097966487.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20011018132, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20011018132, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0163051.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20011018132, läst: 30 mars 2025.[källa från Wikidata]
  11. 1 2 3 abART, abART person-ID: 137080, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  12. 1 2 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118871269, läst: 3 augusti 2025.[källa från Wikidata]
  13. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1188712697749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, www.babelio.com , läst: 26 december 2024.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, www.lamontagne.fr .[källa från Wikidata]
  16. ↑ NOR: PREX1415111D.[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.actualitte.com .[källa från Wikidata]
  18. ↑ NOR: MCCA1623619A, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ↑ läs online, bernheim.fondationjudaisme.org .[källa från Wikidata]
  20. ↑ läs online, www.fondationjudaisme.org .[källa från Wikidata]
  21. ↑ läs online, www.academie-francaise.fr , läst: 23 april 2026.[källa från Wikidata]
  22. ↑ läs online, www.lalettredulibraire.com .[källa från Wikidata]
  23. ↑ NOR: PRER2321410D.[källa från Wikidata]
  24. ↑ läs online, www.elperiodico.com .[källa från Wikidata]
  25. ↑ ”Officiell biografi vid European Graduate School EGS”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090525190836/http://www.egs.edu/resources/cixous.html., sidan läst 28 mars 2009
  26. ↑ ”Officiell presentation vid Stanford Presidential Lectures and Symposia in the Humanities and Arts”. http://prelectur.stanford.edu/lecturers/cixous/conley.html., sidan läst 28 mars 2009
  27. ↑ http://muse.jhu.edu/login?uri=/journals/new_literary_history/v037/37.1calle-gruber.pdf
  28. ↑ Hélène Cixous, Mireille Calle-Gruber, rootprints, Routledge, 1997
  29. ↑ Blyth, Alan; Susan Sellers (2004). Hélène Cixous: live theory. Continuum International Publishing Group, 2004. sid. 6. ISBN 082646680X. http://books.google.se/books?id=Y6PkFFSAapUC&printsec=frontcover#PPA6,M1
  30. 1 2 Morag Shiach, biografi vid The Literary Encyclopedia, sidan läst 311 mars 2009

Externa länkar