Hasse innehade efter sin examen befattningar i Kiel, Halle och Marburg och blev 1934 Hermann Weyls ersättare på Göttingens universitet. Han var inbjuden talare vid International Congress of Mathematicians (ICM) 1932 i Zürich och plenartalare för ICM 1936 i Oslo.
År 1933 hade Hasse undertecknat trohetslöftet från professorerna vid de tyska universiteten och gymnasierna till Adolf Hitler och den nationalsocialistiska staten. Politiskt ansökte han om medlemskap i nazistpartiet 1937, men detta nekades honom, påstås det, på grund av hans avlägsna judiska anor. Efter kriget återvände han kort till Göttingen 1945, men uteslöts av de brittiska myndigheterna. Efter korta anställningar i Berlin bosatte han sig från 1948 permanent som professor i Hamburg.
Hasse samarbetade med många matematiker, särskilt med Emmy Noether och Richard Brauer om enkla algebror, och med Harold Davenport om Gauss-summor (Hasse–Davenport-relationer) och med Cahit Arf om Hasse–Arf-satsen.
Bericht über neuere Untersuchungen und Probleme aus der Theorie der algebraischen Zahlkörper, 1965 (återtryck från Berichts aus dem Jahresbericht der DMV 1926/27)
Ny upplaga av Algebraische Theorie der Körper av Ernst Steinitz med Reinhold Baer, med en ny bilaga om Galoisteori. Walter de Gruyter 1930.
Hasse Mathematik als Wissenschaft, Kunst und Macht, DMV Mitteilungen 1997, Nr.4 (publicerd version av en föreläsning hållen vid Hamburgs universitet 1959)
↑Hasse, H.(1937).”Über die riemannsche Vermutung in Funktionenkörpern”.In: Comptes rendus du Congrès international des mathématiciens: Oslo, 1936. "1". sid.189–206