| Henrik Fleming | |
| | |
| Född | 15 augusti 1584 |
|---|---|
| Död | 7 november 1650 (66 år) Stockholm |
| Begravd | Virmo kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Rostocks universitet |
| Sysselsättning | Politiker, militär, landägare, diplomat, soldat |
| Befattning | |
| Landshövding (1620–) Lantmarskalk Riksdagen 1643 (1643) Lantmarskalk Riksdagen 1644 (1644) | |
| Maka | Ebba Erlandsdotter Bååt (g. 1608–1630, makas/makes död) |
| Barn | Margareta Fleming Märta Fleming Johan Fleming (f. 1609) Erik Fleming (f. 1616) Claes Fleming (f. 1617) Jakob Fleming (f. 1640) |
| Föräldrar | Klas Fleming Elin Henriksdotter (Horn) |
| Släktingar | Herman Fleming (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
| Redigera Wikidata | |
Henrik Fleming, född 15 augusti 1584 på Åkersholm, död 7 november 1650 i Stockholm, son till ståthållaren Klas Fleming, krigare, diplomat, lantmarskalk.
Henrik Fleming föddes 1584 på Åkersholm. Han var son till ståthållaren Klas Fleming på Åbo slott och Elin Eriksdotter Horn. Fleming blev 1602 student vid Rostocks universitet. Han kom därefter i tjänst vid Karl IX:s livgarde och bevistade slaget vid Kirkholm. Fleming blev 1606 hovjunkare, 1607 kammarjunkare och 1610 löjtnant vid Adelsfanan under tåget till Kalmar.
Fleming bevistade under Gustav II Adolfs befäl fälttågen mot Danmark och Ryssland samt deltog såsom svensk fullmäktig i slutandet av freden i Stolbova 1617. Samma år blev han ståthållare över fästningarna Viborg och Nyslott samt därmed Viborgs och Nyslotts län. År 1620 utsågs han till landshövding i Ingermanland, 1622 till överste för hela finska rytteriet och 1628 till viceamiral. Jämte riksrådet Philip von Scheiding och Erik Gyllenstierna reste han 1634 såsom sändebud till ryske storfursten i Moskva. Han kritiserades skarpt av regeringen för att ha krävt betalning för att ta på sig uppdraget.
Som lantmarskalk ledde han ridderskapet och adelns överläggningar vid riksdagarna 1643 och 1644. I mars 1644 underlade sig Fleming med några hundra man hela Jämtland och tvingade invånarna att svärja drottning Kristina tro och lydnad.
Fleming efterlämnade en stor förmögenhet, som han förvärvat dels i krigen, dels på affärsverksamhet.
Han ägde Lais slott och län i Livland, Isenhof, Wademois och Tellista i Merjama socken i Estland, Lehtis i Virmo socken, Fagernäs i Tövsala socken, Yläne i Pöytis socken, Stora Ekeby i Rytterne socken, Flosta i Altuna socken och Fituna.
Fleming gifte sig första gången 13 mars 1608 med Ebba Erlandsdotter Bååt (död 1630), dotter till häradshövdingen Erland Johansson (Bååt) och Margareta Beurraeus. De fick tillsammans barnen översten Johan Fleming (1609–1646) vid Österbottens regemente, Elin Fleming (1611–1688) som var gift med översten Volmar Yxkull och generalmajoren och guvernören friherre Nils Bååt, Märta Fleming (död 1666) som var gift med assessorn friherre Carl Henrik Wrede af Elimä, friherre Erik Fleming af Lais (1616–1679), Erland Fleming, översten Claes Fleming (1617–1669), Margareta Fleming (död 1682) som var gift med assessorn Johan Stålhandske och generalmajoren Henrik Fleming (1625–1697).
Han gifte sig andra gången 3 april 1633 i Stockholm med Sigrid Kurtzel (död 1673), dotter till landshövdingen Jost Kursell och Ebba Lilliehöök af Fårdala. Sigrid Kurtzel var änka efter friherre Nils Ryning. Fleming och Kurtzel fick tillsammans barnen Maria Elisabet Fleming (1638–1680) som var gift med översten Erik Bagge af Berga och landshövdingen Jakob Fleming (1640–1689).
|