| Hosea | |
| Profeten Hosea av James Tissot, ca. 1900 | |
| Profet | |
|---|---|
| Född | 700-talet f.Kr |
| Vördas inom | Judendomen Kristendomen Islam Rastafari |
| Helgedom | Safed i Israel |
| Helgondag | 17 oktober 17 (Ortodox kristendom) |
| Attribut | höjer sin hand till välsignelse, håller en bokrulle med orden Ex Aegypto vocavi filium meum |
Hosea (Hebreiska: הוֹשֵׁעַ, romaniserat: Hōšēaʿ, bokstavligen 'Frälsning'), även känt som Osee (forngrekiska: Ὡσηέ, romaniserat: Hōsēé), son till Beeri, var i den hebreiska bibeln en profet i Israel på 700-talet f.Kr. och den nominella huvudförfattaren till Hoseas bok. Han är den första av de tolv mindre profeterna, vars samlade skrifter samlades och organiserades i en enda bok i den judiska Tanakh under den andra tempelperioden (vilken bildade Nevi'ims sista bok) men som skiljs åt som enskilda böcker inom kristendomen. Hosea ses ofta som en "domedagsprofet", men i hans budskap om förstörelse finns ett löfte om återställande. Talmud hävdar att han var den största profeten i sin generation. Perioden för Hoseas gärning sträckte sig till omkring sextio år, och han var den enda Israels profet på sin tid som lämnade någon skriftlig profetia.
De flesta forskare sedan 1800- och 1900-talen har varit överens om att Hosea och Hoseas bok daterar sig till Jerobeam II:s tid, även om vissa redaktionskritiska studier av Hosea sedan 1980-talet har postulerat att den teologiska och litterära enheten skapades av redaktörer, och forskare skiljer sig avsevärt i sina tolkningar av redaktionsprocessen, stadier och omfattningen av 700-talets profets ursprungliga bidrag. Ändå anses aspekter av 700-talets historia generellt återspeglas i texten.
Namnet Hosea verkar ha varit vanligt och härstammar från ett närbesläktat verb som betyder 'frälsning'. Fjärde Moseboken 13:9 säger att Hosea var det ursprungliga namnet på Josua, Nuns son, tills Mose gav honom det längre, teoforiska namnet Jehoshua (hebreiska: יְהוֹשֻֽׁעַ, romaniserat: Yēhōšūaʿ) som innehöll en förkortad form av tetragrammaton. Rashi förklarar i Sotah 34b att Josua är ett sammansatt namn av יה (Jah) och הושע (hōšēaʿ), "Gud må frälsa".

Även om det inte uttryckligen anges i Hoseas bok, framgår det av detaljnivån och den kännedom som fokuserar på nordostgeografi att Hosea utförde sina profetiska tjänster i det norra kungariket Israel, där han var född. I Hosea 5:8 ff. verkar det finnas en hänvisning till det Syrisk-efraimitiska kriget som ledde till att riket erövrades av assyrierna (ca 734–732 f.Kr.). Hoseas långa tjänstgöring, från Jerobeam II:s regeringstid (787–747) till kung Hosea av Israels regeringstid (731–722), verkar ha upphört före Samarias fall 722/721.
Inte mycket är känt om Hoseas liv eller sociala status. Enligt Hoseas bok gifte han sig med Gomer, Diblaims dotter, men hon visade sig vara otrogen. Hosea visste att hon skulle vara otrogen, eftersom Gud säger detta till honom omedelbart i bokens inledande uttalanden. Detta äktenskap arrangerades för att tjäna profeten som en symbol för Israels otrohet mot Herren. Hans äktenskap kommer att dramatisera sammanbrottet i relationen mellan Gud och hans folk Israel. Hoseas familjeliv speglade den "äktenskapsbrytande" relation som Israel hade byggt upp med andra gudar.
På samma sätt representerar hans barns namn Guds främlingskap från Israel. De är profetiska om den styrande dynastins fall och det brutna förbundet med Gud – ungefär som profeten Jesaja en generation senare. Namnet på Hoseas dotter, Lo Ruchamah, som betyder 'inte medlidande', väljs som ett tecken på missnöje med Israels folk för att de följer falska gudar. Namnet på Hoseas son, Lo Ammi, som betyder 'inte mitt folk', är valt som ett tecken på Herrens missnöje med Israels folk för att de följer dessa falska gudar.

Ussias regeringstid, som under en tid satt på tronen under sin far Amasjas livstid, är särskilt anmärkningsvärd eftersom den markerar början på tre av profeternas verksamhet: Hosea, Amos och Jesaja. Den äldste av de tre var Hosea, son till profeten och prins Beeri, som senare fördes bort som fånge av Tiglath-Pileser I, Assyriens kung. Av Beeris profetior finns två verser bevarade av Jesaja. Det märkliga äktenskap som Hosea ingick på Guds befallning var inte utan goda skäl. När Gud talade till profeten om Israels synder, i förväntan att han skulle försvara eller ursäkta sitt folk, sade Hosea strängt: "O Verdens Herre! Universum är ditt. Istället för Israel, välj en annan som ditt särskilda folk bland jordens folk." För att göra den sanna relationen mellan Gud och Israel känd för profeten, befalldes han att ta en kvinna med ett tvivelaktigt förflutet till hustru. Efter att hon fött flera barn, ställde Gud plötsligt frågan till honom: "Varför följer du inte din lärare Moses exempel, som förnekade sig familjelivets glädje efter sin kallelse till profetia?" Hosea svarade: "Jag kan varken skicka bort min hustru eller skilja mig från henne, för hon har fött mig barn." "Om du nu," sade Gud till honom, "du som har en hustru vars ärlighet du är så osäker på att du inte ens kan vara säker på att hennes barn är dina, och ändå inte kan skiljas från henne, hur kan jag då skilja mig från Israel, från mina barn, mina utvaldes barn, Abraham, Isak, och Jacob!" Hosea bad Gud om förlåtelse. Men Gud sade: "Det vore bättre att du bad för Israels välfärd, ty du är orsaken till att jag utfärdade tre ödesdigra dekret mot dem." Hosea bad som han blev tillsagd, och hans bön avvärjde den förestående trefaldiga undergången. Hosea dog i Babylon vid en tid då en resa därifrån till Palestina var förknippad med många faror. I önskan att hans jordiska kvarlevor skulle vila på helig mark bad han före sin död att hans bår skulle lastas på en kamel och att djuret skulle tillåtas att ta sig fram som det ville. Var den än slutade, där skulle hans kropp begravas. Som den befallde, så gjordes det. Utan en enda olycka anlände kamelen till Safed. På stadens judiska kyrkogård stod den stilla, och där begravdes Hosea i närvaro av en stor församling."
Som en av de tidiga skrivande profeterna, använde Hosea sin egen erfarenhet som en symbolisk representation av Gud och Israel. Relationen mellan Hosea och Gomer speglar relationen mellan Gud och Israel. Även om Gomer rymmer från Hosea och ligger med en annan man, älskar han henne ändå och förlåter henne. På samma sätt, även om Israels folk dyrkade falska gudar, fortsatte Gud att älska dem och övergav inte sitt förbund med dem.
Hoseas bok var en sträng varning till det norra riket mot den växande avgudadyrkan som utövades där. Boken var en dramatisk kallelse till omvändelse. Kristna kyrkan utvidgar analogin mellan Hosea och Kristus och kyrkan: Kristus maken, hans kyrka bruden. Kristna ser i denna bok en liknande kallelse till kyrkan att inte överge Herren Jesus Kristus. Kristna ser också återköpet av Gomer som den frälsande egenskapen i Jesu Kristi offer på korset.
Andra predikanter, som Charles Spurgeon, såg Hosea som en slående presentation av Guds barmhärtighet i hans predikan över Hosea 1:7: "Men Judas folk skall jag förbarma mig över, jag skall rädda dem genom Herren, deras Gud. Jag skall inte rädda dem genom båge och svärd och krig eller genom hästar och ryttare." – Bibeln, Hosea 1:7
Inom islam anses Ḥushayā ibn Bīrī (arabiska: حشايا بن بيري) vara en Israʼiliyyat-profet som sändes för att vägleda Bani-Israel efter att de vänt sig bort från Gud. Koranen nämner endast några profeter vid namn men gör det tydligt att många skickades som inte nämns. Därför talar många muslimska lärda, såsom Ibn Ishaq, om Hosea som en av Israels sanna hebreiska profeter. Hoseas bok har också använts i Koranexeges av Abdullah Yusuf Ali, särskilt med hänvisning till Koranverser som talar om Israels tillbakagång.
Han hedras tillsammans med de andra mindre profeterna i helgonkalendern för den armeniska apostoliska kyrkan den 31 juli. Han hedras enligt den östortodoxa liturgiska kalendern, med en festdag den 17 oktober (för de kyrkor som följer den julianska kalendern infaller den 17 oktober för närvarande den 30 oktober enligt den moderna gregorianska kalendern). Han hedras också på de heliga fädernas söndag (söndagen före Herrens födelse).

Judisk tradition säger att Hoseas grav är en byggnad belägen på den judiska kyrkogården i Safed. Emellertid säger dock Emil G. Hirsch och Victor Ryssel, som skriver i Jewish Encyclopedia, att denna tradition är "historiskt värdelös".
Wikimedia Commons har media som rör Hosea.
| |||||
|