Howard Fast

Howard Fast
Född11 november 1914
New York, USA
Död12 mars 2003 (88 år)
Old Greenwich, USA
Andra namnE. V. Cunningham, Walter Ericson och Behn Boruch
Medborgare iUSA
SysselsättningFörfattare, manusförfattare, prosaist
BarnJonathan Fast (f. 1948)
Utmärkelser
Grand prix de littérature policière (1973)
Stalins fredspris
Redigera Wikidata

Howard Melvin Fast, född 11 november 1914 i New York i New York, död 12 mars 2003 i Greenwich i Connecticut, var en amerikansk författare, främst känd för den historiska romanen Spartakus. Han härstammade från ukrainsk-judiska invandrare. Hans tidiga historiska romaner (I frihetens namn, Sista gränsen och Frihetens väg) hälsades som mästerverk av kritikerna. Eftersom hans romaner hyllade friheten, utsågs han 1942 till huvudförfattare för Voice of Americas radiosändningar till det ockuperade Europa. 1945 reste han som krigskorrespondent i Asien. Men 1947 kallades han som vittne inför kongressens utskott för oamerikansk verksamhet. Han vägrade att namnge andra kommunistsympatisörer och blev då fängslad.

Efter fängelsestraffet ville inget förlag publicera hans romaner. Spartakus tvingades han publicera på eget förlag. Han var fortfarande aktiv kommunist. Han grundade World Peace Movement och var 1950-1954 ledamot av World Peace Council och mottog 1954 Stalins internationella fredspris. Först efter Ungernupproret 1956 bröt Fast med kommunistinternationalen.

Under pseudonymen E.V. Cunningham skrev Fast psykologiska thrillerromaner.

Bibliografi

Som Howard Fast om familjen Lavette

  • The immigrants 1977 (Immigranterna, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1978)
  • Second generation 1978 (Arvtagarna, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1979)
  • The establishment 1979 (De framgångsrika, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1980)
  • The legacy 1981 (Arvet, (översättning Sven Hallén, Bonnier, 1982)
  • The immigrant's Daughter 1985 (Immigrantens dotter, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1986)
  • An independent woman 1997 (ej översatt till svenska)

Som Howard Fast: Övriga verk (på svenska)

  • I frihetens namn (översättning Sten Söderberg, Geber, 1941) (Conceived in liberty)
  • Tom Paine (översättning Nils Jacobsson, Geber, 1945) (Citizen Tom Paine)
  • Amerikanen: roman från mellanvästern (översättning Olle Moberg, Arbetarkultur, 1948) (The American)
  • Strejken i Clarkton: roman (översättning Arthur Magnusson, Arbetarkultur, 1949) (Clarkton)
  • Frihetens väg (översättning Arthur Magnusson, Arbetarkultur, 1950) (Freedom road)
  • Mina ärorika bröder (översättning Olle Moberg, Arbetarkultur, 1951) (My glorious brothers)
  • Spartakus (översättning Olle Moberg, Arbetarkultur, 1953) (Spartacus)
  • Sista gränsen (översättning Nils G. Holmberg, Arbetarkultur, 1956) (The last frontier)
  • Max (översättning Sven Hallén, Bonnier, 1983) (Max)

Under pseudonymen E.V. Cunningham

(Översättning Ingrid Berglöf, förlag B. Wahlström, om ej annat anges)

  • Ingen nåd för Shirley (1966) (Shirley)
  • Till varje pris, Penny (1967) (Penelope)
  • Bränn inte fingrarna, Lydia! (1967) (Lydia)
  • Sylvia (översättning Gun Årestad, 1967) (Sylvia)
  • Stå ditt kast, Helen (översättning Barbro Johansson, 1968) (Helen)
  • Alice (1968) (Alice)
  • Säg sanningen Susanne (1969) (Phyllis)
  • Bara lånta fjädrar (översättning Majken Cullborg, 1971) (Margie)
  • Falska försäkringar (översättning Gunilla Banck, 1971) (Cynthia)
  • Mördaren som gav upp (översättning Ulf Schöldström, Lindqvist, 1971) (The assasin who gave up his gun)
  • Du ska dö, Sally (översättning Gabriel Setterborg, 1972) (Sally)
  • Mördande konkurrens (översättning Solveig Karlsson, 1972) (Samantha)
  • Ett farligt bud (översättning Saga Gripenberg, 1974) (Millie)

Litteratur

John-Henri Holmberg: Dunkla drifter och mörka motiv, 2001 (ISBN 91-7018-467-4)

Filmatiseringar

Referenser

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w68051js, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 386, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 7263911, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Howard_FastStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: 31fhhj1m28g7nxd, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Archive of Fine Arts, abART person-ID: 36049, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 33304, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.babelio.com .[källa från Wikidata]