Hubbo socken

Hubbo socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSiende härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area25 kvadratkilometer
Upphov tillHubbo landskommun
Hubbo församling
MotsvararHubbo distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag (–)
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag (–)
Siende tingslag (–)
Karta
Hubbo sockens läge i Västmanlands län.
Hubbo sockens läge i Västmanlands län.
Hubbo sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°40′27″N 16°36′34″Ö / 59.67416667°N 16.60944444°Ö / 59.67416667; 16.60944444
Koder, länkar
Sockenkod2290
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Hubbo distrikt
Redigera Wikidata

Hubbo socken i Västmanland ingick i Siende härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Hubbo distrikt.

Socknens areal är 24,95 kvadratkilometer, varav 24,90 land. År 2000 fanns här 4 991 invånare. Tätorterna Tillberga och Hökåsen samt sockenkyrkan Hubbo kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Hubbo socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hubbo församling och för de borgerliga frågorna till Hubbo landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Tillberga landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun. Församlingen uppgick 2006 i Tillberga församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Hubbo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Siende härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet.

Geografi

Hubbo socken ligger nordost om Västerås kring Badelundaåsen. Socknen har skogsbygd väster om åsen slättbygd öster därom. I socknens västra del går riksväg 56 mellan Västerås och Sala.

Bronshalsring med omkastad vridning från slutet av bronsåldern. Denna hittades 1875 vid järnvägsbygge genom Badelundaåsen i Hubbo socken.
Bältesskål från bronsålderns period V. Hittades även den 1875 vid järnvägsbygge genom Badelundaåsen i Hubbo socken.

Fornlämningar

Från yngre järnåldern finns vid byarna åtta-nio gravfält. På Badelundaåsen finns två gravfält från äldre järnåldern. Man har även funnit några stensträngar samt en runsten.

Namnet

Namnet (1368 Hoo, 1400 Hobo) är ett bygdenamn med efterleden bo, ',bygd'. Förleden innehåller ho, 'ho, tråg' syftande på en sänka nordväst om kyrkan.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hubbo socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
423
1760
  
400
1769
  
501
1780
  
468
1790
  
451
1800
  
446
1810
  
480
1820
  
521
1830
  
418
1840
  
511
1850
  
502
1860
  
524
1870
  
454
1880
  
541
1890
  
645
1900
  
740
1910
  
879
1920
  
1 170
1930
  
1 514
1940
  
1 714
1950
  
2 189
1960
  
2 267
1970
  
4 127
1980
  
5 640
1990
  
5 169
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. 1 2 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hubbo socken
  2. 1 2 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  3. ↑ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
  4. ↑ Administrativ historik för Hubbo socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. 1 2 Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
  6. 1 2 Nationalencyklopedin
  7. ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hubbo socken
  8. ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hubbo socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Externa länkar