Biografi
Duminil-Copin, son till en idrottslärare på mellanstadiet och en före detta kvinnlig dansare som blev lågstadielärare, växte upp i Paris utkanter, där han utövade mycket sport som barn. Inledningsvis övervägde han att gå på en idrottsinriktad gymnasieskola för att fortsätta sitt intresse för handboll. Han bestämde sig dock för att gå på en skola inriktad på matematik och naturvetenskap, och skrev in sig på Lycée Louis-le-Grand i Paris där han 2003 tog sin Baccalauréat Scientifique med ett très bien omnämnande och antogs därpå till École normale Supérieure 2005 och Université Paris-Sud. Han bestämde sig för att inrikta sig på matematik istället för fysik, eftersom han tyckte att matematiska bevis var mer intressanta, men utvecklade ett intresse för perkolationsteori, som används inom matematisk fysik för att ta itu med problem inom statistisk mekanik. År 2008 flyttade han till Genèves universitet för att skriva en doktorsavhandling under ledning av Stanislav Smirnov. Duminil-Copin och Smirnov använde perkolationsteori och hörnen och kanterna som förbinder dem i ett gitter för att modellera vätskeflöde och därmed fasövergångar. Paret undersökte antalet självundvikande vandringar som var möjliga i hexagonala gitter och kopplade kombinatorik till perkolationsteori. Detta publicerades i Annals of Mathematics år 2012, samma år som Duminil-Copil tog sin doktorsexamen vid 27 års ålder.
Duminil-Copins hobbyer inkluderar sport, vilket han har sagt hjälper honom att hitta inspiration i arbetet. Han är gift och har en dotter.
Forskning och karriär
År 2013, efter sin postdoktorsexamen, utnämndes Duminil-Copin till biträdande professor och sedan till professor 2014 vid Genèves universitet. År 2016 blev han fast anställd professor vid Institut des hautes études scientifiques. Sedan 2019 är han medlem av Academia Europaea.
Sedan 2017 har Duminil-Copin varit huvudforskare för European Research Council – Starting Grant “Critical behavior of lattice models (CriBLam)”. Han är medlem i Laboratory Alexander Grothendieck, en gemensam forskningsenhet inom CNRS med IHES.
Duminil-Copins arbete är inriktat på det matematiska området statistisk fysik. Duminil-Copin använder idéer från sannolikhetsteori för att studera det kritiska beteendet hos olika modeller i nätverk. Hans arbete fokuserar på att identifiera den kritiska punkten där fasövergångar sker, vad som händer vid den kritiska punkten och systemets beteende strax ovanför och under den kritiska punkten. Han har arbetat med beroende perkolationsmodeller där tillståndet hos en kant i en del av ett gitter kommer att påverka tillståndet hos kanter någon annanstans, för att belysa Ising-modeller, som används för att studera fasövergångar i ferromagnetiska material. I samarbete med Vincent Beffara kunde han 2011 ta fram en formel för att bestämma den kritiska punkten för många tvådimensionella beroende perkolationsmodeller. År 2019 publicerade han, tillsammans med Vincent Tassion och Aran Raoufi, forskning om storleken på sammankopplade komponenter i gittret när systemet är strax under och över den kritiska punkten. De visade att under den kritiska punkten skulle sannolikheten för att ha två noder i samma sammanhängande komponent av gittret avta exponentiellt med separationsavståndet, och att ett liknande resultat gäller ovanför den kritiska punkten, och att det finns en oändlig sammanhängande komponent ovanför den kritiska punkten. Duminil-Copin och hans medarbetare bevisade denna egenskap, som de kallade "skärpa", med hjälp av matematisk analys och datavetenskap. Han har också belyst fasövergångens natur vid själva den kritiska punkten, och huruvida övergången kommer att vara kontinuerlig eller diskontinuerlig, under olika omständigheter, med fokus på Potts-modeller.
Duminil-Copin forskar om konform invarians i beroende perkolationsmodeller i två dimensioner. Han sade att genom att bevisa existensen av dessa symmetrier skulle en stor mängd information om modellerna kunna utvinnas. År 2020 bevisade han och hans medarbetare att rotationsinvarians existerar vid gränsen mellan faser i många fysiska system.
Duminil-Copin tilldelades 2017 års New Horizons in Mathematics-pris för sitt arbete med Ising-typmodeller.
Duminil-Copin tilldelades Fields-medaljen 2022 för att ha "löst långvariga problem inom den probabilistiska teorin för fasövergångar inom statistisk fysik, särskilt i dimensionerna tre och fyra". Wendelin Werner gav Duminil-Copin äran för att ha generaliserat området perkolationsteori och sade att "Allt är enklare, strömlinjeformat. Resultaten är starkare. ... Hela förståelsen av dessa fysikaliska fenomen har förändrats." Werner sa att Duminil-Copin har löst "i princip hälften av de viktigaste öppna frågorna" inom perkolationsteori.
.jpg)
