Hugo von Zeipel
| Hugo von Zeipel | |
 | |
| Född | Edvard Hugo von Zeipel 8 februari 1873 Österhaninge församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 8 juni 1959 (86 år) Uppsala församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Redigera Wikidata | |
Edvard Hugo von Zeipel, född 8 februari 1873 i Österhaninge församling, Stockholms län, död 8 juni 1959 i Uppsala församling, Uppsala län, var en svensk professor i astronomi. Han var sonson till Carl Samuel Fredrik von Zeipel och brorson till Evald Victor von Zeipel.
Biografi
Hugo von Zeipel var räknebiträde och assistent vid Stockholms observatorium 1897–1900, räknebiträde vid Pulkovo-observatoriet 1901–1902, och amanuens vid Uppsala observatorium 1903. Efter doktorsavhandlingen 1904, som behandlade störningar inom trekropparsproblemet, blev han docent i astronomi vid Uppsala universitet samma år och sedan observator där 1911. Efter att 1914 ha avböjt en kallelse till en professur i astronomi vid tyska universitetet i Prag blev han, sedan riksdagen beviljat anslag till en för honom inrättad personlig professur, professor i astronomi (med examinationsskyldighet i geodesi) vid Uppsala universitet 1920. Åren 1926–1933 var han ordförande i Svenska astronomiska sällskapet. Han lämnade befattningen som professor i astronomi 1938.
Hugo von Zeipel deltog som astronom-geodet i de svensk-ryska gradmätningsarbetena på Spetsbergen 1898, 1901 och 1902 samt ledde 1914 en av Vetenskapsakademiens solförmörkelseexpeditioner till Strömsund. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1915 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1917.
Större delen av von Zeipels vetenskapliga produktion tillhör den teoretiska astronomin, särskilt den celesta mekaniken och astrofysiken, men han publicerade även flera arbeten inom stellarastronomin och den praktiska astronomin. Han formulerade 1924 ett teorem som bär hans namn.
Hugo von Zeipel är gravsatt på Uppsala gamla kyrkogård.
Utmärkelser
Nedslagskratern Von Zeipel på månen och asteroiden 8870 von Zeipel är uppkallade efter honom.
Bibliografi (urval)
- Angenäherte Jupiterstörungen für die Hecuba-Gruppe (1902)
- Recherches sur les solutions périodiques de la troisième sorte dans le problème des trois corps (avhandling,1904)
- Catalogue de 1571 étoiles dans l'amas globulaire Messier 3 (1906)
- Sur l’application des séries de M. Lindstedt à l'étude du mouvement des comètes périodiques (1909)
- Recherches sur la constitution des amas globulaires (1913)
- Recherches sur le mouvement des petites planètes (1–4, 1916–1917)
- Photometrische Untersuchungen der Sterngruppe Messier 37 (tillsammans med J. Lindgren, 1921)
Källor
- Zeipel, 3. Edvard Hugo von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- von Zeipel, Edvard Hugo i Vem är det 1953
Noter
- 1 2 3 4 5 Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025.[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, gultarpgen.se .[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ↑ Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025, von Zeipel, Edvard Hugo (18730208-141) AL, DB, DOR 52-60, PA?
- ↑ von Zeipel-teoremet
- ↑ von Zeipel, Edvard Hugo på SvenskaGravar.se
- ↑ ”Von Zeipel on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6447. Läst 20 januari 2024.
- ↑ ”8870 - von Zeipel”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609235334/http://www.astro.uu.se/planet/asteroid/astdiv/8870.html. Läst 28 januari 2011.
Externa länkar
- Hugo von Zeipel i Libris
- Dan Kiselman (2019): "Hugo von Zeipel, citeringsstatistik och roterande stjärnor" på Svenska astronomiska sällskapet 100 år
- Hugo von Zeipel på astro.uu.se (engelska)