Hydrozoer eller hydror (Hydrozoa) är en klass i stammen nässeldjur, Cnidaria. Hydrozoer är en artrik och mycket varierad grupp nässeldjur, avseende utseende och levnadssätt. De flesta är små, marina och kolonibildande, men det finns även en del hydrozoer som lever i sötvatten och de som lever solitärt. En del kolonibildande hydrozoer har flytande kolonier, som blåsmanet, andra bildar fastsittande kolonier, på bottnar eller andra fasta underlag som stenar och skeppsvrak.
Många hydrozoer har liksom maneternagenerationsväxling, men hos hydrozoer är det polypen som är den dominerande livsformen, istället för medusan, som hos maneterna. Hydrozoernas medusor är oftast små, bara några millimeter i diameter. En del arter saknar medusageneration.
Livscykel
Kolonier av hydrozoer är vanligtvis tvåbyggare, där polyperna i varje koloni antingen är helt hanar eller helt honor. Hos vissa arter knoppas de reproduktiva polyperna, kända som gonozooider (eller "gonotheca" hos Thecate hydrozoans), av asexuellt producerade medusor. Dessa små, nya medusor, (som antingen är hanar eller honor), mognar och leker, och släpper i de flesta fall ut gameter i havet. Zygoter blir fritt simmande Planulalarver eller Aktinularver som antingen slår sig ner på ett lämpligt substrat (i fallet med Planulae), eller simmar och utvecklas direkt till en annan medusa eller polyp (Aktinularver). Koloniala hydrozoer är Hydractinia, Obelia och många andra.
Hos hydrozoaarter med både polyp- och medusagenerationer är medusastadiet den sexuellt reproduktiva fasen. Medusor av dessa arter av hydrozoer är kända som "hydromedusor". De flesta hydromedusor har kortare livslängd än de större skyfozoamaneterna. Vissa arter av hydromedusor släpper ut gameter kort efter att de själva har släppts från hydroiderna (som i fallet med eldkoraller), och lever bara några timmar, medan andra arter av hydromedusor växer och livnär sig i plankton i månader och leker dagligen i många dagar, innan deras födotillgång eller andra vattenförhållanden försämras och förorsakar deras död. Dessutom har vissa hydrozoaarter (särskilt i släktet Turritopsis) en ovanlig livscykel bland djur – de kan omvandla sig från sitt sexuellt mogna medusastadium tillbaka till sitt juvenila polypstadium.
Tima formosa
Systematik och evolution
De tidigaste hydrozoerna kan vara från prekambrium, för mer än 540 miljoner år sedan.
Hydrozoas systematik är mycket komplex. Flera sätt att uttrycka deras inbördes släktskap har föreslagits och varit starkt omtvistade sedan slutet av 1800-talet, men på senare tid verkar en konsensus växa fram.
Historiskt sett delades hydrozoerna in i ett antal ordningar, beroende på deras tillväxt- och reproduktionssätt. Mest känd bland dessa var förmodligen den sammansättning som kallas "Hydroida", men denna grupp är tydligen parafylitisk, förenad av plesiomorfa egenskaper. Andra sådana ordningar var Anthoathecatae, Actinulidae, Laingiomedusae, Polypodiozoa, Siphonophorae och Trachylina.
Såvitt det kan utläsas utifrån tillgängliga molekylära och morfologiska data var till exempel Siphonophora bara högspecialiserade "hydroider", medan Limnomedusae – som antas vara en "hydroid"-underordning – helt enkelt var mycket primitiva hydrozoer och inte nära besläktade med de andra "hydroiderna". Så hydrozoerna är nu åtminstone preliminärt indelade i två underklasser, Leptolinae (som innehåller huvuddelen av den tidigare "Hydroida" och Siphonophora) och Trachylinae, som innehåller de andra (inklusive Limnomedusae). Monofylin hos flera av de förmodade ordningarna i varje underklass behöver fortfarande verifieras.
I vilket fall som helst, enligt denna klassificering, kan hydrozoerna delas in enligt följande, med taxonnamn ändrade för att sluta på "-ae":
.jpg)
