Innu-aimun eller Montagnais (franska) är ett algonkinskt språk som talas av Innu i Labrador och Quebec i östra Kanada. Språket tillhör Cree–Montagnais–Naskapi-dialekten och talas i olika dialekter, beroende på stamtillhörighet.
Sedan 1980-talet har Innu-aimun exponerats i Kanadas och Frankrikes populärkultur genom framgången för rockbandet Kashtin och solokarriärerna för detta bands grundare Claude McKenzie och Florent Vollant. Vanliga hits med texter på innu inkluderar "Ish-kuess" ("Flicka"), "E Uassiuian" ("Min barndom"), "Tipatshimun" ("Berättelse") och särskilt "Akua tuta" ("Ta hand om dig själv"), som fanns med på en samling soundtrack för TV-serien Due South och dokumentären Music for The Native Americans. Texten till Akua Tuta finns med på över 50 webbplatser, vilket gör detta till en av de mest lättillgängliga textstyckena skrivna på något nordamerikanskt ursprungsspråk. Florent Vollant har också framfört flera välkända julsånger på Innusråket på sitt album Nipaiamianan från 1999.
År 2013 publicerades en omfattande ordbok över pan-Innu, som täcker alla Innu-dialekter som talas i Quebec och Labrador. Ordboken innehåller ord på Innu, engelska och franska.
Lingvisten Danielle Cyr definierar Innu-aimun är ett polysyntetiskt,.Med detta följer att språket erbjuder möjligheten att konstruera ord så komplexa att de innehåller en mängd betydelse som ofta motsvarar den som finns i en hel mening i ett annat språk, till exempel franska. Således får ordet auass (uttalas " wass "), som betyder barn, olika betydelser om affix (prefix, medianer och/eller suffix) läggs till där:
Det är ett huvudmarkerande språk med en relativt fri ordföljd.
Språkets tre grundläggande ordklasser är substantiv, verb och partiklar. Substantiv är grupperade i två kön, levande och livlösa föremål, och kan bära affix som anger plural, ägande, obetydlighet och plats. Verb delas in i fyra klasser baserat på deras transitivitet: animat intransitiv (AI), inanimat intransitiv (II), transitiv inanimat (TI) och transitiv animat (TA). Verb kan bära affix som indikerar överensstämmelse (med både subjekt- och objektargument), tempus, modus och inversion. Två olika uppsättningar, eller ordningar, av verbala affix används beroende på verbets syntaktiska kontext. I enkla huvudsatser markeras verbet med affix i den oberoende ordningen, medan i bisatser och innehållsordsfrågor används affix i konjunktordningen.
Innu-aimun är besläktat med språket som de östra cree-folken ( – norra/kustdialekt och – södra/inlandsdialekt) som talas av James Bay Cree i James Bay-regionen i Quebec och Ontario samt Atikamekw ( och ) av Atikamekw (, ) i övre delen Saint-Mauriceflodens dal i Quebec. Innu-aimun är indelad i fyra dialekter – Södra Montagnais (Mashteuiatsh, Betsiamites), Östra Montagnais (Ekuanitshit, Nutashkuan, Unamen Shipu, Pakuashipi), Centrala Montagnais (Uashat och Maliotenam, Matimekosh) och Labrador-Montagnais (Sheshatshit). Talarna av de olika dialekterna kan kommunicera väl med varandra. Naskapi-språket och kulturen skiljer sig ganska mycket från Montagnais, där dialekten ändras från y till n, som i jämfört med .
Innu-Aimun talas i nio samhällen, med olika dialekter. Mashteuiatsh och Pessamit är två samhällen som uttalar " n " i " l "; Uin (honom) uttalas " uil " i dessa två Innu-reservat. Essipit är en nästan helt fransktalande gemenskap. Uashat och Mani-utenam ligger båda i Sept-Îles. I dessa två byar, som är åtskillda med bara Mall:Unité finns ändå vissa munliga skillnader.
Samhällena Ekuanitshit (Mingan), Nutashkuan, Unamen Shipu och Pakuashipu talar alla med stark intonation. Slutligen i Matimekush (Schefferville) vars dialekt liknar Uashat mak Mani-utenam.
Det finns totalt 28000 registrade Innu, exklusive de två labradorsamhällena Tshishe-shatshit och Natuashis men många talar inte sitt modersmål så antalet talare av språket är osäkert men troligen närmare 20 000 inte 10 000 som anges på engelska och franska wiki.