Jamtamot

	Jämtlands landskapsvapen; Den här artikeln ingår i serien om
	Jämtlands historia
	Artiklar
	Förhistoria (-1000); Medeltiden (1000-1500); Krigstiden (1500-1700); Sverige- och Unionstiden (1645-1905); Samtidshistoria (1905-);
	Slag och fälttåg
	Slaget på Storsjöns is (1178); Baltzarfejden (1611-1613); Jämtland under skånska kriget (1677); Slaget vid Hjerpe skans (1808); Fälttåget i Jämtland (1808-1809);
	Ting/domsaga
	Jamtamot (~900-1670); Jämtlands domsaga (1670-1811);

Jamtamot var en årlig marknad på Bynäset på Frösön i Jämtland. Namnet Jamtamot är belagt sedan senmedeltiden men är sannolikt äldre. Tre flyttblock (kallade motstenar) fanns tidigare mitt på landbryggan mellan Bynäset och Frösön. När F4 byggde en väg ut på Bynäset förstördes stenarna. Jamtamot ansågs länge av flera forskare ha varit det självständiga Jämtlands allting.

Namn

Jamtamot eller Jämtamot, ursprungligen stavat bland annat Iampta mooth, Jamptamoth och Jempta mote, förekommer ett tjugotal gånger i bevarade historiska källor varav det äldsta belägget härrör från 1380. Från 1600-talet blev Jämtmarknaden den vanliga benämningen, men under övergångsperioden när båda benämningar förekom användes de synonymt.

Förleden Jamta- eller Jämta- är genitiv plural och betyder jämtarnas. Efterleden är ordet mot som på fornvästnordiska och fornsvenska hade betydelsen "möte, sammanträffande" men har i den här sammansättningen den specialiserade betydelsen "marknad, sammankomst för att idka handel".

Plats

Jamtamot hölls på Bynäset på Frösön. Platsen är i äldre skrift skriven som ”firir Berghi”. År 1362 benämns platsen däremot ”Forbergh”. Firir Berghi kan bokstavligt direktöversättas till nysvenska som ’framför berget’.

Men benämningen har en annan betydelse som återfinns i det senare namnet för samma plats, Forbergh, vilket är ’förberg’. Förberg betyder inte ’framför berget’ utan udde och näs (jämför med tyskans vorgebirge, franskans promontoire och engelskans promontory). På Frösön finns enbart ett sådant förberg, näs, det redan nämnda Bynäset.

Funktion

Jamtamot var en årlig marknad som genom Jämtlands position mellan centralområdena Tröndelagen, Mellannorrlands kustbygder och Mälardalen utgjorde ett viktigt tillfälle för handel mellan dessa, men också för jämtarna att sälja sin överskottsproduktion.

Under medeltiden omgärdades marknaden av två ting, motstinget och lyktartinget. Dessa sammanföll med marknadens öppnande och stängande. Liknande förhållanden rådde under marknaderna Distingen i Uppsala, Samtingen i Strängnäs och antagligen Fastingen i Tingvalla (notera ting i plural). Syftet med dessa ting var troligen att samla marknadsbesökarna för att pålysa och sedan avlysa lagar om köpfred.

Enligt bland annat historikern Olof Holm (2000) och språkforskaren Johan Fritzner (1891) finns inget i de medeltida källorna som visar att Jamtamot var namnet på något möte för tingsförhandlingar.

Se även

Referenser

Noter

↑ Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219f.. ”I tidigare forskning – alltsedan P. A. Munchs historiskgeograiska handbok om det medeltida Norge utkom 1849 – har jamtamot felaktigt uppfattats som ett enda långt årligt landsting på Frösön, med marknadshandel pågående vid sidan om. Källorna visar dock klart att det som kallades jamtamot var själva marknaden. Endast enstaka filologer som Johan Fritzner och Finn Hødnebø har observerat detta, medan uppfattningen om jamtamot som ’jämtarnas ting’ har levt vidare bland historiker och blivit till en faktoid, en försanthållen osanning. Att jamtamot misstolkats som ’jämtarnas ting’ i stället för ’jämtarnas marknad’ har lett till att forskningen underskattat jamtamots merkantila betydelse.”
↑ Welinder, Stig (2008). Jämtarna och samerna kom först. sid. 9. ”Den skriftbaserad historieforskningen har källkritiskt dekonstruerat den jämtländska bonderepubliken och dess allting , Jamtamot. Det är sålunda i brist på utvärderbara källor osäkert om den förra fanns och det senare var en vintermarknad av intraregional räckvidd men veterligen inget ting av nämnvärd betydelse.”
↑ Fritzner, Johan (1891). Ordbog over det gamle norske Sprog Bd 2 Hl-P. sid. 226. Libris 408338. ”jamtamót (eller jamptamót, jemptamót) [...] Ordet betegner et Møde, som holdtes fyrir Bergi í Frœysœy i en Uge, som deraf fik Navn af mótsvikan, nemlig Ugen efter Gregoriusmessa, men neppe som et Ting eller Møde bestemt til offentlige Forhandlinger eller Afgjørelse af Retstvister.”
↑ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..oppa Iampta mooth..
↑ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..Scriffwit oppa Jamptamoth samma aar som før ær sakt etc.
↑ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI)..ungørande at tha som lidhit fran byrdh wars herra Jesu Christi mccclxxx aar vm midwiku daghin a Jempta mote ha kom fore a stæmpno fore Bærghe..
↑ Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 65, 69
↑ Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219
↑ Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 70f.
↑ Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219f.
↑ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) j sezstofvnni firir Berghi j Frœysœy.
↑ Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) Actum Forbergh anno domini mo. ccco. lxo. iij. die beati Jeronimi episcopi et conffessoris.
↑ Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 113
↑ Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 213f.
↑ Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 77f., 86
↑ Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 70. ”I källmaterialet finns inga tecken på att något möte för tingsförhandlingar skulle ha benämnts Jamtamot. Den vanliga uppfattningen, att Jamtamot var ett jämtarnas ting under nämnda tidsperiod, måste därmed avfärdas som en historiografisk myt.”

Webbkällor

Oscarsson, Bo (3 augusti 1993). ”Alltinget Jamtamot”. Östersunds-Posten. http://www.jamtamot.org/hederspriset/1990/1990-ostersunds-posten_19930803_alltinget-jamtamot.html. Läst 18 oktober 2007.

Tryckta källor

Bull, Edvard (1927). Jemtland og Norge (1). Oslo: Gyldendal
Ekerwald, Carl-Göran (2004). Jämtarnas historia intill 1319 (1). Östersund: Jengel förlag. ISBN 91-88672-12-3
Frösö marknad och ting (Jamtamot) i Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
Holm, Olof. (2000). "Vad var Jamtamot?". i Tuuli Forsgren. Oknytt, 1-2, 2000 s. 64-96.
Holm, Olof (2011). "Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645". i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645, 2011, s. 206-241.
Oscarsson, Bo (1986). ”1000 år av frihet”. i Margareta Persson. Dä glöm fell int jamska (8). Offerdal: M. Persson. ISBN 91-7810-650-8
Rentzhog, Sten (red.); Håkan Larsson m.fl. (1999). Jämten 2000. Östersund: Jämtlands läns museum

Externa länkar

Bo Oscarsson: 12 mars – Republiken Jamtlands nationaldag

[1] Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219f.. ”I tidigare forskning – alltsedan P. A. Munchs historiskgeograiska handbok om det medeltida Norge utkom 1849 – har jamtamot felaktigt uppfattats som ett enda långt årligt landsting på Frösön, med marknadshandel pågående vid sidan om. Källorna visar dock klart att det som kallades jamtamot var själva marknaden. Endast enstaka filologer som Johan Fritzner och Finn Hødnebø har observerat detta, medan uppfattningen om jamtamot som ’jämtarnas ting’ har levt vidare bland historiker och blivit till en faktoid, en försanthållen osanning. Att jamtamot misstolkats som ’jämtarnas ting’ i stället för ’jämtarnas marknad’ har lett till att forskningen underskattat jamtamots merkantila betydelse.”

[2] Welinder, Stig (2008). Jämtarna och samerna kom först. sid. 9. ”Den skriftbaserad historieforskningen har källkritiskt dekonstruerat den jämtländska bonderepubliken och dess allting , Jamtamot. Det är sålunda i brist på utvärderbara källor osäkert om den förra fanns och det senare var en vintermarknad av intraregional räckvidd men veterligen inget ting av nämnvärd betydelse.”

[3] Fritzner, Johan (1891). Ordbog over det gamle norske Sprog Bd 2 Hl-P. sid. 226. Libris 408338. ”jamtamót (eller jamptamót, jemptamót) [...] Ordet betegner et Møde, som holdtes fyrir Bergi í Frœysœy i en Uge, som deraf fik Navn af mótsvikan, nemlig Ugen efter Gregoriusmessa, men neppe som et Ting eller Møde bestemt til offentlige Forhandlinger eller Afgjørelse af Retstvister.”

[4] Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..oppa Iampta mooth..

[5] Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) ..Scriffwit oppa Jamptamoth samma aar som før ær sakt etc.

[6] Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI)..ungørande at tha som lidhit fran byrdh wars herra Jesu Christi mccclxxx aar vm midwiku daghin a Jempta mote ha kom fore a stæmpno fore Bærghe..

[7] Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 65, 69

[8] Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219

[9] Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 70f.

[10] Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 219f.

[11] Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) j sezstofvnni firir Berghi j Frœysœy.

[12] Diplomatarium Norvegicum (volumes I–XXI) Actum Forbergh anno domini mo. ccco. lxo. iij. die beati Jeronimi episcopi et conffessoris.

[13] Ekerwald, Jämtarnas historia intill 1319 sid. 113

[14] Holm, Olof (2011). ”Jämtlands karaktärsdrag 1000–1645”. i Olof Holm. Jämtland och den jämtländska världen 1000–1645. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. sid. 213f.

[15] Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 77f., 86

[16] Holm, Olof (2000). ”Vad var Jamtamot?”. i Tuuli Forsgren. Oknytt. "Nr. 1-2 Årg. 21". sid. 70. ”I källmaterialet finns inga tecken på att något möte för tingsförhandlingar skulle ha benämnts Jamtamot. Den vanliga uppfattningen, att Jamtamot var ett jämtarnas ting under nämnda tidsperiod, måste därmed avfärdas som en historiografisk myt.”