| Jodmetan | |
| | |
| Systematiskt namn | Jodmetan |
|---|---|
| Övriga namn | Metyljodid |
| Kemisk formel | CH3I |
| Molmassa | 141,939 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska med skarp lukt |
| CAS-nummer | 74-88-4 |
| SMILES | CI |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,27 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 14 g/l |
| Smältpunkt | -66,5 °C |
| Kokpunkt | 42,5 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 76 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Jodmetan framställs i en exoterm reaktion där jod tillförs en lösning av röd fosfor i metanol.
En annan metod är att reagera dimetylsulfat ((CH3)2SO4) och kaliumjodid (KI) med kalciumkarbonat (CaCO3) som katalysator.
Eftersom jodmetan är öppen för sterisk interaktion med nukleofiler och jod är en idealisk lämnande grupp används jodmetan för metylering genom SN2-reaktion. Trots att jodmetan är giftigt brukar föredras framför klormetan och brommetan eftersom det är en vätska och därmed mer lättarbetad. Den är inte heller reglerad i montrealprotokollet. Industriellt brukar det lika giftiga men billigare ämnet dimetylsulfat användas.
Jodmetan spelar också en viktig roll i Monsanto-processen och Cativa-processen för framställning av ättiksyra.
| |||||||||||||||||