| Johan Busser | |
| Född | 8 april 1729 Rumskulla församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 juni 1799 (70 år) Skeda församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet |
| Sysselsättning | Präst, topografisk författare, gymnasielärare, historiker |
| Befattning | |
| Historielektor vid Linköpings gymnasium (1771–1792) Kyrkoherde i Skeda församling (1792–1799) Andre teologie lektor vid Linköpings gymnasium (1792–1799) Förste teologie lektor vid Linköpings gymnasium (1798–1799) | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Benedict Busser, född 8 april 1729 i Rumskulla församling, Kalmar län, död 12 juni 1799 i Skeda församling, Östergötlands län, var en svensk lokalhistorisk författare och präst.
Hans mest kända verk är hans beskrivning över Uppsala, Utkast till beskrifning om Upsala (2 band 1769–1773).
Johan Busser föddes 1729 på Målen i Rumskulla församling. Han var son til kaptenen Anders Buss vid östgöta infanteriregemente och Elisabeth Duvaerus. Busser blev 1752 student vid Uppsala universitet och avlade 20 juni 1758 magistergraden. Han blev 1762 docent i historia vid Uppsala universitet och 1767 lektor vid kadettkåren i Karlskrona. Busser blev 19 januari 1771 lektor i historia vid Linköpings gymnasium och prästvigdes 20 mars 1773, samt 6 juni 1779 teologie doktor. Han blev 15 oktober 1791 andre teologielektor vid Linköpings gymnasium och kyrkoherde i Skeda församling, tillträdde 1792. Busser blev 23 maj 1792 prost och 21 mars 1798 förste lektor vid Linköpings gymnasium. Han avled 1799 i Skeda församling.
Han var en produktiv skribent som skrev både vers och prosa och lämnade efter sig många texter – egna arbeten såväl som översättningar. En stor del var sammanställningar och bearbetningar av andras verk, främst avsedda som stöd i undervisningen. Trots detta fick han ett visst rykte som lärare och författare.
Vid riksdagen 1772 gav prästeståndet honom därför i uppdrag att ta fram en lärobok i moralfilosofi för gymnasierna. Boken kom ut i en officiellt godkänd utgåva, både på latin och svenska, men fick hård kritik. Professor Jacob Fredrik Neikter granskade arbetet och menade att det i hög grad var en svag avskrift, något som gav författaren uppmärksamhet som knappast var smickrande. Hans mest intressanta projekt anses i stället vara ett utkast till en Beskrivning av Uppsala – en skildring som aldrig blev färdigutgiven, enligt samtida uppgifter på grund av brist på stöd och uppmuntran.
I anekdoterna kring honom nämns också hans utseende: han beskrevs som ovanligt ful, medan hustrun ansågs ovanligt vacker. Kontrasten sägs ha väckt en stark svartsjuka, som enligt berättelserna kunde märkas genom att han låste in henne när han gick hemifrån. Ett porträtt av Busser och hans fru hänger i Linköpings stiftsbibliotek.
Busser gifte sig 20 april 1772 med Hedvig Catharina Brunvall (1756–1796), dotter till kyrkoherden i Hägerstads församling. De fick tillsammans barnen Maria Elisabeth Busser som var gift med komministern Birger Frieberg i Vikingstads församling och målaren Erik Lithmang i Linköping, Andreas Petrus Busser (1774–1774), Johannes Petrus Busser (1775–1775), Hedvig Catharina Busser (1776–1777), Anna Helena Busser (1778–1848) som var gift med fältkamreren Anders Arehn, Gustava Busser (1779–1781), Jacob Wilhelm Busser (1780–1780), Christina Eleonora Busser (1781–1843), en son (1782–1782), Gustava Johanna Busser som var gift med lektorn Sven Yckenberg vid Linköpings gymnasium, Peter Theodor Busser (1784–1796), Lars Busser (1785–1786) och Inga Greta Busser (född 1789).