Julius Kalling

Julius Kalling
Född27 juli 1844
Örebro, Sverige
Död19 december 1922 (78 år)
Örebro, Sverige
BegravdAlmby kyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningIngenjör, kartograf
Redigera Wikidata

Frans Julius Kalling, född 27 juli 1844 i Örebro, död 19 december 1922 i Örebro, var en svensk greve, ingenjör och kartritare.

Utbildning

Julius Kalling var son till kaptenen greve Johan August Kalling (1800–1857) och Maria, född Eriksson (1810–1902), i Örebro samt bror till konstnären greve Gustaf Kalling. Julius Kalling blev elev och officersaspirant vid Karlberg i Solna. Han började sin militära utbildning redan som tonåring. Han blev kadett den 1 april 1862 och utgick som officer från Kungliga Krigsakademien den 11 september 1868.

Amerikavistelser

Julius Kalling emigrerade i två omgångar till Nordamerika, första gången 1869, vid 25 års ålder, då han var kvar där under 1870 och andra gången var han bosatt i Förenta staterna åren 1883–1891. Under båda perioderna arbetade han som lantbrukare i Nordamerika. Två av hans bröder hade emigrerat till USA på 1860- och 1870-talen.

Ingenjör vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning 1877–1882

Tillbaka i Sverige var Kalling anställd som ingenjör vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning åren 1877–1882. På 1880-talet sänktes Hjälmaren genom en sjösänkning med 1,9 m och 190 km2 land torrlades. 19 000 hektar odlingsjord tillskapades därigenom.

Äktenskap

Julius Kalling omkring 1919. Porträttskiss i olja utförd av David Wallin.
Örebro läns museum, Stiftelsen Örebro Läns Museum - K6, Kaserngården 6, Grenadjärstaden, I 3, Örebro.

Vid 39 års ålder gifte sig Julius Kalling 1883 i Örebro med Hilda Sandsten (1851–1914). Hon var dotter till Carl Wilhelm Sandsten och hans hustru Lovisa Molin. Makarna Kalling fick två döttrar födda i Amerika.

Kartritare i Örebro

På nytt hemkommen från Amerika arbetade Julius Kalling som kartritare i Örebro från 1891.

Kallingska gården

Flygfoto från 1920-talet över Stora Mobacken och Lilla Mobacken, Örebro.

Efter att Julius Kalling kommit hem från Amerika 1891 byggde han eget hus i Örebro, Lilla Mobacken eller Kallingska gården, där hans båda döttrar växte upp. Den låg utefter Mogatan och utgjordes av ett par hus och fanns kvar fram till mitten av 1980-talet. Dottern Viva Kalling (1885–1960) var gift med Valter Bratt. Dottern Margit Kalling (1891–1990) var gift Bergenström men frånskild.

Makarna Kalling är gravsatta på Almby kyrkogård i Örebro.

Referenser

  1. ↑ Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning Örebro stad. Drätselkammaren (ÖS:012), F8 Handlingar rörande Örebro hamn 1853-1964, 13 volymer Arkiverad 8 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine..
  2. ↑ ”Taulu 15, Frans Julius Kalling.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013.
  3. ↑ ”Kadett vid Karlberg 1862-04-01. Avgången från krigsakademien 1868-09-11. Lantbrukare i Nordamerika 1870 samt 1883-1891. Anställd vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning 1877-1882. Kartritare i Örebro från 1891. Ägde gård i Örebro sedan 1891.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013.
  4. ↑ Lägenhetsnamn och gatuadresser i Örebro 1901–1902. "Lägenheter vilka genom nya stadsplaneindelningen erhållit gatuadresser." Enligt Birger Larssons arkiv på Örebro stadsarkiv (PS:029), Örebro stadsarkiv 2010-06-17.
  5. ↑ Valter Bratt i Vem är det: Svensk biografisk handbok, 1943.
  6. ↑ SUKUSELVITYKSEN KOHDE Arkiverad 30 september 2017 hämtat från the Wayback Machine. Per Petterinpoika Kalling, s. 1700 Stockholm, Sverige ja hänen jälkeläisiään yhteensä 44 taulua, Tulostettu: 17.01.2013, Tekijä: Anneli Kotisaari.
  7. ↑ ”Taulu 15, Frans Julius Kalling, Insinööri. Lantbrukare, s. 27.07.1844 Örebro, k. 19.12.1922 Örebro, haudattu Almby kyrkogård Örebro län.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013.

Webbkällor