| Julius Siik | |
| Födelsedatum | 15 maj 1885 |
|---|---|
| Födelseort |  Kiminge, Storfurstendömet Finland |
| Dödsdatum | 5 mars 1966 |
| Dödsort |  Chicago, Illinois |
| Genrer | Kuplett, schlager, visa |
| Roll | Baryton |
| Skivbolag | Columbia |
| Relaterade artister | Erik Kivi, Kosti Tamminen, Hiski Salomaa, Arthur Kylander |
Julius Siik, född 15 maj 1885 i Kiminge, Karstula, död 5 mars 1966 i Chicago, var en amerikafinländsk sångare.
Siik arbetade i ungdomen som dräng och tog som sextonåring anställning vid järnbruket i Kiminge. 1907 gifte sig Siik och makarna emigrerade med sonen 1910 till Negaunee, Michigan. Familjen flyttade senare till Hurley, Wisconsin, Ironwood, Michigan och slutligen till Chicago, där Siik gjorde sig ett namn som körsångare och organiserad nykterist. 1917–1918 studerade han musik vid Suomi College i Hancock.
Åren 1930–1932 gjorde Siik 17 skivinspelningar för bolaget Victor, huvudsakligen med kända finländska folksånger.
På 1930-talet var Siik med att uppföra den fyrtioåtta man starka kören Pohjolan pojat, med vilken han bland annat uppträdde vid världsutställningen Century of Progress i Chicago 1933. Kören bytte sedermera namn till Sibeliuskuoro. Året dessförinnan fick Siik tillfälle att träffa och uppträda för Urho Kekkonen, som då anförde finska olympiatruppen som reste via Chicago till de Olympiska sommarspelen i Los Angeles.