Jyutping
Jyutping (förenklad kinesiska: 粤拼; traditionell kinesiska: 粵拼; Jyutping: jyut6 ping3) är ett system för transkribering av kantonesiska som utvecklades av Linguistic Society of Hong Kong år 1993. Namnet Jyutping betyder "yue stavning".
Det finns flera system för att transkribera kantonesiskt uttal till det latinska alfabetet, där Jyutping är det mest använda systemet. Det främsta konkurrerande systemet är Yale-systemet.
Initialer
| b /p/ 巴 |
p /pʰ/ 怕 |
m /m/ 媽 |
f /f/ 花 |
| d /t/ 打 |
t /tʰ/ 他 |
n /n/ 那 |
l /l/ 啦 |
| g /k/ 家 |
k /kʰ/ 卡 |
ng /ŋ/ 牙 |
h /h/ 蝦 |
| gw /kʷ/ 瓜 |
kw /kʰʷ/ 誇 |
w /w/ 蛙 |
|
| z /ts/ 渣 |
c /tsʰ/ 叉 |
s /s/ 沙 |
j /j/ 也 |
Källa:
Finaler
| aa /aː/ 沙 |
aai /aːi/ 徙 |
aau /aːu/ 梢 |
aam /aːm/ 三 |
aan /aːn/ 山 |
aang /aːŋ/ 坑 |
aap /aːp/ 圾 |
aat /aːt/ 剎 |
aak /aːk/ 客 |
| ai /ɐi/ 西 |
au /ɐu/ 收 |
am /ɐm/ 心 |
an /ɐn/ 新 |
ang /ɐŋ/ 笙 |
ap /ɐp/ 濕 |
at /ɐt/ 失 |
ak /ɐk/ 塞 | |
| e /ɛː/ 些 |
ei /ei/ 四 |
eu /ɛːu/ 掉 |
em /ɛːm/ 舐 |
eng /ɛːŋ/ 鄭 |
ep /ɛːp/ 夾 |
ek /ɛːk/ 石 | ||
| i /iː/ 詩 |
iu /iːu/ 消 |
im /iːm/ 閃 |
in /iːn/ 先 |
ing /ɪŋ/ 星 |
ip /iːp/ 攝 |
it /iːt/ 洩 |
ik /ɪk/ 識 | |
| o /ɔː/ 疏 |
oi /ɔːi/ 開 |
ou /ou/ 蘇 |
on /ɔːn/ 看 |
ong /ɔːŋ/ 桑 |
ot /ɔːt/ 喝 |
ok /ɔːk/ 索 | ||
| u /uː/ 夫 |
ui /uːi/ 灰 |
un /uːn/ 寬 |
ung /ʊŋ/ 鬆 |
ut /uːt/ 闊 |
uk /ʊk/ 叔 | |||
| oe /œː/ 鋸 |
oeng /œːŋ/ 商 |
oek /œːk/ 削 | ||||||
| eoi /ɵy/ 需 |
eon /ɵn/ 詢 |
eot /ɵt/ 摔 |
||||||
| yu /yː/ 書 |
yun /yːn/ 孫 |
yut /yːt/ 雪 |
||||||
| m /m̩/ 唔 |
ng /ŋ̩/ 吳 |
- Finalerna m och ng kan också förekomma som fristående stavelser.
- Finalerna eu, eng och ep förekommer endast i vardagligt uttal.
Källa:
Toner
I Jyutping förmedlas toner med siffror. Kantonesiskan har enligt de flesta källor sex stycken toner, som enligt Jyutping betecknas på följande sätt:
- Tre platta toner
- Hög platt ton – ton nummer 1
- Medelhög platt ton – ton nummer 3
- Låg platt ton – ton nummer 6
- Två stigande toner
- Stigande från låg till hög ton – ton nummer 2
- Stigande från låg till medelhög ton – ton nummer 5
- En fallande ton
- Fallande från låg till mycket låg ton – ton nummer 4
| Namn | Yīn Píng (陰平) | Yīn Shàng (陰上) | Yīn Qù (陰去) |
Yáng Píng (陽平) | Yáng Shàng (陽上) | Yáng Qù (陽去) |
Yīn Rù (陰入) | Zhōng Rù (中入) | Yáng Rù (陽入) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 1 (7) | 3 (8) | 6 (9) |
| Kontur | 55 / 53 | 35 | 33 | 22 / 21 | 13 | 22 | 5 | 3 | 2 |
| Exempel (traditionell kinesiska) | 分 | 粉 | 訓 | 焚 | 奮 | 份 | 忽 | 發 | 佛 |
| Exempel (Jyutping) | fan1 | fan2 | fan3 | fan4 | fan5 | fan6 | fat1 | faat3 | fat6 |
Vissa källor argumenterar för att kantonesiskan har nio toner. De tre ytterligare tonerna – 7, 8 och 9 – är i sådana fall extra kort uttal av toner nummer 1, 3 respektive 6 som slutar i glottal stöt (stavelser som slutar i p, t eller k). Dessa räknas enligt Jyutping inte som separata toner (vilket de gör enligt Yale-systemet). Jyutping identifierar således sex olika toner som markeras med siffrorna 1–6. Studier har gett stöd för att kantonesiskan i första hand bör ses som ett språk med sex toner.
Jämförelse med Yale-systemet
- Digraferna eo och oe representerar /ø/ och /œ:/. De befinner sig dock i komplementär distribution och skrivs båda som eu i Yale.
- /j/ skrivs som j i Jyutping men y i Yale.
- /ts/ skrivs som z i Jyutping men j i Yale.
- /tsʰ/ skrivs som c i Jyutping men ch i Yale.
- I stavelser där yu inte föregås av någon konsonant så placeras ett j före i Jyutping.
- Yale markerar vanligtvis toner med diakritiska tecken samt bokstaven h medan Jyutping alltid använder siffror.
Källa:
Källor
- ↑ ”Hong Kong educators should embrace the system that's crucial for teaching Cantonese to non-Chinese” (på engelska). Hong Kong Free Press. 13 februari 2021. https://hongkongfp.com/2021/02/13/hong-kong-educators-should-embrace-the-system-thats-crucial-for-teaching-cantonese-to-non-chinese/. Läst 18 januari 2022.
- ↑ Dewolf, Christopher (25 september 2019). ”Jyutping: How to Write Cantonese in the Roman Alphabet” (på brittisk engelska). Zolima City Magazine. https://zolimacitymag.com/jyutping-how-to-write-cantonese-in-the-roman-alphabet/. Läst 18 januari 2022.
- ↑ ”What Types of Cantonese Romanization Are There?” (på engelska). CantoneseClass101. https://www.cantoneseclass101.com/lesson/cantonese-teachers-answer-your-questions-9-what-types-of-cantonese-romanization-are-there. Läst 17 november 2023.
- 1 2 ”Jyutping Chart” (på engelska). Cantolounge. 2 maj 2017. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180803163602/https://cantolounge.com/jyutping-chart/. Läst 18 januari 2022.
- 1 2 ”Tones and Jyutping” (på engelska). cantonese.sheik.co.uk. http://www.cantonese.sheik.co.uk/essays/tones.htm. Läst 18 januari 2022.
- ↑ ”Cantonese: Tones 聲調”. cantonese.ca. https://cantonese.ca/tones.php. Läst 16 november 2023.
- ↑ ”Cantonese Tones || How to Master All 6 Tones 🤩” (på amerikansk engelska). LTL Language School. 5 juli 2023. https://ltl-school.com/cantonese-tones/. Läst 16 november 2023.
- ↑ ”Cantonese Tones” (på engelska). CantoneseClass101. https://www.cantoneseclass101.com/lesson/ultimate-cantonese-pronunciation-guide-8-cantonese-tones. Läst 16 november 2023.
- 1 2 Chu, Patrick. ”Are there six or nine tones in Cantonese?”. Proceedings of the Psycholinguistic Representation of Tone Conference. https://www.academia.edu/5510381/Are_there_six_or_nine_tones_in_Cantonese. Läst 16 november 2023.
- ↑ ”A complete comparison between Yale romanization of Cantonese and Jyutping” (på engelska). howtostudycantonese.com. Arkiverad från originalet den 18 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220118182847/https://www.howtostudycantonese.com/cantonese-romanization-systems-yale-romanization-of-cantonese-and-jyutping/. Läst 18 januari 2022.
Se även
Externa länkar
- CantonIM, en inmatningsmodul för Mac OS X
- The CantoDict Project, en kantonesisk–mandarinkinesisk–engelsk ordlista