Kabuls synagoga

Kabuls synagoga
Övergiven synagoga i Afghanistan Redigera Wikidata
Religiös byggnad, synagoga Redigera Wikidata
Religion eller världs­bildjudendom Redigera Wikidata
LandAfghanistan Redigera Wikidata
Koor­di­na­ter Redigera Wikidata
Invig­nings­da­tum1966 Redigera Wikidata
Offi­ciellt datum för stäng­ning1990 Redigera Wikidata

Kabuls synagoga, känd av lokalbefolkningen som den judiska moskén, är en övergiven judisk församling och synagoga i Kabul i Afghanistan. Synagogan invigdes år 1966, då Afghanistans judiska befolkning uppgick till flera tusen.

Under slutet av 1900-talet förföll synagogan till följd av att de afghanska judarna utvandrade, och skador på byggnaden från det inbördeskriget i Afghanistan 1992-1996, samt förföljelse under talibanernas styre. I början av 2000-talet var synagogan hem för Zablon Simintov och Yitzhak Levin, som antas ha varit de två sista judarna i Afghanistan. Levin dog i synagogan 2005, och Simintov evakuerades från Afghanistan 2021 efter att talibanerna återtagit makten över landet.

Historia

År 1948 bodde cirka 5 000 judar i Afghanistan. I början av 1960-talet började den judiska församlingen i Kabul byggandet av synagogan runt en liten innergård på gatan Kuče gol-foruši i centrala Kabul, och den invigdes den 29 mars 1966. Synagogans dörr är tillverkad av korrugerad plåt och prydd med Davidsstjärnor.

Det finns också en judisk kyrkogård i utkanten av staden, där enligt uppgift omkring 1 000 personer ligger begravda.

På 1960-talet hade en stor del av den judiska befolkningen emigrerat för att söka bättre ekonomiska möjligheter i framförallt USA och Israel. Afghanistan var vid den tiden det enda landet i den muslimska världen som tillät judar att behålla sitt medborgarskap efter att ha emigrerat.

Sent 1900-tal

Landets siste rabbin flydde Afghanistan 1988, och de sista formella bönestunderna hölls i synagogan 1990. I mitten av 1990-talet flyttade Zablon Simintov in i synagogan, som då var Kabuls enda fungerande synagoga, efter att hans hem skadats under det andra afghanska inbördeskriget (1992-1996). Talibanerna kom till makten 1996, och synagogan hade då övergivits och förfallit. Inbördeskriget lämnade stora delar av Kabul i ruiner, och i stort sett alla landets judar hade lämnat Afghanistan. Efter att ha uppehållit sig en kortare period i Turkmenistan återvände Simintov till Kabul 1998 eller 1999 och tog sig an rollen som synagogans inneboende vaktmästare. Han drev också en mattverksamhet från synagogan.

Då talibanerna ansåg att synagogan var oislamisk och plundrade den. Regimen arresterade flera gånger Simintov och Yitzhak Levin, som också bodde i byggnaden, som en del av den islamistiska regeringens ansträngningar att avlägsna spår av icke-islamiskt inflytande från Afghanistan. År 1998 konfiskerade talibanerna nästan alla synagogans värdeföremål, såsom en silveryad för toraläsning och fyra silverklockor. En oidentifierad befälhavare för talibanerna konfiskerade synagogans torahrulle som uppskattas vara 400 år gammal.

Simintov och Levin grälade ofta om vem som var synagogans rättmätige ägare, och varsin flygel av synagogan. Var och en klagade till talibanerna om den andre, till den grad att talibanerna fängslade båda männen.

2000-talet

För att dölja synagogan från utsidan drev Simintov en kebaberia ifrån byggnaden kallad Balkh Bastan från och med 2009. Levin bodde på nedervåningen fram till sin död 2005, då Simintov blev vad som antogs vara den sista juden som bodde kvar i Afghanistan. Varje sabbat läste Simintov Toran från synagogans bimah. Efter att talibanerna tog över Kabul 2021 lämnade Simintov Afghanistan. Vid det laget var synagogan i nedgånget skick.

Se även

Referenser

  1. 1 2 3 ”Having Tea With the Last Jew in Afghanistan” (på engelska). Tablet. 29 maj 2013. https://www.tabletmag.com/sections/community/articles/a-congregation-of-one. Läst 23 november 2025.
  2. 1 2 3 4 5 ”A very private war” (på engelska). The Guardian. 5 januari 2002. https://www.theguardian.com/world/2002/jan/05/afghanistan.weekend7. Läst 23 november 2025.
  3. 1 2 3 4 Aizenman, N. C. (27 januari 2005). ”Afghan Jew Becomes Country's One and Only"”]. Washington Post. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230809032744/https://www.washingtonpost.com/archive/politics/2005/01/27/afghan-jew-becomes-countrys-one-and-only/9ac72c46-cfe7-4cab-88ca-7a9f63a20aa0/.
  4. 1 2 3 Mehrdad, Ezzatullah (28 november 2018). ”Afghanistan's last Jew fights to keep his home — the country's sole synagogue"”. The Times of Israel. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230801020511/https://www.timesofisrael.com/afghanistans-last-jew-fights-to-keep-his-home-the-countrys-sole-synagogue/. Läst 23 november 2025.
  5. 1 2 3 Adkins, Laura (31 oktober 2019). ”The last Jews in Afghanistan argued so much the Taliban kicked them out of prison and stole their Torah”. Jewish Telegraphic Agency. Arkiverad från originalet den 1 november 2019. https://web.archive.org/web/20191101104550/https://www.jta.org/2019/10/31/global/the-last-jews-in-afghanistan-argued-so-much-the-taliban-kicked-them-out-of-prison-and-stole-their-torah.
  6. ↑ ”Last Jew in Afghanistan faces ruin as kebabs fail to sell” (på engelska). Reuters. 12 november 2013. https://www.reuters.com/article/afghanistan-jews/last-jew-in-afghanistan-faces-ruin-as-kebabs-fail-to-sell-idINDEE9AB05E20131112. Läst 23 november 2025.
  7. ↑ ”Last Afghan Jew Leaves Amid Minority Exodus In Fear Of Taliban” (på engelska). RFE/RL. 10 september 2021. https://www.rferl.org/a/last-afghan-jew-leaves-minority-exodus/31453977.html. Läst 23 november 2025.