Blåtry

Blåtry
Status i världen: Livskraftig (lc)
Lonicera caerulea L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningVäddordningen
Dipsacales
FamiljKaprifolväxter
Caprifoliaceae
SläkteTrysläktet
Lonicera
ArtBlåtry
L. caerulea
Vetenskapligt namn
§ Lonicera caerulea
AuktorL., 1753
Synonymer
Se här
Från Anton Hartinger: Atlas der Alpenflora
Från Anton Hartinger: Atlas der Alpenflora

Blåtry (Lonicera caerulea) är en art i familjen kaprifolväxter från Mellaneuropa och västra Asien. Odlas ibland som trädgårdsväxt.

Bildar lövfällande buskar, 1–2 meter med vanligen rödaktig bark. Bladen är motsatta, 2–6 cm långa, ovala och blågröna. Blommorna kommer på kvistens topp, och sitter i par på ett gemensamt skaft. Kronan är 10–16 mm lång, gulvit med fem nästan likstora flikar. Frukterna växer alltid parvis.

Växten är mycket härdig, och har visat sig tåla −48 °C.

Blåtrybär är giftiga och ger kräkningar, ansiktsrodnad, stark törst och vidgade pupiller.

Varianterna bärtry, Lonicera caerulea var. edulis (L.) Turcz. ex Herd., japansk bärtry, Lonicera caerulea var. emphyllocalyx och blåbärstry, Lonicera caerulea var. kamtschatica har däremot ätbara bär.

Näringsinnehåll

Ämne Mängd
Energi 222 kJ = 53 kcal
Kostfiber 2,1 g
Askorbinsyra (C-vitamin) 44 mg
Kalcium 38 mg
Magnesium 11 mg
Kalium 190 mg
Retinol (A-vitamin) 130 mg
Alfatokoferol (till största delen)
+ andra varianter av tokoferol (i mindre mängd) (E-vitamin)
1,1 mg
Tiamin (B1-vitamin) 10 mg

Underarter

Kromosomtalet är allt efter den variant det avser 2n = 18 eller 36.

Synonymer

var. altaica

var. caerulea

var. cauriana (Fernald) B.Boivin

var. edulis Turcz. ex Herder

var. pallasii (Ledeb.) Cinovskis

var. villosa (Michx) Torrey & A.Gray

Etymologi

Bilder

Referenser

  1. ↑ Bonnie L. Grant: "Haskap Berry Info – How To Grow Honeyberries In The Garden". Gardening Know How.
  2. ↑ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 58-59, 89. ISBN 91-20-04445-3
  3. ↑ Nikolaus Joseph von Jaquin (1727 — 1817): Floræ Austriacæ, sive, Plantarum selectativa in Austriæ, vol 5, s 457, 1773 — 1778

Externa länkar