Kari Rydman

Kari Rydman
FöddKari-Walter Rydman
15 oktober 1936 (90 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningLärare, kompositör, musiklärare
Barn3
FöräldrarNiilo-Valtteri Rydman
Elsi Maria Levonius
Utmärkelser
Jussi för bästa musik (1964)
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1997)
Professors namn (2008)
Webbplatssci.fi/~s151036j/
Redigera Wikidata

Kari-Walter Rydman, född 15 oktober 1936 i Helsingfors, finländsk tonsättare. Rydman har komponerat orkester- och kammarmusik samt kör- och solosånger. Han är också verksam som sångare, lärare och skribent och har gjort en lång rad radioprogram. Han bor och arbetar i Valkeakoski.

Biografi

Som kompositör är Rydman självlärd. I sin konsertmusik har han kombinerat olika element från avantgarde till neotonalitet. Rydman är särskilt känd bland allmänheten för sina sånger, där han försökt bryta ner gränserna mellan konst och underhållning. I början av 1960-talet var Rydman en av grundarna av Finlands Musikungdomsförening, vars andra framstående medlemmar var Erkki Salmenhaara, Seppo Heikinheimo, Ilkka Oramo, Henrik Otto Donner, Ilpo Saunio och Reijo Jyrkiäinen. Från 1957 till 1977 arbetade Rydman som lärare vid Helsingfors gymnasium och från 1977 vid Valkeakoski centrum för musik och vuxenutbildning.

Rydman har skrivit orkester- och kammarmusik (inklusive två symfonier och sex stråkkvartetter), miniatyroperan Slottsmordet (beställd av Sveriges Riksorkester), danspjäserna Väki ilman valtaa och Salka Valka (båda för Raatikko Dance Theatre), körkompositioner, sångcykler (till texter av Topelius och Maja Rydman, bland andra), egna sånger samt sånger av Aaro Hellaakoski, Jussi Kylätasku och andra. Lasse Heikkiläs texter (inklusive Niin kaunis on maa), Kanttorin jenkka och Kaunein uni (Den vackraste drömmen)), liturgisk kyrkomusik, film och teatermusik. Under 1960- och 1970-talen samarbetade Rydman särskilt med Risto Jarva; han komponerade musiken till Jarvas filmer Yö vai päivä, Onnenpeli och Työmiehen päiväkirja, bland andra. Som sångare har han spelat in egna sånger, som ligger mellan lied och chanson. Dessutom har han arbetat som musikkritiker och deltagit i offentliga debatter.

Rydman har beskrivit en av sina mest populära sånger, Elämä på kaunis, så här: "En dikt som Larin-Kyösti inte skrev, en sång som Merikanto inte sjöng och Tapio Rautavaara inte sjöng; Så jag var tvungen att göra det 1965. Under lång tid skämdes jag lite över detta möte, jag är ju trots allt symfonibyggare." Enligt Rydman är Kanttorin jenkka, komponerad 1963 för en utekväll, en parodisk variation på temat från Johann Sebastian Bachs tredje Brandenburgkonsert, men stycket spelades inte in i sin ursprungliga form på grund av Hannu Salamas hädelserättegång.

Kari Rydman tilldelades Pro Finlandia-medaljen 1997. År 1977 fick Rydman och Martti Pokela Jussi-statyetterna för musiken de komponerade till Heikki Paranens film Antti Puuhaara. Rydman tilldelades Kommendör av Finlands Lejons orden 2022.

Sedan 1970-talet har Rydman blivit känd i Valkeakoski som gäst i den lokala tidningen Valkeakosken Sanomat. Hans son var Jan Rydman, en vetenskaplig influencer, vars son är politikern Wille Rydman.

Dessutom deltog han 1996 och 1998 – då Finland vann tävlingen – i det finländska laget i Musikfrågan Kontrapunkt.

Verk (i urval)

Kammarmusik

Sånger

  • Ansiktet Op. 5b
  • Barn gråt ej Op. 5a
  • Bitte Op. 6b
  • De som dog små Op. 5c
  • Drömmen om sällhet Op. 45f
  • En liten tid Op. 45d
  • Fiskaren sjunger i sin båt om kvällen Op. 45b
  • Fridsböner i aftonens lugn Op. 45c
  • Hopkrupen sover jag Op. 108b
  • Ikikevät
  • Iltarukous
  • Jag njuter dagens sötma Op. 108d
  • Kansanlaulu Op. 6a
  • Kolme neitoa Op. 27b
  • Kommen, mina systrar Op. 108a
  • Lätt skall du vara Op. 108e
  • Marienlied Op. 6c
  • Neljä varhaista laulua Op. 6 (Laulusarja)
  • När min älskade kommer Op. 108c
  • Romans Op. 45e
  • Sataa Op. 27c
  • Satakieli laulaa hyvin hiljaa
  • Små gudar av lera Op. 108f
  • Sånger till ord av Maja Rydman Op. 108 ”Mitt namn är Blindhet och Klarsyn”
  • Tre sånger till ord av Elmer Diktonius Op. 5 (Laulusarja)
  • Täällä Op. 6d
  • Under rönn och syren Op. 45a

Blandade körsånger

  • Aamulla varhain Op. 84a SAB
  • Aamusella kun herään Op. 84b SATB
  • Aukaise tyttö sun aittasi ovi Op. 78 No 12 TTBB
  • Ave Maria Op. 102a SATB
  • Cantate cantica socii SAB
  • Chorlieder Op. 132 SATB / SAATBB
  • Dagen svalnar mot kvällen Op. 12b SATB
  • Der Schmetterling ist in die Rose verliebt Op. 132d SATB
  • Ensimmäisenä iltana Op. 84c SSA
  • Dich lobet der hôhen engel schar Op. 109b SAAB + urut
  • En voi sua unhottaa poies Op. 84q SATB
  • Gethsemane Op. 129 SATB / SAATBB
  • Hahhah hahhah harmittaakos Op. 84o SAB
  • Heilani on kuin helluntai Op. 78 No 20 TTBB
  • Herrat hiljaa kun mestarit puhuu Op. 80 SATB
  • Hyvää iltaa, lintuseni Op. 84d SATB
  • Istuppas nyt ystäväin Op. 84e SATB
  • Itköy n'eitšoi Op. 84t SATB
  • Ja niin on käynyt Op. 78 No 15 SS + piano
  • Jos sinä kultani eron teet Op. 78 No 19 Soprano soolo + piano
  • Kai mua luullaan iloseksi Op. 78 No 18 TTBB
  • Kauneudesta Op. 132b SAATBB
  • Kaurapellon pientareella Op. 84f SAB + 2 viulua
  • Kun sinä heilani meille tulet Op. 78 No 7 SSA + viulu
  • Kun tulis lauvantaiehtoo Op. 78 No 6 TTBB
  • Kuules kuinka laulan sulle Op. 78 No 21 SATB + piano
  • Laki ennen mua syntynyt Op. 80b SATB
  • Laetetur Ierusalem SAB
  • Likka se lauloi lauvantaina Op. 78 No 14 TTBB
  • Läksin minä kesäyönä käymään Op. 84g SSA
  • Maalla puhu, maa kuulee Op. 80a SATB
  • Meren kosijat Op. 53 SSA/TB
  • Metsän korvess' kulkeissani Op. 84h
  • Mi Pater, si possibile est Op. 129b SSATBB
  • Mikä lintu sirahutti Op. 84i SAA/TB
  • Minkähän laisia tässä kylässä Op. 78 No 2 SATB
  • Minun kultan' kaunis on Op. 84j SAA/TB
  • Minä olen se pikkanen likka Op. 78 No 13 SSAA + piano
  • Mull' on heila tässä kylässä Op. 78 No 16 TTBB
  • Nû biten wir die muoter Op. 109c SAAB + urut
  • Nû loben wir die süezen maget Op. 109a SAAB + urut
  • Palapan Killi Op. 84r SAA/TB
  • Pater mi, si non potest / fiat voluntas tua SSATBB
  • Pitkä päivä Op. 84k SATB
  • Pyhät on pihlajat pihalla Op. 85f SATB
  • Rakkauden ikävä Op. 78 No 17
  • Rakkauden rieha Op. 78 (Näyttämöllinen kantaatti)
  • Rakkaus rinnassa raksuttaa Op. 78 No 1 SATB + piano
  • Salve flos SATB
  • Seittemän ämmää seinän takana Op. 78 No 8 SATB
  • Si vere tu exsistis Op. 135 SSAATTBB
  • Talapakan Nikolai Op. 84u SATB
  • Taltrasten Op. 132c SATB
  • Totta vaan ma sinut saan Op. 84l SATB
  • Tristis est anima mea Op. 129a SSATBB
  • Tule, mun ystäväni Op. 84m SATB
  • Tuomi on virran reunalla Op. 84n SATB
  • Tämän kylän pojat Op. 78 No 5 SSAA + piano
  • Tän kylän likkojen muoto Op. 78 No 4 TTBB + piano + klarinetti / viulu
  • Tän kylän ämmille tarttis panna Op. 78 No 11 TTBB + piano
  • Tän kylän ämmät, kletsuhännät Op. 78 No 10 Sopraanosoolo + piano
  • Vigilate et orate Op. 129c SSATBB
  • Yhden kerran, tunnin verran Op. 78 No 9 unisono kuoro
  • Yksin kasvoi koivu Op. 84p SATB
  • Zum neuen Jahr Op. 132a SATB
  • Älkää te luulko Op. 78 No 3

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 "Kaikkena oon ollu, paitti en airanvittaksena" (på finska), Kaleva, 15 oktober 2016, s. 58.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, ČSFD person-ID: 108422.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 95101.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Kari_RydmanStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 95101, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 Virtamo, Keijo (red.): Otavan musiikkitieto (2. painos), s. 361. Helsinki: Otava, 1997.
  8. ↑ Mitä-Missä-Milloin: Kansalaisen vuosikirja 1964, s. 285. Helsinki: Otava, 1963.
  9. ↑ Niin kaunis on maa -levyn tekstiliite. Love Records 1976.
  10. ↑ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945-2015” (på finska). Riddarordnarnas kansli. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143515/http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016.
  11. ↑ ”06.12.2022 Itsenäisyyspäivä – Självständighetsdagen 06.12.2022” (på finska). Riddarordnarnas kansli. Arkiverad 1 december 2022. https://ritarikunnat.fi/ritarikunnat/annetut-kunniamerkit/vuonna-2022-annetut-kunniamerkit-forlanade-utmarkelsetecken-2022/06-12-2022-itsenaisyyspaiva-sjalvstandighetsdagen-06-12-2022/. Läst 30 november 2022.
  12. ↑ ”Kokoomusnuorten kärkeen Wille Rydman. Savon Sanomat 14.11.2009.”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114031351/http://www.savonsanomat.fi/uutiset/savo/kokoomusnuorten-k%C3%A4rkeen-wille-rydman/503079. Läst 19 juni 2026.

Externa länkar