| Karl Knies | |
| | |
| Född | 29 mars 1821 Marburg |
|---|---|
| Död | 3 augusti 1898 (77 år) Heidelberg |
| Medborgare i | Tyska riket och Storhertigdömet Baden |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg, |
| Sysselsättning | Nationalekonom, politisk vetenskapsman, universitetslärare, författare, gymnasielärare |
| Befattning | |
| Privatdocent (1846–1849) Privatdocent (1849–1851) Privatdocent (1851–1852) Gymnasielärare (1852–1855) Professor (1855–1865) Ledamot av andra kammaren i Badens ständerförsamling (1861–1866) Professor (1865–1896) Ledamot av storhertigdömet Badens parlament (1877–1887) Vicepresident (1883–1887) | |
| Arbetsgivare | Kassels universitet (1849–1851) Kantonsschule Schaffhausen (1852–1855) Freiburgs universitet (1855–1865) Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1865–1896) |
| Barn | Max Knies (f. 1851) |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Tübingens universitet (1877) | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Gustav Adolf Knies, född 29 mars 1821 i Marburg, död 3 augusti 1898 i Heidelberg, var en tysk nationalekonom.
Knies blev 1855 professor i statsvetenskap i Freiburg im Breisgau och var 1865-96 professor i detta ämne i Heidelberg. Inom statsvetenskapen var han en av de främsta representanterna för den historiska riktningen och utövade ett stort inflytande på statistikens utveckling.
Knies invaldes 1861 i Badens andra kammare och utnämndes 1862 till direktor för den badensiska skolöverstyrelsen (Oberschulrath). I det badensiska skolväsendet genomdrev han mot det katolska prästerskapet en viktig reform, betecknad genom lagen av 29 juli 1864, vilken berövade prästerna deras ställning i skolråden och som skolinspektörer samt ersatte dem med lekmän.
|