| Karl Ludwig Harding | |
| | |
| Född | 29 september 1765 Lauenburg/Elbe |
|---|---|
| Död | 31 augusti 1834 (68 år) Göttingen |
| Medborgare i | Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg och Kungariket Hannover |
| Utbildad vid | Göttingens universitet |
| Sysselsättning | Astronom, universitetslärare, upptäckare av asteroider |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet |
| Föräldrar | Carl Ludwig Harding |
| Utmärkelser | |
| Lalandepriset (1805) Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Ludwig Harding, född 29 september 1765 i Lauenburg, död 31 augusti 1834 i Göttingen, var en tysk astronom,som år 1804 upptäckte Juno, den tredje asteroiden i huvudbältet.
Harding utbildades 1786–1789 han vid universitetet i Göttingen, där han studerade teologi, matematik och fysik. Harding var först teolog, men blev som informator i Johann Hieronymus Schröters familj i Lilienthal intresserad av astronomi. Sedan han 1800–1805 varit anställd vid Schröters privatobservatorium, blev han 1805 professor i astronomi vid universitetet i Göttingen.
År 1800 var han bland de 24 astronomer som inbjöds att delta i Celestial Police, en grupp som ägnade sig åt att hitta ytterligare planeter i solsystemet. Som en del av gruppen upptäckte Harding Juno vid Schröters observatorium år 1804. Året därpå lämnade han Lilienthal, där hans efterträdare blev Friedrich Wilhelm Bessel, då han utnämndes till extraordinär professor i astronomi vid universitetet i Göttingen och därefter, 1812, som ordinarie professor. Han arbetade vid Göttingens observatorium, från 1807 som kollega till Carl Friedrich Gauss, fram till sin plötsliga död 1834.
Förutom asteroiden Juno (1804) upptäckte han tre kometer och de variabla stjärnorna R Virginis, R Aquarii, R Serpentis och S Serpentis. Dessutom fann han några nya nebulosor, bland dem Helixnebulosan eller "Guds öga". Hans huvudverk var Atlas novus coelestis (1808–1823), som upptar omkring 120 000 stjärnor och som är en av de första efter vetenskapliga principer konstruerade stjärnatlaserna.
Harding var korresponderande medlem av Kungliga vetenskapsakademin i Göttingen från 1803 och fullvärdig medlem från 1806, korresponderande medlem av Franska vetenskapsakademin från 1810, vald till medlem av Royal Society i London 1806, och associerad medlem av Royal Astronomical Society från 1821. Från regeringen tilldelades han titeln "Hofrath" (hovets rådman).
Harding tilldelades Lalandepriset av Franska vetenskapsakademien.
Nedslagskratern Harding på månen och asteroiden 2003 Harding är uppkallade efter honom.
|