Karyotyp

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Karyotyp eller kromosomuppsättning beskriver hur många kromosomer en individ har, och i viss mån också vilken typ. Den normala karyotypen (för en människa) består av 44 autosomer plus 2 könskromosomer. Kvinnor har i normalfallet karyotypen 46-XX; män har 46-XY. Ett sätt att beställa karyotypen är att fotografera celler som befinner sig i mitosens metafas, vilket många har gjort på lök som laboration i skolans biologiämne.

En karyotyp används för att med hjälp av ljusmikroskopi hitta genetiska avvikelser för att förklara ett visst sjukdomstillstånd. Cytogenetiker använder ofta karyotyper för att identifiera kromosomala translokationer vid leukemi.

Ett idiogram är en karyotyp framställd med någon fotografisk metod där kromosomerna har ordnats i par, efter storlek och efter centromerens position i fall där kromosomerna har samma storlek.

Hos fåglar, till skillnad från människor och andra däggdjur, kännetecknas den typiska karyotypen av ett stort antal kromosomer (cirka 80), inklusive ett flertal mycket små kromosomer (mikrokromosomer), vilket har bevarats under denna djurklass långa evolutionära historia.

Noter