Kattsnok

Kattsnok
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteTelescopus
ArtKattsnok
Telescopus fallax
Vetenskapligt namn
§ Telescopus fallax
AuktorFLEISCHMANN 1831
Synonymer
Tarbophis vivax DUMÉRIL 1854
Tarbophis fallax FLEISCHMANN 1831
Coluber vivax FITZINGER 1826
Hitta fler artiklar om djur med

Kattsnok (Telescopus fallax) är en ormart som beskrevs av Fleischmann 1831. Kattsnoken ingår i släktet Telescopus och familjen snokar. Arten kallas även kattorm på svenska.

Underarter

Arten delas in i följande underarter (den taxonomiska statusen är dock ifågasatt):

Beskrivning

Kattsnok, pupillerna är tydligt springformade och vertikala.

En 60 till 100 cm lång orm med ljusgrå, orangebrun till brunaktig rygg och gulaktig till vitaktig buk. Längs ryggen och sidorna har den (ibland otydliga) mörka, rektangulära fläckar, och på buken finns mörka markeringar. Dessutom har ormen en mörk fläck i nacken. Pupillerna är tydligt springformade och vertikala.

Ekologi

Kattsnoken lever i stenig terräng med buskartad växtlighet, både i låglänta och mer höglänta områden, bland annat på bergsstäpper. Den förekommer också i gles skog, i stenmurar och ruiner, samt i halvöknar.

Arten är främst nattaktiv och äter i huvudsak sovande ödlor. Arten är bakgifttandad och har ett paralyserande nervgift, men är inte farlig för människor. Den är äggläggande, och honan lägger mellan 5 och 9 ägg.

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Sydösteuropa och västra Asien från nordvästligaste Italien söderut längs östra Medelhavet (inklusive öar som Malta, Cypern och Kreta) över Slovenien, Kroatien, Bosnien-Herzegovina, södra Montenegro, södra Bulgarien, Albanien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet till Syrien, Libanon och Israel, samt i Kaukasus i södra Ryssland, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.

Status

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Den är vanlig i stora delar av sitt tbredningsområde, men förefaller vara ovanlig i Italien, Turkiet och på Malta. I vissa delar av utbredningsområdet förföljs den på grund av att den förväxlas med farliga huggormar; lokalt är den hotad på grund av jordbruksrationaliseringar, byggnation och trafik.