| Kernit | |
| Kernit | |
| Strunz klassificering | 06.DB.05 |
|---|---|
| Kemisk formel | Na2B4O6(OH)2•3(H2O) |
| Färg | Färglös, vit |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Tvillingbildning | [011] |
| Spaltning | Perfekt på [100] och [001], god på [201] |
| Brott | Splittrat |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 2,5–3 |
| Glans | Glasglans till pärlskimrande |
| Ljusbrytning | nα=1,454, nβ= =1,472, nγ= =1,488 |
| Dubbelbrytning | δ=0,0340 |
| Optisk karaktär | Tvåaxlat negativ |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 1,92 |
| Radioaktivitet | ej radioaktivt |
| Löslighet | lösligt i kallt vatten |
| Övrigt | fluorescerande, icke-magnetiskt |
| Referenser | |
Kernit är ett hydratiserat natriumborat-hydroxidmineral med formeln Na2B4O6(OH)2•3H2O. Tidigare skrevs formeln Na2B4O7•4H2O, vilket inte återspeglar den komplexa molekylstrukturen lika bra. Det upptäcktes 1926 i östra Kern County i södra Kalifornien vid boraxgruvan i Boron i västra Mojaveöknen.
Kernit är ett färglöst till vitt mineral, vanligen i form av prismatiska till nålformiga kristaller eller granulerad massa. Det är relativt mjukt och lösligt i kallt vatten. Kernit omvandlas till tincalsonit Na2B4O5(OH)4•3H2O när det dehydratiserar (förlorar kristallvatten).
Vid upphettning till över 100 °C genomgår kernit en irreversibel förändring till metakernit med formeln Na2B4O7•5H2O.
Kern County-gruvan var den enda kända fyndigheten för mineralet under en tidsperiod. På senare tid har kernit också påträffats i Argentina och Turkiet.
Den största dokumenterade, enskilda kristallen av kernit mätte 2,44 x 0,9 x 0,9 m3 och vägde ca 3,8 ton.
Kernit är en viktig råvara för utvinning av bor och framställning av borax, som bland annat kan användas vid tillverkning av tvättmedel.