| Kjustendil Кюстендил | ||
| Köstendil | ||
| Stad · Centralort · Regionhuvudort | ||
Vy mot Kjustendil. | ||
|
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Region | Kjustendil | |
| Kommun | Kjustendil | |
| Höjdläge | 519 m ö.h. | |
| Koordinater | 42°16′47″N 22°41′13″Ö / 42.27972°N 22.68694°Ö | |
| Area | 18,72 km² | |
| Folkmängd | 48 286 (2012-01-18) | |
| Befolkningstäthet | 2 579 invånare/km² | |
| Tidszon | EET (UTC+2) | |
| - sommartid | EEST (UTC+3) | |
| Postnummer | 2500 | |
| Riktnummer | 078 | |
| Geonames | 729730 | |
| Registreringsskylt | КН | |
|
Läge i Bulgarien.
| ||
| Webbplats: www.kyustendil.bg | ||
Kjustendil (bulgariska: Кюстендил, turkiska: Köstendil, äldre svenska stavningar Küstendil eller Köstendil; under medeltiden Welbusjd; även Banja) är en stad som utgör centralort i kommunen Kjustendil samt huvudort i regionen Kjustendil i sydvästra Bulgarien. Staden ligger i ett fruktbart dalbäcken längs floden Struma, nära gränsen till både Nordmakedonien i sydväst och Serbien i nordöst, 69 kilometer sydväst om huvudstaden Sofia. Den har 34 063 invånare (2025). 2005 hade den 58 365 invånare.
Kjustendil är en av Bulgariens mest berömda kurorter med 40 mineralkällor med vatten på 73–78 °C och med ett genomsnitt på 2200 soltimmar per år. Som Colonia Ulma Pautalia var den redan under romartiden känd för sina varma källor.
Sydväst om staden, vid gränsen mot Nordmakedonien, ligger de kala Osogovbergen (Osogovska planina, tidigare kända som Dovanitsa planina) och i nordöst, vid gränsen mot regionen Pernik finns Konjavbergen (Konjavska planina).
De viktigaste industrierna i Kjustendil är textil-, livsmedels- och dryckesindustri. Sydväst om staden ligger landets näst största vindkraftspark. I det omgivande området finns omfattande fruktodling, inklusive körsbär, och staden har ett fruktforskningsinstitut. Staden har ett historiskt museum för regionen.