Kopparglans
| Kopparglans | |
 Chalkosit (kopparglans) | |
| Kategori | Sulfidmineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 2.4.7.1 |
| Strunz klassificering | 02.BA.05A |
| Kemisk formel | Cu2S |
| Färg | Grårosa, grå, svartgrå, svart, järnsvart, stålgrå, blåsvart |
| Bildningsmiljö | Supergen anrikning, hydrotermal utfällning |
| Förekomstsätt | Prismatiska eller tabulär kristaller, eller stora korn |
| Associerade mineral | Pyrit, kopparkis, covellin, bornit, molybdenit |
| Kristallstruktur | Monoklina, pseudoortorombiskt |
| Spaltning | Otydlig efter {110} |
| Brott | Mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 2,5–3 |
| Glans | Metallisk, submetallisk |
| Refraktion | Opak |
| Streckfärg | Glänsande svart till matt grå |
| Specifik vikt | 5,5–5,8 |
| Referenser | |
Chalkosit eller kopparglans är ett sulfidmineral som består av koppar (ca 80% räknat i vikt) och svavel med formeln Cu2S. Mineralet innehåller ibland även hög halt silver.
Mineralet namngavs ursprungligen 1832 chalcosine efter grekiskans chalko ("koppar") av François Sulpice Beudant. Senare, år 1868, ändrade James D. Dana and George J. Brush namnet till chalcocite.
Egenskaper
Chalkosit är ett tungt men mjukt mineral som kan lätt repas med kniv. Mineralet uppträder som lätt tillplattade och ofta tvillingbildade kristaller. Chalkosit kristalliserar monoklint under 103-105 °C men pseudoortorombiskt och pseudohexagonalt däröver. Chalkosit som bildas över 103-105 °C kallas även för beta chalkosit eller hög chalkosit.
Dess olika färgnyanser har beskrivits som grårosa, grå, svartgrå, svart, järnsvart, stålgrå och blåsvart. Blåaktig chalkosit får sin färg från orenligheter av 7 till 8% covellin (CuS). Blandning av bornit (Cu5FeS4) när mineralet chalkosit krystalliserar vid höga temperaturer (≈200 C) ger den ljusa grårosa färgen.
Chalkosit kan också uppvisa blå till lila irisering där den lokalt har omvandlats till covellin. Djurleit och bornit kan förväxlas med chalkosit. Chalkosit kan skiljas åt från bornit då chalkosit har grå-svart färg vid färsk brottyta.
Chalkosit kan bildas ur andra mineral, till exempel covellin eller pyrit, genom att atom för atom byts ut – en pseudomorfos. Därvid erhåller chalkositen det ursprungliga mineralets yttre form.
Mineralet bildar en fast lösning med yarrowit (Cu9S8) och uppträder också blandat med anilit, covellin, digenit, djurleit och spionkopit.
Förekomst
Chalkosit uppträder främst som en sekundärt mineral. Sekundärt chalkosit tenderar att bildas och ansamlas som en cement vid strax under den meteoriska vittringszonen (oxidationszonen). Denna chakosit är en produkt av sönderfallet av kopparkis via mellanstadier av bornit och covellin. Som primärt mineral är chalkosit som hydrotermal utfällning i kopparförande gångfyndigheter ett vanligt förekomstsätt. Mineralet återfinns också i porfyrkopparmalm. Mindre mängder antropogen chalkosit kan bildas vid underjordiska bränder i kolgruvor.
Chalkosit är ganska vanlig, men förekommer sällan i stora mängder och är inte något vanligt mineral i Sverige. Det finns dock tillsammans med brokig kopparmalm till exempel i Glava kopparfält i Värmland och i Biskopsgruvan i Garpenberg i Dalarna, liksom i Norge i Telemark fylke, vid Alunsjön och i Aardal vid Sognefjorden.
Fyndigheter med ovanligt stora kristaller eller massor finns bland annat i Transvaal i Sydafrika, Uralbergen i Ryssland, Cornwall i England och Arizona, Montana, Wisconsin och Alaska i USA. Escondida i Chile, världens mest produktiva koppargruva för närvarande, har ett täcke sekundärt chalkocit.
Användning
Kopparglans är en extrem rik kopparmalm då mineralet har i dess rena, teoretiska form, 79,853% koppar.
Bibliografi
- Flores W., Héctor (1967) (på spanska). Geología económica de yacimientos minerales. Universidad de Chile
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ”Chalcocite” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-962.html. Läst 24 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 ”Chalcocite” (på engelska). Handbook of Mineralogy. Mineralogical Society of America. https://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/chalcocite.pdf. Läst 23 september 2026.
- ↑ ”Silver-bearing Chalcocite” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-25552.html. Läst 26 september 2026.
- 1 2 3 4 5 6 Foucault, Alain; Raoult, Jean-François; Platevoet, Bernard; Cecca, Fabrizio (2020) [2000]. ”chalcocite” (på franska). Dictionnaire de géologie (9:de). Dunod
- 1 2 3 chalkositt i Store norske leksikons nätupplaga. Läst 2018-10-10.
- ↑ ”Beta chalcocite” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-499698.html. Läst 24 september 2026.
- 1 2 3 Flores 1967, s. 150
- ↑ Flores 1967, s. 151
- ↑ pseudomorfose i Store norske leksikons nätupplaga. Läst 2018-10-10.
- ↑ ”Chalcocite-Yarrowite Series” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-33146.html. Läst 24 september 2026.
- 1 2 Flores 1967, s. 148
- ↑ Robb, Laurence (2007) (på engelska). Introduction to Ore-Forming Processes (4th). Malden, MA, United States: Blackwell Science Ltd. sid. 105. ISBN 978-0-632-06378-9