Kraken

För en kryptovalutabörs i San Francisco, se Kraken (kryptovalutabörs). För en norsk thrillerfilm, se Kraken (film).
Teckning av den "kolossala åttaarmade bläckfisken" av forskaren Pierre Dénys de Montfort (1801), efter beskrivningar från franska sjömän som skulle ha attackerats av ett sådant vidunder utanför Angolas kust.
Olaus Magnus fantasifulla "Carta marina" från år 1539 visar en rad sjöodjur i farvattnet mellan Norge och Island. Kartan är ritad i Italien, men den befinner sig nu på Carolina Rediviva i Uppsala.

Kraken är ett havsmonster i främst norsk och isländsk, fiskar- och sjömanstradition. Det framträder främst som en gigantisk bläckfisk, antingen åtta- eller tioarmad.

Etymologi

Ordet har samma betydelse som på svenska och är alltså bestämd form av ordet "krake", ett äldre namn på åttaarmade jättebläckfiskar. Namnet är ursprungligen ett noanamn för valfisk och är etymologiskt släkt med krake, bland annat namn för 'krokigt spretande träd' (liksom: 'kräkel', 'kräkla').

Ursprung och beskrivning

Krakens historia kan spåras tillbaka till 1200-talet. Tydliga förebilder finns i den norska skriften Konungs skuggsjá och i den isländska Orvar-Odds saga, båda från 1200-talet. De två texterna nämner en varelse som kallas Hafgufa som lever i havet mellan Norge och Island. Hafgufa beskrivs som en val som är stor som en ö och som kan sluka både skepp, människor och valar.

Sambandet med valar försvann mellan 1300- och 1600-talet. Dansken Olaus Worm nämner Hafgufa i sin bok Museum Wormianum (1655), men därefter förekommer inte namnet i texterna. Den italienske prästen Francesco Negri gjorde på 1660-talet en resa i Skandinavien som han skildrade i boken Viaggio settentrionale. Under resan hörde han talas om en fiskliknande varelse kallad Sciu-Crak, alltså med viss ljudlikhet med Kraken. Varelsen var oerhört stor och kunde vara farlig för fiskare men den var också långsam. Om fiskarna märkte att havsbottnen höjde sig, förstod de att de befann sig ovanpå Sciu-Crak och hade tid att fly.

I de första upplagorna (men inte i de senare) av Systema naturae (1735 − ) nämnde Carl von Linné sjöodjuret och skrev att det levde i Norska havet. Han gav det namnet Microcosmus marinus. Det hamnade därmed i samma grupp som bläckfiskar.

Den danske teologen Erik Pontoppidan den yngre beskrev varelsen i Norges naturlige historie (1752–53) efter traditioner han upphämtat i norra Norge och i Bergen. Den lurar på havets botten där den föder rika stim av fiskar med sin avföring eller med uppstötning av maginnehåll, men om den höjer sig mot ytan måste fiskare i närheten snabbt lämna platsen, särskilt som de riskerar att dras ned i djupet av den malström som uppstår när den på nytt sänker sig. Han beskrev djuret som en kolossal varelse som liknade en sjöstjärna. Den var känd under olika namn, bland andra ”Kraken”. Det var detta namn Pontoppidan, och andra efter honom, valde att använda.

Den svenske författaren Jacob Wallenberg återger Pontoppidans beskrivning i sin reseskildring Min son på galejan (1781).

Den franske naturforskaren Pierre Denys de Montfort diskuterar Kraken i sin Histoire naturelle (1801-1804) och i senare skrifter. Han visar där en bild av en jättebläckfisk som attackerar ett stort fartyg. Det är nu, runt sekelskiftet 1800, och i hög grad på grund av Denys de Montforts skrifter, som Kraken allmänt börjar associeras med jättebläckfiskar.

Den engelske poeten Alfred Tennyson skrev 1830 dikten "The Kraken", där kraken ruvar på havsbotten i en evig drömlös sömn intill domens dag:

”

Below the thunders of the upper deep;
Far far beneath in the abysmal sea,
His ancient, dreamless, uninvaded sleep
The Kraken sleepeth: faintest sunlights flee
About his shadowy sides; above him swell
Huge sponges of millennial growth and height;
And far away into the sickly light,
From many a wondrous grot and secret cell
Unnumber'd and enormous polypi
Winnow with giant arms the slumbering green.
There hath he lain for ages, and will lie
Battening upon huge seaworms in his sleep,
Until the latter fire shall heat the deep;
Then once by man and angels to be seen,
In roaring he shall rise and on the surface die.

 „
– Alfred Tennyson, "The Kraken".

Dikten finns översatt till svenska av Sven Christer Swahn i samlingen Sällsamma berättelser i mästarklass (1997). Man kan notera att Tennysons Kraken inte har några tydliga likheter med kända djur, medan senare författare som Victor Hugo, Jules Verne och Herman Melville skildrar Kraken just som en sorts jättebläckfisk.

Kraken i populärkulturen

Kraken förekommer även i populärkulturen, där den oftast har uppfattats som en tioarmad bläckfisk av släktet Architeuthis. I det sammanhanget omtalas den i Jules Vernes En världsomsegling under havet och den syns även i Disneyfilmen med samma namn. John Wyndham skrev en science fiction-roman med titeln The Kraken Wakes (1953). Det bör nämnas att Krake även är tyska för den åttaarmade bläckfisken Octopus vulgaris. I sjörövarfilmen Pirates of the Caribbean: Död mans kista och lite i Pirates of the Caribbean: Vid världens ände, kan man betrakta Kraken ur ett Hollywood-perspektiv och även i en tidigare Disney-film (Atlantis – Milos återkomst) nämns detta havsvidunder. Kraken figurerar också i filmen Clash of the Titans samt i China Miévilles skönlitterära roman Kraken.

Kraken förekommer också i en kort sekvens av The Big Bang Theory, samt i en mycket kort episod i ett av avsnitten av den animerade serien Family Guy. Det senaste NHL-laget från Seattle tog namnet Seattle Kraken och började spela säsongen 2021/22.

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Latva, Otto (2025). ”Krakens gåta”. Havsmonster. Ocean books. sid. 78–85. Libris wgk85zz5t90kg3tm. ISBN 9789198955910
  2. ↑ "kraken". NE.se. Läst 3 januari 2014.
  3. ↑ "krake". NE.se. Läst 3 januari 2014.
  4. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Krake
  5. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Kräkel
  6. 1 2 ”Kraken”. Store norske leksikon. 5 februari 2026. https://snl.no/kraken. Läst 10 juli 2026.
  7. ↑ ”Sjøvette”. Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder fra vikingetid til reformationstid (2. opl.). Köpenhamn. 1980–1982. Libris 6ph2h12j5hhlpch
  8. ↑ Wallenberg, Jacob (1781). Min son på galejan. sid. 54-55. https://litteraturbanken.se/forfattare/WallenbergJ/titlar/SamladeSkrifter2/sida/13/faksimil. Läst 5 november 2018
  9. ↑ Müller, Johannes von (2024). Moral Seascapes. sid. 38–39. doi:10.2307/jj.16668516.5. https://www.jstor.org/stable/jj.16668516.5. Läst 10 juli 2026
  10. ↑ "The Kraken". Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine. About.com. Läst 3 januari 2014. (engelska)
  11. ↑ Sällsamma berättelser i mästarklass. Klassikerförl. 1997. Libris 6phdk35j4rrdhkf?_q. ISBN 9171023682
  12. ↑ The Big Bang Theory, officiell sida.
  13. ↑ Family Guy fandom page, läst 26 januari 2022
v • r
Nordisk folktro
Väsen
Svenska väsen
Norska väsen
Isländska väsen
Finländska väsen
Danska väsen
Personer
Ursprung