Kumla

Kumla
Tätort
Centralort
Kumla station
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Kumla kommun
Distrikt Kumla distrikt
Koordinater 59°7′28″N 15°8′45″Ö / 59.12444°N 15.14583°Ö / 59.12444; 15.14583
Area
 - tätort 1 203 hektar (2023)
 - kommun 205,32 km² (2019)
Folkmängd
 - tätort 17 889 (2023)
 - kommun 22 774 (2026)
Befolkningstäthet
 - tätort 14,9 inv./hektar
 - kommun 111 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kumla
Postnummer 692 XX
Riktnummer 019
Tätortskod T6020
Beb.områdeskod 1881TC103 (1960–)
Geonames 2698767
Ortens läge i Örebro län.
Ortens läge i Örebro län.
Ortens läge i Örebro län.
Wikimedia Commons: Kumla
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Kumla (olika betydelser).

Kumla är en tätort i Närke och centralort i Kumla kommun i Örebro län, belägen omkring 15 kilometer söder om Örebro. Tätorten hade 17 889 invånare år 2023, medan hela kommunen vid utgången av 2024 hade 22 681 invånare. Förutom centralorten Kumla ingår tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp i kommunen.

Dagens tätort växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet, sedan järnvägen mellan Örebro och Hallsberg öppnats 1862. Under 1900-talets första hälft växte orten till ett av landets ledande centrum för skotillverkning – vid 1900-talets mitt låg omkring hälften av landets skofabriker i Örebro län, och över 130 olika skotillverkare har funnits i Kumla kommun genom åren. Arvet efter industrin bevaras i dag av Skoindustrimuseet, inrymt i en före detta skofabriksbyggnad.

I orten finns sedan 1965 Kumlaanstalten, Sveriges största fängelse och en av landets få anstalter i högsta säkerhetsklass, där många av landets långtidsdömda avtjänar sina straff. Strax öster om tätorten reser sig Kvarntorpshögen, ett över 100 meter högt industriminne efter den skifferoljeutvinning som bedrevs i Kvarntorp 1941–1966, numera omvandlat till ett rekreations- och konstområde. Orten är också hemvist för speedwaylaget Indianerna, som tävlar i elitserien och är en av Sveriges äldsta motorsportklubbar, grundad 1936.

Historia

Kumla är en gammal kulturbygd och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka.[källa behövs] Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan. Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för pilgrimsfärder på grund av Margareta i Kumlas visioner.[källa behövs]

Dagens ort växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet vid den 1862 uppförda stationsbyggnaden vid järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Här fanns då huvudsakligen träskmarker på gränsen mellan byarna Kumla, Södra Mos och Fylsta. Ett stort flyttblock, kallat "Barnbrännarestenen", som fram till 1942 låg kvar vid Norrmalmsgatan, utgjorde gränsmarkering mellan byarna. Då det uppfördes låg stationshuset ensligt i skogen långt från Kumla by. Enligt uppgifter var en snickare vid namn Moreus den förste som uppförde ett enskilt hus vid stationen. Hans stuga fanns kvar till 1925, vid korsningen Stenevägen–Kvarngatan, då den revs för att lämna plats för ett affärshus. Det andra huset i Kumla förutom järnvägsstationen kom att bli P.J. Ekstams affär, som senare kom att inrymma Strömzéns garnaffär och Kumla modemagasin. Efter Ekstams tillkom tre andra lanthandlare: Fosselius & Bergöös affär, Hagendals affär och C.G. Ekmans affär.

Kumla, 1916.
Hagendalsvägen, 1916.

Redan på 1870-talet fick Kumla dock sin huvudgata, Hagendalsvägen, genom att spannmålshandlaren Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socknen inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius & Bergöö när de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen. Den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed vid namn Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga.

"I Kumla bor det mer skomakare än folk" är ett gammalt talesätt i Närke. Kumlingen Anders Andersson har kallats "partiskomakeriets fader". Till höstmarknaden 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först – redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke, men Kumla socken kom att bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i landskapet. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla socken, 1872 hade antalet stigit till 450 och år 1900 var de 1 070 personer. År 1905 fanns 1 240 partiskomakare samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden.

År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.

C.G. Ström i Fylsta, Kumla socken, var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A.G. Andersson vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Carl Nilsson. 1910 startade Adolf Eriksson en skofabrik i Kumla, vilken 1914 överläts på bröderna August och Axel Lundholm, som startade AB Lundholms skomanufaktur. 1913 uppförde C.A. Jonsson sin fabrik vid stationen och 1919 uppförde Jonsson & Kjellin sin skofabrik. 1923 tillkom Olsson & Roséns skofabrik och 1932 tillkom Konrad Andersson AB:s skofabrik. I början av 1900-talet uppfördes även Skofabriken Sture av AB Johansson & Björklund i Örebro, men fabriken förstördes 1932 av en förödande brand. Av alla dessa fabriker återstår idag Arbesko, som sedan 1839 bedrivit skotillverkning och som numera driver Sveriges enda kvarvarande skofabrik, belägen i Kumla.

Kumla år 1920

Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Kumla landskommun. Den 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringliggande område ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resterande delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun, där orten sedan dess är centralort. I kyrkligt hänseende har Kumla alltid hört till Kumla församling. Orten ingick till 1906 i Kumla tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Kumla i Hallsbergs domsaga, och från 2001 i Örebro domsaga.

Köpmangatan, år 1930.

Den 1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle, och den 28 mars samma år hölls den första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades det första municipalfullmäktigevalet. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla – tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådant – och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumla, i grosshandlare F.A. Carlssons villa, men det dröjde till 1908 innan allmän elektricitet infördes i samhället. 1914–1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp.

Orten har ett lokalhelgon, Sankt Torgil (även kallad Sankt Torkel eller Sankt Torgils) i Kumla, som enligt traditionen var kyrkvärd i den medeltida Kumla kyrka och som ska ha dödats för sin tros skull med kyrkans klockkläpp; hans bild finns bevarad i ett altarskåp från medeltidskyrkan som nu förvaras på Statens historiska museum.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kumla 1900–2023
År Folkmängd
1900
  
 664 †
1960
  
 9 944
1965
  
 10 263
1970
  
 10 734
1975
  
 11 451
1980
  
 11 596
1990
  
 12 186
1995
  
 12 604
2000
  
 12 592
2005
  
 13 033
2010
  
 14 062
2015
  
 16 663
2020
  
 17 264
2023
  
 17 845
Anm.: År 2015 sammanvuxen med tätorten Hällabrottet.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Tabellen avser den statistiska tätorten Kumla. Uppgifterna för perioden 1960–2005 kommer från Statistiska centralbyråns tätortsstatistik och uppgifterna för senare år från SCB:s statistik över tätorter. Kumla hade 664 invånare år 1900 enligt statistiken över tätorter och köpingsliknande samhällen. Folkmängden ökade därefter och uppgick till 9 944 invånare 1960 och 10 734 invånare 1970. År 1980 hade tätorten 11 596 invånare. Under 1980- och 1990-talen var befolkningsökningen begränsad. Tätortens folkmängd var 12 186 invånare 1990 och 12 604 invånare 1995. År 2000 uppgick den till 12 592 invånare. Därefter ökade folkmängden från 13 033 invånare 2005 till 14 062 invånare 2010 och 16 663 invånare 2015. Vid 2020 års tätortsavgränsning hade Kumla 17 264 invånare. Vid 2023 års avgränsning hade tätorten 17 845 invånare. År 2015 förändrades tätortsavgränsningen och Kumla kom då att vara sammanvuxen med Hällabrottet. Förändringar av tätortsavgränsningen innebär att förändringar i den redovisade folkmängden mellan två statistikår inte enbart behöver bero på faktisk befolkningsförändring.

Kumla kommun omfattar, utöver centralorten Kumla, tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp. Vid utgången av 2023 hade Kumla kommun 22 516 invånare. Det innebar en ökning med 37 personer under året. Vid utgången av 2025 hade Kumla kommun 22 665 invånare. Det var 16 färre invånare än året innan. Från den 1 januari 2023 gäller "Kumla 2040 – en grön och blomstrande kommun där livet är gott för alla", kopplad till Översiktsplan 2040. Enligt den nya planeringen är målet att kommunen ska ha 28 000 invånare år 2040. I februari 2011 antogs översiktsplanen "Kumla 25 000".

Anstalten

Huvudartikel: Kumlaanstalten

I orten finns fängelset Kumlaanstalten (säkerhetsklass 1), som är Sveriges största fängelse och där många av landets långtidsdömda avtjänar sina straff. Anstalten stod klar 1965 med plats för 435 intagna; idag är kapaciteten ungefär dubbelt så stor, med omkring 800 intagna och över tusen anställda, vilket gör den till en av kommunens största arbetsplatser. Anläggningen byggdes enligt principen att fängelset uppfördes runt en industrilokal, där de intagna skulle arbeta med moderna maskiner och metoder som en del av rehabiliteringen. Sedan starten har anstalten byggts om och byggts ut åtskilliga gånger, bland annat till följd av uppmärksammade rymningar och fritagningar, som massrymningen 1972 och en helikopterfritagning i januari 2004. Som en direkt följd av 2004 års fritagningar uppfördes den särskilt säkra avdelningen Fenix, med förstärkta väggar och specialdesignade lås, vilken öppnade 2009. Anläggningen omgärdas av en böjd, ockragul fängelsemur och ett flera meter högt elstängsel; muren är böjd inåt för att försvåra för intagna att ta sig över den.

Byggnader

Kumla kyrka, år 1930.

Kyrkan, ritad av Jerk Alton, invigdes 1972 och restaurerades 1992. År 1968 brann den föregående kyrkan, ritad av Axel Nyström i nyklassicistisk stil och uppförd 1835, ned. Därefter beslöt man att uppföra den nuvarande kyrkan med de bevarade yttermurarna, men med en moderniserad interiör. På samma plats hade även en ännu tidigare kyrka i romansk stil funnits sedan 1100-talet. Den byggdes ut i etapper under medeltiden, men revs i slutet av 1820-talet. Torgil var kyrkans lokala helgon och blev på sin tid föremål för vallfärder.

Stationshuset på Stationsgatan, ritat av Folke Zettervall och färdigställt 1900, är skyddat som byggnadsminne. Byggnaden är uppförd i kalksten från Yxhult och har en medeltidsinspirerad utformning med råhuggna stenytor. Ett tidigare stationshus, ritat av Adolf W. Edelsvärd, uppfördes under 1860-talet men revs senare under samma århundrade.

Folkets hus på Skolvägen stod färdigt den 4 september 1927. Byggnaden inrymmer en biograf som drivs i samarbete med Kumla filmstudio.

Stadshuset vid torget stod klart 1943, året efter att Kumla blev stad och egen kommun. Byggnaden är ritad av Tore Axén och Lars Arborelius. Sedan 2009 inryms Bielkemässen i byggnaden, en tidigare officersmäss tillhörande Livregementets grenadjärer.

Ett flertal tidigare skofabriksbyggnader står kvar än idag. Exempel på dessa är Kumla skofabrik, C.G. Ströms skofabrik, Svenska skoindustrimuseets byggnad, som ursprungligen var ett skolager och fram till 1987 inrymde fabriksverksamhet, samt Skofabriken Gajce, en relativt liten byggnad från 1929. I Åbytorp finns ännu en verksam skofabrik, Mathisen, som har tillverkat skor i sina nuvarande lokaler sedan 1969.

Flygfoto, början av 1920-talet. Nere till höger syns gamla vattentornet.

Det gamla vattentornet på Södra Kungsvägen i Kumla uppfördes 1914, men togs ur drift när det nya vattentornet på Linnégatan stod färdigt i mitten av 1950-talet. Det användes därefter till materialförvaring innan det 1992 byggdes om för bostadsändamål.

Delområden

I norra Kumla ligger bostadsområdena Smedstorp och Skogstorp. Smedstorp började byggas ut i början av 1990-talet som en del av Kumlas expansion mot norr. Den första etappen omfattade 53 småhus och därefter planerades ytterligare småhustomter. Området ingick i den större norra utbyggnaden, som i kommunens planering benämndes Norra Mos.

I nordvästra delen av Kumla ligger Haga, ett äldre bostadsområde som huvudsakligen präglas av villabebyggelse. Kumlas bebyggelse växte kraftigt utanför centrum under 1900-talets första decennier, då många skomakeriarbetare byggde egna villor i närheten av skofabrikerna (se Skoindustrins byggnader ovan). Kommunens bevarandeprogram beskriver denna utveckling som en vidsträckt villastad, vars utbyggnad fortsatte fram till 1930-talet. Hagaskolan, som ligger i området, uppfördes 1928.

I västra delen av tätorten ligger Fylsta, ett bostads- och stadsområde med bland annat Fylstakyrkan. Fylsta har även varit plats för en mottagning inom Kumla vårdcentral. Region Örebro län anger att Fylstamottagningen tidigare var en av Kumla vårdcentrals mottagningar, men verksamheten har därefter samlats i nya lokaler på Norra Kungsvägen.

Cirka två kilometer väster om Kumla centrum, där tätorten möter den lantliga omgivningen, planeras och byggs stadsdelen Gröna Sörby ut. Ett planprogram för området antogs av samhällsbyggnadsnämnden i oktober 2016 och innehöll ett förslag på omkring 300 bostäder i form av både småhus och flerbostadshus, verksamhetsmark samt ett större aktivitetsfält. Utbyggnaden sker i etapper, med variation i gestaltning, höjd och upplåtelseform, och med gång- och cykeltrafikanter prioriterade framför biltrafik.

Öster om centrum finns Kumlasjön som är en anlagd sjö, invigd 1935, och som ligger vid Djupadalsparken. I maj 1975 invigdes Djupadalsbadet med tempererade bassänger. Under 2000-talet påbörjades anläggningen av en ny park i närheten, Kumla sjöpark.

Strax söder om centrum ligger Malmen. I området finns bland annat Malmens skola och Kumla kyrka (se Byggnader och kulturmiljöer ovan). Malmen är ett av de områden som används som geografiskt valdistrikt i Kumla och har en egen vallokal vid Malmens skola.

Några hundra meter söder om Kumla torg ligger Prästgårdsskogen, ett av kommunens största bostadsområden. Området omfattar omkring 700 lägenheter uppförda under 1950- och 1960-talen, varav de flesta har renoverats genom åren. Området beskrivs som barnvänligt, med en lekpark och stora grönytor kring Björnberget mitt i området.

I södra Kumla ligger Kumlaby, där bland annat Kumlaby skola och Kumlaby sportfält finns. Kumlaby skola är en F–9-skola och ligger vid Kumlabyfältet. Sportfältet används bland annat för fotboll och har även utvecklats med en skatepark.

I sydvästra delen av tätorten ligger Via industriområde, i området Södra Via. Området är ett industriområde med verksamheter bland annat längs järnvägen. Ett industrispår, Via industrispår, går genom området och används för godstrafik till bland annat Lantmännen och Orkla Foods. Trafiken på spåret är begränsad; enligt kommunens planeringsunderlag trafikeras det av Lantmännen omkring 30 gånger per år och av Orkla Foods omkring en gång per dag.

Kommunikationer

Järnväg

Kumla station ligger på järnvägen mellan Hallsberg och Örebro. Järnvägen mellan Hallsberg och Örebro invigdes 1862 och Kumla station anlades i samband med detta.

Den tidigare Kumla–Yxhults Järnväg (KYJ) öppnades 1883 av Yxhults stenhuggeri och utgick från Kumla station. Järnvägen förlängdes senare till bland annat Kvarntorp och Hynneberg.

Kumla station trafikeras idag av flera operatörer, bland annat SJ, Tåg i Bergslagen och Vy, med biljetter som även säljs genom Länstrafiken Örebro. Tåg i Bergslagens linje går genom Kumla på sträckan mellan Gävle och Mjölby, via bland annat Örebro och Hallsberg.

Stationshuset och området runt Kumla station har sedan sommaren 2003 byggts om i olika etapper: bussterminalen har gjorts större med nya busskurer och cykelställ, och gångtunneln under järnvägen har kortats och rustats för att göra området ljusare, tryggare och mer tillgängligt.

Vägar

Vägskylt utanför Kumla, 1953.

Genom Kumla kommun passerar E20, som förbinder Stockholm och Göteborg via bland annat Örebro. Genom kommunen går även riksväg 51, som binder samman Örebro med Norrköping och Linköping, samt riksväg 52 mellan Örebro och Nyköping, vilken bland annat utgör regionens vägförbindelse till Skavsta flygplats, Nyköping och Oxelösunds hamn.

Kumla kommun sköter och underhåller omkring 230 kilometer gator och vägar samt cirka 40 kilometer gång- och cykelbanor i Kumla, Hällabrottet och Kvarntorp, medan Trafikverket ansvarar för de större läns-, riks- och europavägarna som binder samman kommunens olika tätorter.

Kollektivtrafik

Busstrafiken i Kumla drivs av Länstrafiken Örebro, en del av Region Örebro län. Regionbusslinje 701 mellan Kumla och Örebro är en av kommunens mest trafikerade busslinjer, med halvtimmestrafik som stomme och tätare turer i högtrafik.

Den 15 december 2024 lades busslinje 743, mellan Kumla, Åbytorp och Götabro, ned som en del av besparingar i Region Örebro läns regiontrafik.

Näringsliv

Tillverkningsindustri

Idag finns skotillverkaren Arbesko kvar i Kumla; företaget har bedrivit skotillverkning sedan 1839 och driver numera Sveriges enda kvarvarande skofabrik, belägen i Kumla, som en del av Bergman & Beving-koncernen.

Bland dagens industrier finns Orkla Foods Sverige, vars anläggning i Kumla år 2015 sysselsatte omkring 160 personer med att koka sylt, saft och kräm till varumärken som BOB, FUN Light, Önos, JOKK och Ekströms; samma år invigdes en ny produktionslinje för drycker i fabriken, en investering på cirka 20 miljoner kronor.

Ericsson hade under lång tid en fabrik i Kumla som tillverkade mobiltelefoner och senare radiobasstationer för mobilnät, med som mest omkring 500–600 anställda. I september 2016 blev det känt att Ericsson beslutat lägga ner all tillverkning i Sverige, vilket även drabbade fabriken i Kumla; av de dåvarande 420 anställda sades 360 upp, och endast en mindre testverksamhet samt en enhet för utveckling av 5G-teknik (cirka 60–80 anställda) blev kvar. [källa behövs]

Handel

Längs Köpmangatan och kring Kumla torg i centrala Kumla finns handel, restauranger och annan service. Här finns bland annat Ica Maxi. Butiken var tidigare en ICA Kvantum-butik och byggdes ut 2005.

En lokal konsumentförening för Kumla var aktiv 1908–1911, varefter den lade ner. Konsumtionsföreningen Örebro etablerade sig i staden 1918 och kom därefter att bedriva verksamhet där under lång tid. Genom åren fanns flera Konsumbutiker i Kumla. När Domus etablerades vid Köpmangatan i slutet av 1960-talet drogs alla Konsumbutiker utom två in. Domusbutiken kom senare att drivas som Konsum Marknad och därefter som Coop Konsum.[källa behövs] I maj 2003 lades Coop Konsum ner efter flera års förluster, varefter Kumla inte längre hade någon butik i Coop-kedjan.

Den 30 oktober 2003 öppnade Lidl vid rondellen Vägtorget i norra Kumla. I september 2021 meddelades att även Willys skulle etablera en butik vid Vägtorget. Willysbutiken öppnade 2023.

Bankväsende

Kumla sparbank grundades 1847 och hade sin verksamhet i Kumla under mer än ett sekel. År 1977 var banken en del av Örebro läns sparbank.

Örebro enskilda bank öppnade ett kontor i Kumla den 16 september 1897. Senare öppnade även Mälareprovinsernas bank ett kontor i Kumla. Dessa uppgick sedermera i Skandinaviska banken respektive Handelsbanken.[källa behövs]

I december 2016 stängde SEB sitt kontor. År 2018 lade även Nordea ner sitt kontor. Därefter fanns Swedbank och Handelsbanken kvar på orten.[källa behövs]

Kultur och fritid

Medier

Kumla har under 1900-talet haft flera försök till lokala tidningar, men den lokala pressen har länge varit nära knuten till tidningar med redaktioner i Örebro eller Hallsberg. Ett tidigt försök var Syd-Nerike, som började ges ut 1922 som ett nyhets- och annonsorgan för Hallsberg och Kumla men upphörde efter några månader. År 1925 diskuterades återigen en egen ortstidning. Som ett led i detta gavs Hembygdens Jul ut i 5 000 exemplar. Någon reguljär ortstidning kom dock inte till stånd. Samtidigt ökade de örebrobaserade tidningarna sin bevakning av Kumla och etablerade lokalexpeditioner på orten. 1939 gjordes ytterligare ett försök genom Kumla-Posten, som gavs ut från Hallsberg men upphörde samma år.

Kumlatidningen började ges ut omkring 1940–1941 av Nerikes Tidningen och fungerade som en Kumlaedition av tidningen. Örebro stadsarkiv har bevarat handlingar rörande tidningen från perioden 1940–1943.

En mer långlivad lokal publikation blev Kumla julblad, som gavs ut av Kumla tryckeri 1930–1979. Tidningen innehöll framför allt kulturhistoriska artiklar och intervjuer med äldre kumlabor och blev en betydande källa till dokumentationen av Kumlas lokalhistoria. Upplagan var omkring 700 exemplar i början och hade stigit till 3 600 exemplar 1954.

På radioområdet blev Kumla tidigt en av försöksorterna för närradio. Kumla närradio började sin försöksverksamhet 1979 på 94,3 MHz. I kommunens information från samma år anges planerade sändningar flera kvällar i veckan samt morgonandakter.

Den digitala lokala nyhetsbevakningen fick en ny aktör när Kumlanytt startade 2007 inom föreningen Kanal Regional. Bakgrunden var en upplevd minskning av annan lokal mediebevakning och ambitionen var att skapa en lokal nyhetskanal. Verksamheten utvidgades 2010 med en papperstidning och 2013 utvecklades den till Sydnärkenytt, med nyhetsbevakning även av övriga kommuner i Sydnärke.

Idrott

IFK Kumla är en av Kumlas etablerade fotbollsföreningar. Yxhults IK, med hemmaplan i Hällabrottet, spelar i division 3 Mellersta Svealand; laget slutade på tredje plats i serien 2025 och ingår även i 2026 års serie.

Indianerna är Kumlas speedwaylag och tävlar i Bauhausligan, Sveriges högsta speedwayserie. Lagets hemmamatcher körs på Kumla Motorstadion i Sannahed. I 2026 års grundserie slutade Indianerna på tredje plats och kvalificerade sig för SM-slutspel.

Kumla Hockey bedriver ishockeyverksamhet i ICA Maxi Arena. Föreningen har lag i bland annat Svenska Ishockeyförbundets ungdoms- och juniorserier; under säsongen 2025/2026 spelade klubbens U18-lag i division 1 och dess U20-lag i division 1.

Kumla Golfklubb har en 18-hålsbana och sin bas vid Högtorps gård i Kvarntorp, där klubbens verksamhet inryms.

Sevärdheter

Kvarntorps friluftsområde kumla

Strax utanför staden ligger Kvarntorpshögen, Sveriges största industriminne, som bjuder på utsikt över närkeslätten. Högen uppstod som en följd av skifferoljeutvinning i Kvarntorp: sedan höga oljehalter i den lokala alunskiffern konstaterats 1939 bildades 1941 Svenska Skifferolje AB, och produktion pågick 1942–1966, senare följt av ammoniakframställning ur rest- och spilloljor fram till 1980-talets början. Verksamheten lämnade efter sig en över 100 meter hög, svavelhaltig och delvis fortfarande varm hög samt ett kraftigt förorenat omgivande område. 1982 tog Kumla kommun över området och har sedan dess utvecklat det till ett rekreations- och friluftsområde, bland annat med den permanenta skulpturutställningen "Konst på Hög", vintersport på högens sluttningar och ett utegym. Andra sevärdheter omkring Kumla är Bielkemässen i stadshuset – uppkallad efter greven, militären och diplomaten Nils Bielke och flyttad dit 2009–2010 efter att tidigare ha huserat vid regementet I3 i Örebro, Vallerstakällaren – en källare uppförd i slutet av 1500-talet av fogden över Västernärke för förvaring av skatteindriven proviant, Sannahed, där Livregementets grenadjärer och Livregementets husarer exercerade under 1800-talet fram till att de flyttades till Örebro respektive Skövde 1912 och 1905, samt Skoindustrimuseet, som skildrar Kumlas historia som centrum för sko- och stentillverkning.

Personer med anknytning till Kumla

Se även Personer från Kumla

Bland personer som är födda i eller har en stark anknytning till Kumla märks bland andra:

Bland olympiska idrottare med anknytning till Kumla finns:

Se även

Noter

  1. 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2026, SCB, 21 augusti 2026, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 7 januari 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 Byggföretag i Kumla, BYGG.se.
  7. ↑ Kumla, Segregationsbarometern, Boverket.
  8. 1 2 Fakta om kommunen, Kumla kommun.
  9. 1 2 Kumla järnvägsstation, Länsstyrelsen Örebro.
  10. ↑ Bland sula, pigg och läst, Arbetaren.
  11. ↑ Museet, Skoindustrimuseet i Kumla.
  12. 1 2 Skoindustrimuseet, Visit Kumla.
  13. 1 2 3 Kumlaanstalten 60 år – så har Sveriges största fängelse förändrats, SVT Nyheter Örebro.
  14. ↑ Kvarntorpshögens historia, Visit Kumla.
  15. 1 2 Kumla Indianerna – officiell webbplats.
  16. ↑ Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 209-210.
  17. 1 2 Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 240-242
  18. ↑ Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 292
  19. ↑ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75
  20. ↑ Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första skofabrikerna, Harald Rydberg i Från bergslag och bondebygd 1970
  21. ↑ Svenska Turistföreningens årsskrift 1930
  22. ↑ Skoindustrin i Sverige och Örebro län - en krönikemässig återblick på nära hundra år, Sten Egnell i Från bergslag och bondebygd 1970
  23. ↑ Svenska stadsmonografier, Karlskoga - Kumla - Lindesberg - Nora - Askersund, s. 277-278
  24. 1 2 Arbesko continues to step up, Arbesko (Mynewsdesk), 6 mars 2018 – "Sweden's only shoe factory in Kumla, Sweden".
  25. ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  26. ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
  27. ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  28. ↑ Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 243
  29. 1 2 Kumla kyrkas historia, Svenska kyrkan i Kumla.
  30. 1 2 Kumla kyrka, Länsstyrelsen Örebro län.
  31. 1 2 Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  32. 1 2 3 4 5 6 ”Tätorter och småorter”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/bebyggelseomraden/tatorter-och-smaorter/. Läst 6 september 2026.
  33. ↑ ”Folkmängd i tätorter efter kön, ålder och tätort. Vart femte år 2005–2023”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortAlderNN/. Läst 6 september 2026.
  34. ↑ ”Minskad befolkning för sista kvartalet 2023”. Sydnärkenytt. 22 februari 2024. https://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/minskad-befolkning-i-laenet. Läst 6 september 2026.
  35. ↑ ”Kumla kommuns årsredovisning 2025”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/download/18.16b70fd919d9a51885d8f95/1777368553847/Kumla%20kommuns%20%C3%A5rsredovisning%202025.pdf. Läst 6 september 2026.
  36. ↑ Strategisk trafikplan, Kumla kommun, s. 6. Läst 5 september 2026.
  37. ↑ Samarbetet i fokus när Kungsparken invigdes, Kumla kommun (Mynewsdesk). Läst 5 september 2026.
  38. ↑ Större parkering behövs till rescentrum, Kumlanytt, 23 januari 2014
  39. ↑ Fängelser och medier: arbete, arkitektur och teknikutveckling, Tidskrift för Kriminalvård.
  40. ↑ Sveriges säkraste fängelse – ett lapptäcke, Byggindustrin.
  41. 1 2 Unikt reportage från Kumla, Piteå-Tidningen/PT.se.
  42. ↑ Kumlakåken växer så det knakar, Publikt.
  43. ↑ Kumla kyrkogård, Begravningsplatser.se.
  44. ↑ Historia :: kumla folkets hus, Webnode.
  45. ↑ Om filmstudion, Kumla filmstudio.
  46. ↑ Veckans bild: Stadshuset, Sydnärkenytt.
  47. 1 2 Välbevarad militärhistoria – mitt i Kumla, Sydnärkenytt.
  48. ↑ Skofabriker överallt, Sydnärkenytt.
  49. ↑ Veckans bild – Skofabrik 1982, Sydnärkenytt.
  50. ↑ Skoindustrimuseets vänförening, Kumla.it.
  51. ↑ C G Ströms skofabrik, Kumla, Blekinge museums samlingsdatabas.
  52. ↑ Mathisen, Kumla kommun.
  53. ↑ ”VERKSTYRELSEN (TEKNISKA VERKEN)”. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd7964eb/1463736791769/Verksstyrelsen.pdf. Läst 11 september 2026.
  54. ↑ kkk 127 - Bostad, Kumla kommun (Kulturhotell).
  55. ↑ Senast uppdaterad 2026-06-15 av Jonas Norén. ”Dricksvatten - Kumla kommun”. www.kumla.se. https://www.kumla.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/dricksvatten.html. Läst 11 september 2026.
  56. ↑ ”Smedstorp – nytt bostadsområde”. Kumlan (Kumla kommun). 1990. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79a560/1465199401130/1990-3.pdf. Läst 5 september 2026.
  57. ↑ ”Smedstorp tar form”. Kumlan (Kumla kommun). 1991. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd796886/1465199408349/1991-2.pdf. Läst 5 september 2026.
  58. ↑ Kumla kommun. Bevarandeprogram 1990. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd796887/1463757141063/Bevarandeprogram-1990.pdf. Läst 5 september 2026.
  59. ↑ ”Verksamhetsplan 2023–2024”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/download/18.65943cfa18b37ce405510a7/1697606478273/haga.pdf. Läst 5 september 2026.
  60. ↑ ”Fylstakyrkan”. Fylstakyrkan. https://fylstakyrkan.se/. Läst 5 september 2026.
  61. ↑ ”Nya lokaler för vårdcentral och folktandvård i Kumla”. Kumla kommun. 20 april 2022. https://www.kumla.se/kommun-och-politik/nyheter/nyheter/2022-04-20-nya-lokaler-for-vardcentral-och-folktandvard-i-kumla.html. Läst 5 september 2026.
  62. ↑ ”Kumla växer”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/bygga-bo-och-miljo/kumla-vaxer.html. Läst 6 september 2026.
  63. ↑ ”Kumlan 3 2000”. Kumla kommun. 2000. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd792829/1462355232752/Kumlan%203%202000.pdf. Läst 6 september 2026.
  64. ↑ ”Kumla Sjöpark – en ny stadspark för Kumla under 2000-talet”. Kumlan. Kumla kommun. 2010. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79283f/1462355257158/Kumlan%201%202010.pdf. Läst 6 september 2026.
  65. ↑ ”Det handlar om Kumla”. Kumla kommun. 1985. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79a54b/1465199352753/1985-2.pdf. Läst 6 september 2026.
  66. ↑ ”Valdistrikt och vallokaler val 2026”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/kommun-och-politik/val-2026/valdistrikt-och-vallokaler.html. Läst 5 september 2026.
  67. ↑ ”Prästgårdsskogen”. Kumla Bostäder. https://kumlabostader.se/bo/prastgardsskogen/. Läst 6 september 2026.
  68. ↑ ”Kumlaby skola”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/download/18.86f3a3a193955c0f9c5a1c/1734073459277/Kallelse%20till%20n%C3%A4mnd%202024-12-17.pdf. Läst 5 september 2026.
  69. ↑ ”Nu är vi igång med byggnationen av Kumlaby skatepark”. Kumla kommun. 30 oktober 2023. https://www.kumla.se/kommun-och-politik/nyheter/nyheter/2023-10-30-nu-ar-vi-igang-med-byggnationen-av-kumlaby-skatepark.html. Läst 5 september 2026.
  70. ↑ ”Ändring av Södra Via 2:18 m.fl., Via industriområde”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/bygga-bo-och-miljo/planarbete/detaljplanering/gallande-detaljplaner/andring-av-sodra-via-218-m.fl.-via-industriomrade.html. Läst 5 september 2026.
  71. ↑ Granskningshandlingar. Kumla kommun. 2018-12-20. https://www.kumla.se/download/18.5ab4cfec167b3781bd6175e/1545318351427/Granskningshandlingar.pdf. Läst 5 september 2026.
  72. 1 2 3 ”Kulturmiljöprogram för Kumla kommun”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/download/18.63f887481746db1fdf61bf98/1603195529848/Kulturmilj%C3%B6.pdf. Läst 6 september 2026.
  73. ↑ ”Trafik och biljetter på Kumla station”. Jernhusen. https://www.jernhusen.se/hitta-din-station/kumla-station/trafik-och-biljetter/. Läst 6 september 2026.
  74. ↑ ”Linjekarta”. Tåg i Bergslagen. https://tagibergslagen.se/linjekarta/. Läst 6 september 2026.
  75. ↑ ”Buss och tåg”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/trafik-och-infrastruktur/buss-och-tag.html. Läst 6 september 2026.
  76. ↑ ”E20 – Trafikinformation”. Kollatrafiken. https://www.kollatrafiken.se/vagnummer/e20. Läst 6 september 2026.
  77. ↑ Samrådsredogörelse – Väg 51 delen Kvarntorp-Almbro. Trafikverket. 2017-10-19. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/ba1d0e89b9c249dba7977abb9e860594/samradsredogorelse.pdf. Läst 6 september 2026.
  78. ↑ Motion till riksdagen om vägnätet i Södermanland och Örebro län, Sveriges riksdag.
  79. ↑ ”Trafik och gator”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/trafik-och-infrastruktur/trafik-och-gator.html. Läst 6 september 2026.
  80. ↑ Sofie Östlund (2020-01-09). Utredning av trafik i sydstråket. Region Örebro län. https://www.regionorebrolan.se/siteassets/media/dokument/handlingar-och-protokoll/namnder/kollektivtrafiknamnden-samhallsbyggnadsnamnden/handlingar/kallelse-samhallsbyggnadsnamnd-2020-01-22_del2.pdf. Läst 6 september 2026.
  81. ↑ Länstrafiken Örebro (2024-10-01). "Förändringar i stads- och regiontrafik i december". Pressmeddelande.
  82. ↑ Orkla Foods Sverige miljonsatsar i Kumla, pressmeddelande, Orkla Foods Sverige, 13 januari 2015.
  83. ↑ 130 varslas på Ericsson i Kumla - var väntat enligt facket, Sveriges Radio P4 Örebro, 11 mars 2015.
  84. ↑ Ericsson to end manufacturing in Sweden?, The Local, 22 september 2016.
  85. ↑ Lämnar Ericsson för sista gången, SVT Nyheter Örebro.
  86. ↑ ”Detaljplan för kvarteret Jägaren – laga krafthandling”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/download/18.5ab4cfec167b3781bd66b43/1547211603367/DPL%20Kv%20J%C3%A4garen%20-%20Laga%20krafthandlingar.pdf. Läst 6 september 2026.
  87. ↑ "Förvandlingsnumret har hållit på sedan i somras", Nerikes Allehanda Sydnärke, 12 november 2005
  88. ↑ Ännu en butik inför självscanning i länet, P4 Örebro, 30 november 2005
  89. ↑ ”När kooperationen kom till Kumla”. Kumla julblad. Kumla kommun. 18 oktober 1955. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623af/1618991958237/KJ-1955.pdf. Läst 6 september 2026.
  90. ↑ ”När kumlaborna inte hade långt till handlarn”. Kumla julblad. Kumla kommun. 18 oktober 1971. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623c9/1618993803164/KJ-1971.pdf. Läst 6 september 2026.
  91. ↑ "Konsum lägger ner butiken i Kumla", Nerikes Allehanda, 30 april 2003
  92. ↑ "Lidl öppnar vid Vägtorget", Nerikes Allehanda, 30 oktober 2003
  93. ↑ Willys öppnar ny butik i Kumla, Willys, 7 september 2021
  94. ↑ Willys har öppnat i Kumla – butikschef förvånad över intresse, Sydnärkenytt, 2 oktober 2023
  95. ↑ ”Informationsblad för Kumla kommun 1976”. Kumla kommun. 1976. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79a504/1465198865591/1976-1.pdf. Läst 6 september 2026.
  96. ↑ ”Kumla Julblad 1977”. Kumla kommun. 1977. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623cf/1618993803638/KJ-1977.pdf. Läst 6 september 2026.
  97. ↑ Bankkontoret i Kumla Arkiverad 3 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Nerikes Allehanda, 15 september 1897
  98. ↑ Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank i Sveriges statskalender 1921
  99. ↑ Flyttar från Kumla efter 119 år på orten, Sydnärkenytt, 26 oktober 2016
  100. ↑ Nordea flyttar bankkontoret från Kumla till Örebro, Nerikes Allehanda, 8 februari 2018,  [inloggning kan krävas]
  101. ↑ ”Syd-Nerike och tidningsförsöken i Kumla”. Kumla Julblad. Kumla kommun. 1975. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623cd/1618993803473/KJ-1975.pdf. Läst 6 september 2026.
  102. ↑ ”Elof Ljunggrens personarkiv – arkivförteckning”. Örebro stadsarkiv. https://extra.orebro.se/download/18.535c29dc174e368b959603/1601551149402/Elof%2520Ljunggrens%2520personarkiv%2520-%2520arkivf%25C3%25B6rteckning.pdf. Läst 6 september 2026.
  103. ↑ ”Kumla julblad”. Kumla kommun. https://www.kumla.se/kommun-och-politik/arkiv-och-slaktforskning/lokalhistoria/kumla-julblad.html. Läst 6 september 2026.
  104. ↑ ”Kumla Julblad 1954”. Kumla kommun. 1954. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623ae/1618991958166/KJ-1954.pdf. Läst 6 september 2026.
  105. ↑ ”Informationsblad för Kumla kommun 1979”. Kumla kommun. 1979. https://www.kumla.se/download/18.f36d14315437bafd79a511/1465198888673/1979-2.pdf. Läst 6 september 2026.
  106. ↑ ”Sydnärkenytt firade ny redaktion”. Sydnärkenytt. 21 oktober 2022. https://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/sydnaerkenytt-firade-ny-redaktion-. Läst 6 september 2026.
  107. ↑ ”Därför finns Sydnärkenytt”. Sydnärkenytt. https://www.sydnarkenytt.se/omsyd. Läst 6 september 2026.
  108. ↑ ”Yxhults IK – Div 3 Mellersta Svealand, herr 2025”. laget.se. https://www.laget.se/YIK_HERR/Division/Standings/549910. Läst 6 september 2026.
  109. ↑ ”Seriesammansättning division 3 2026”. Svenska Fotbollförbundet. 2025. https://www.ifkmalmo.se/wp-content/uploads/2025/12/20251219_Seriesammansattning-division-3-2026.pdf. Läst 6 september 2026.
  110. ↑ ”Indianerna – lagstatistik 2026”. Svensk Speedway. https://svenskspeedway.se/teams/indianerna?season=2026. Läst 6 september 2026.
  111. ↑ ”U18 Division 1 C Västra Herr – 2025/2026”. Svenska Ishockeyförbundet. https://stats.swehockey.se/ScheduleAndResults/Overview/19982. Läst 6 september 2026.
  112. ↑ ”Kumla Hockey – Kils AIK U23, U20 Division 1 B Västra Herr”. Svenska Ishockeyförbundet. https://stats.swehockey.se/Game/Events/1014718. Läst 6 september 2026.
  113. ↑ ”Klubben”. Kumla Golfklubb. https://kumlagk.se/klubben/. Läst 11 september 2026.
  114. 1 2 3 Kvarntorpshögen – industriminne och tickande miljöbomb, motion till riksdagen 2017/18:505 av Christina Örnebjär.
  115. ↑ Invigning av årets nya konstverk på Konst på Hög, Kumla kommun (Mynewsdesk).
  116. ↑ Livregementets grenadjärer, Geni.com.
  117. 1 2 Vallerstakällaren, Visit Kumla.
  118. ↑ Kulturmiljöprogram för Kumla kommun, Kumla kommun.
  119. ↑ Kumlas skohistoria, Sydnärkenytt.
  120. ↑ ”Stor intervju med Pierre Bengtsson”. Stadium. https://www.stadium.se/online-campaign/football/football-content/stor-intervju-med-pierre-bengtsson. Läst 6 september 2026.
  121. ↑ ”Marcus Ericsson”. IndyCar. https://www.indycar.com/drivers/marcus-ericsson. Läst 6 september 2026.
  122. ↑ ”Indy Winner Ericsson, Borg-Warner Trophy Heading to Sweden”. IndyCar. 2 november 2022. https://www.indycar.com/news/2022/11/11-02-marcus-sweden-tour. Läst 6 september 2026.
  123. ↑ ”Fredrik Ekblom”. Bilsportarvet. 25 januari 2021. https://bilsportarvet.se/2021/01/fredrik-ekblom-2/. Läst 6 september 2026.
  124. ↑ ”Mattias Jonson”. Svenska Fotbollförbundet. https://svenskfotboll.se/landslag/herrar/spelare/mattias-jonson/. Läst 6 september 2026.
  125. ↑ ”Natalia Kazmierska ny programledare för Korrerapporten”. Sveriges Radio. 13 februari 2015. https://www.sverigesradio.se/artikel/6093056. Läst 6 september 2026.
  126. ↑ ”Lydia Augusta Lithell”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. 6 mars 2021. https://www.skbl.se/sv/artikel/LydiaLithell. Läst 6 september 2026.
  127. ↑ ”Månadens författare: Håkan Nesser”. Sveriges Radio. 13 december 2021. https://www.sverigesradio.se/artikel/manadens-forfattare-hakan-nesser. Läst 6 september 2026.
  128. ↑ ”Håkan Nesser litteraturvandring”. Visit Kumla. https://visitkumla.se/konst-och-kultur/hakan-nesser-litteraturvandring. Läst 6 september 2026.
  129. ↑ ”Kumlabygden: forntid, nutid, framtid. 6”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/161036. Läst 6 september 2026.
  130. ↑ ”Kumla Julblad 1945”. Kumla kommun. 1945. https://www.kumla.se/download/18.72994f13178adb846e623a5/1618991534549/KJ-1945.pdf. Läst 6 september 2026.
  131. ↑ ”Sven Wingquist – Spherical ball bearings”. Tekniska museet. https://www.tekniskamuseet.se/en/learn-more/swedish-inventors/sven-wingquist-spherical-ball-bearings/. Läst 6 september 2026.
  132. ↑ ”Olle Ericsson”. Sveriges olympiska kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/o/olle-ericsson.html. Läst 6 september 2026.
  133. 1 2 ”Så ser den svenska OS-kartan ut – här är Kumla kommuns avtryck i den olympiska historien”. Newsworthy. 22 juli 2024. https://www.newsworthy.se/artikel/263733/s%C3%A5-ser-den-svenska-os-kartan-ut--h%C3%A4r-%C3%A4r-kumla-kommuns-avtryck-i-den-olympiska-historien. Läst 6 september 2026.
  134. ↑ ”Anders Adamson”. Sveriges olympiska kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/a/anders-adamson.html. Läst 6 september 2026.
  135. ↑ ”Ove Nylén”. Sveriges olympiska kommitté. https://sok.se/idrottare/idrottare/o/ove-nylen.html. Läst 6 september 2026.
  136. ↑ ”Johan Brolenius”. Olympedia. https://www.olympedia.org/athletes/110104. Läst 6 september 2026.

Vidare läsning

Ortens och bygdens historia finns beskriven i Kumlabygden (3 delar, 1961–1967), redigerad av Jonas L:son Samzelius.

Externa länkar

v • r
Kumla kommun i Örebro län
DistriktKumla kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter