Historia
Leoben omnämns för första gången år 904 som "Liupina". Ett samhälle med namnet "Forum Liuben" omtalas 1173. Det flyttas på 1260-talet norrut, där staden ligger idag. På den här tiden får Leoben också. stadsrättigheter. 1314 omskrivs Leoben som handelsplats för järn.
Under oroligheterna 1525 i samband med reformationen är staden basen för trupperna, som ska slå ned resningen av gruvarbetare i övre Steiermark. Ändå bekänner man sig till den lutherska läran vid lantdagen i Bruck 1575. Men 1613 börjar motreformationen och borgarskapet tvingas lämna den protestantiska tron. Jesuiterna grundar en filial i Leoben och bygger Xaverkyrkan mellan 1660 och 1665.
Under första koalitionskriget möts franska och österrikiska legationer i Leoben 1797. Där sluter de den s.k. förfreden från Leoben. 1805 ockuperas Leoben av franska trupper under tredje koalitionskriget. Den vidare utvecklingen under 1800-talet är långsam men kontinuerlig.
1939 inkorporeras Göss och Donawitz med Leoben, vilket nästan fördubblar stadens yta. Ekonomiskt svåra tider stundar på 1960-talet, när kolgruvan Seegraben läggs ned, och på 1980-talet, när stålverket Donawitz kommer i kris.
Näringsliv
Leoben är traditionellt en industristad. Betydande industriföretag är bryggeriet Göss, voestalpine AG (stålverket Donawitz), Novopan (spånplattafabrik), Austria Technologie und Systemtechnik AG m.m.
Leoben är också Steiermarks andra universitetsstad: Bergshögskolan (Montanuniversität Leoben) är specialiserad på forskning och utbildning i geologi, gruvdrift och metallurgi.
Österrike
.svg){kind=small}