| Let's Be Friends | ||||
| | ||||
| Samlingsalbum av Elvis Presley | ||||
|---|---|---|---|---|
| Utgivning | ||||
| Inspelat | 28 mars 1962–5 mars 1969 | |||
| Genre | Rock, pop, country | |||
| Längd | 21:11 | |||
| Språk | engelska | |||
| Skivbolag | RCA Camden | |||
| Producent | Felton Jarvis, Chips Moman, Joseph Lilley, Jeffrey Alexander, William Goldenberg | |||
| Ljudtekniker | Thorne Nogar, Al Pachucki, Kevin Cleary, Eddie Brackett, Al Pachucki, Roy Shockley, Mel Metcalf, Phil Yen | |||
| Elvis Presley-kronologi | ||||
| ||||
Let's Be Friends är ett samlingsalbum och det 37:e albumet av den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presley. Det gavs ut av RCA Records på dess budgetetikett RCA Camden (CAS 2408) i stereo i april 1970. Det var det andra budgetalbumet med Elvis Presley som gavs ut på Camden-etiketten.
I likhet med föregångaren Elvis Sings Flaming Star, som endast innehöll en tidigare utgiven låt, består Let's Be Friends helt av tidigare outgivna inspelningar. Av de nio spår som ingår hade åtta spelats in under de två föregående åren, medan ett härrör från 1962. Sju av låtarna hade spelats in för Elvis Presleys filmer, varav tre aldrig kom att användas i de färdiga produktionerna. "I'll Be There" och "If I'm a Fool (For Loving You)" spelades in i American Sound Studio i Memphis i januari och februari 1969, men hade inte tidigare givits ut.
Albumet tillkom som en del av RCA:s serie lågprisalbum på etiketten Camden, men till skillnad från den ursprungliga avsikten att hålla Elvis närvarande på marknaden under svagare perioder gavs Let's Be Friends ut mitt under hans konstnärliga och kommersiella återuppsving efter TV-specialen 1968, albumen From Elvis in Memphis och From Memphis to Vegas/From Vegas to Memphis, samt singelframgångarna med "In the Ghetto", "Suspicious Minds" och "Don't Cry Daddy". Utgivningen speglar snarare bolagets och Elvis Presleys manager överste Tom Parkers vilja att öka intäkterna genom att snabbt tillgängliggöra tidigare outgivet material av blandad kvalitet.
Albumet nådde som bäst plats 105 på Billboards popalbumlista i USA och plats 69 på den konkurrerande Cashbox-listan. Placeringarna påverkades av att listorna vid denna tid baserades på omsättningen i dollar och inte på antalet sålda exemplar, i kombination med att albumet som budgetutgåva såldes till ungefär halva priset av en vanlig LP. Recording Industry Association of America (RIAA) certifierade albumet guld den 15 juli 1999, för en försäljning av en halv miljon exemplar, och platina den 6 januari 2004, för en miljon exemplar.

I december 1969 upprättades ett kontrakt mellan Elvis Presleys manager, överste Tom Parker, och den ansvarige på RCA, om att fyra album – med möjlighet till ytterligare två – av Elvis Presley skulle ges ut på skivbolagets budgetmärke Camden. Efter att kontraktet senare förlängts kom sammanlagt tio Camden-skivor med Elvislåtar att ges ut (se Camden-utgivningarna).
Det första albumet som utkom på Camden-etiketten var Elvis Sings Flaming Star, och det följdes av Let's Be Friends, det första albumet enligt det avtal som undertecknades i december 1969. Med tanke på Elvis Presleys stora framgångar vid denna tid, när han åter hade börjat spela in musik som rönte stort intresse, kunde man tänka sig att Parker (som genom Elvis karriär hade undvikit överexponering) skulle ha motsatt sig denna typ av utgivning, som riskerade att mätta marknaden. Men enligt villkoren i avtalet med RCA inbringade dessa budgetalbum, vilka gavs ut utöver de årligen avtalade albumen, extra intäkter utanför kontraktets ordinarie villkor till både Elvis och Parker.
Liksom sin föregångare på Camden, Elvis Sings Flaming Star, erbjöd Let's Be Friends skivköparen ett album fullt av outgivna spår till ett budgetpris. Parker och RCA satte samman ett album bestående av nio låtar, av vilka ingen hade släppts tidigare. Tre av låtarna – "Let's Be Friends", "Change of Habit" och "Have a Happy" – hade spelats in i mars 1969 för soundtracket till Elvis 31:a och sista spelfilm, Change of Habit (1969). Dessa låtar var följaktligen bara ett år gamla, vilket ger albumet en viss ställning som ett soundtrack till filmen. Dock utelämnades ytterligare två låtar som var med i filmen, "Rubberneckin'" och "Let Us Pray".
Albumets äldsta låt, och den enda från före 1967, var "Mama", inspelad i mars 1962 för filmen Girls! Girls! Girls! (1962). "Let's Forget About the Stars" hade spelats in för Charro! (1969), men klippts bort från filmen. "Almost" var en låt från filmen The Trouble with Girls (1969) och "Stay Away, Joe" var titelspåret från filmen Stay Away, Joe (1968).
Två av låtarna på albumet härrörde inte från någon film alls. Dessa båda var "I'll Be There" och "If I'm a Fool (For Loving You)". De hade spelats in under American Sound Studio-sessionerna i Memphis i januari och februari 1969.

"Mama" skrevs av musikdirektören Charles O'Curran tillsammans med studiepianisten Dudley Brooks för att användas som en födelsedagssång i filmen Girls! Girls! Girls! (1962). Det är en ballad med napolitansk prägel. Elvis spelade in en cirka en minut lång version av låten i Radio Recorders i Hollywood den 28 mars 1962. Den bedömdes dock inte passa in i filmscenen och ersattes i stället av "We'll Be Together", som spelades in den 23 maj samma år. Gruppen The Amigos spelade in en egen version av "Mama" som användes i filmen. För albumutgivningen skapades en ny, drygt två minuter lång version genom att Elvis inspelning klipptes samman med The Amigos filmversion.

"Stay Away, Joe", skriven av Ben Weisman och Sid Wayne, var titellåten till västernkomedin Stay Away, Joe. Endast ytterligare två låtar, "All I Needed Was the Rain" och "Dominic", spelades in för filmen i RCA:s Studio B i Nashville den 1 oktober 1967, och något separat soundtrack gavs inte ut. Ännu en låt, "Stay Away", spelades senare in för användning över filmens öppningskrediter och för att ges ut som singel.
"Stay Away, Joe" är en hoedown, det vill säga en livlig och rytmisk danslåt med ursprung i amerikansk folkmusik, framförd i en lättsam stil. Elvis gjorde 19 tagningar, men skivversionen blev en sammanslagning av tagning 2 och ett instrumentalt intro, med ett nytt sångspår pålagt av Elvis samma dag.
"Let's Forget About the Stars", skriven av A. L. Owens, var en av endast två låtar som spelades in för västernfilmen Charro!. Av dessa kom bara titellåten, "Charro", att användas i filmen, och då enbart över förtexterna. "Let's Forget About the Stars" spelades in i Samuel Goldwyn Studio i Hollywood, där bakgrundsmusiken spelades in den 15 oktober 1968 och Elvis lade på sången den 25 november samma år, efter att filminspelningen redan hade avslutats.

Låtens text, som handlar om astrologi och varnar för att förlita sig alltför mycket på stjärnorna, hade ingen naturlig plats i filmens handling. Textens tema tycks i stället anknyta till en scen i filmen Live a Little, Love a Little, som kom ut ungefär samtidigt som inspelningen ägde rum. Musikaliskt är det en ballad i medeltempo som enligt vissa bedömare hade kunnat fungera även utanför filmens sammanhang.
"Almost", skriven av Ben Weisman och Buddy Kaye, spelades in för filmen The Trouble with Girls i United Artists Recorders i Hollywood under en inspelningssession på kvällen och natten den 23–24 oktober 1968. Av de sex låtar som spelades in vid tillfället släpptes "Clean Up Your Own Back Yard" på singel, tillsammans med "You'll Think of Me", som hade spelats in i American Sound Studio. "Almost" blev den enda andra låten från dessa inspelningar som utgavs under Elvis livstid. Inspelningen producerades av Billy Strange, medan Felton Jarvis i efterhand lät lägga på både stråk- och blåspartier. Låten är en stillsam och kort ballad i en stil som påminner om den Frank Sinatra förknippas med.
"I'll Be There" är en av två låtar på albumet som spelades in under sessionerna i American Sound Studio i januari–februari 1969. (För information om tillkomsten, se bakgrund.) Det var en överbliven inspelning som varken hade givits ut på singel eller inkluderats på något av de båda albumen From Elvis in Memphis eller Elvis Back in Memphis. Låten skrevs och spelades ursprungligen in av Bobby Darin 1960, och blev näst sista inspelningen den sista dagen av januaripasset, tidigt på morgonen den 23:e – före Suspicious Minds.
Det är en poplåt och upptempoballad med countryprägel som Elvis länge hade velat spela in och som fick ett soulbetonat uttryck tack vare musikerna i American Sound Studio. Elvis kunde inte hela texten, men gav låten ett naturligt flyt genom sin frasering. Den hade kommersiell potential och hade kunnat fungera som B-sida på en singel.
"If I'm a Fool (For Loving You)" skrevs av Stan Kesler, som även var medförfattare till "I'm Left, You're Right, She's Gone" och "I Forgot to Remember to Forget", vilka Elvis spelade in redan i början av sin karriär på Sun Records. Elvis spelade in "If I'm a Fool" mot slutet av februaripasset, som sista låt på morgonen den 21 februari, när det inte längre fanns något uppenbart nyskrivet kvalitetsmaterial kvar att spela in. Studions pianist Bobby Wood hade spelat in låten 1964, vilket sannolikt bidrog till Elvis val av låt. Det är en countrylåt inspelad i ett relativt lugnt tempo.

"Change of Habit" är titellåten till Elvis Presleys 31:a och sista spelfilm, Change of Habit. Den var en av tre låtar som inkluderades på Let's Be Friends av de totalt fyra som spelades in för filmen; den fjärde, "Let Us Pray", gavs i stället ut på budget- och samlingsalbumet med gospellåtar, You'll Never Walk Alone, också utgivet på RCA Camden. "Change of Habit" skrevs av Ben Weisman och Buddy Kaye och spelades, liksom de övriga filmlåtarna, in i Decca Universal Studio i Hollywood den 5 eller 6 mars 1969.
Det är en funkig rocklåt med en framträdande basgång där tempot ökar mot slutet. Elvis framför texten med tydligt engagemang; den uppmanar lyssnaren att ändra sitt beteende, att undvika att vara nedlåtande och dömande samt att bryta sina vanor genom empati och självreflektion. Samtidigt har titeln "Change of Habit" en dubbel betydelse, eftersom engelskans habit, utöver att betyda vana, också avser en nunnas klädsel och därmed syftar på att byta ut den och lämna livet som nunna. Detta speglar filmens handling, där Elvis spelar en läkare som arbetar i gettot och förälskar sig i en sjuksköterska (spelad av Mary Tyler Moore) som, honom ovetande, också är nunna.
"Let's Be Friends" skrevs av låtskrivarteamet Chris Arnold, David Martin och Geoff Morrow, vilka också skrev "A Little Bit of Green" och "This Is the Story", som Elvis hade spelat in drygt en månad tidigare i Memphis. Låten klipptes bort från filmen, som i stället kompletterades med "Rubberneckin'" från Memphisinspelningarna.
"Let's Be Friends" var avsedd att sjungas till ett barn med autism, och enligt Chris Arnold, en av låtförfattarna, uttrycks låtens budskap i raden: "Du lever i tystnad, men låt oss bara denna gång låtsas att vi talar med varandra; låt oss vara vänner." Det är en melodisk ballad som Elvis framför i ett lugnt och återhållet tonläge.
"Have a Happy", av Ben Weisman, Dolores Fuller och Buddy Kaye, sjungs i filmen till ett barn. Den passade väl in i filmscenen men innebar samtidigt en återgång till det mer sentimentalt präglade filmmaterialet från tidigare år, och blev det sista i den stilen som Elvis spelade in. Låten har en lättsam och positiv karaktär, med ett enkelt pianobaserat arrangemang, och placerades som det avslutande spåret på Let's Be Friends.
Albumet gick in på albumlistan Billboard Top LP's i USA den 9 maj 1970. Efter tre veckor på listan, den 23 maj, nådde det plats 105, vilket blev dess högsta position under de totalt 11 veckor som det låg på listan. Anledningen till att den inte nådde en högre placering på listorna är att det rörde sig om ett budgetalbum med ett försäljningspris på ungefär hälften av det för en vanlig LP, samtidigt som albumlistorna vid denna tid baserades på omsättning i dollar snarare än på antalet sålda exemplar.
På Cash Box noterades albumet första gången den 16 maj 1970 på plats 84 på tidningens bästsäljarlista, som vid tiden listade 100 album. Efter fyra veckor på listan, den 6 juni 1970, nådde det plats 69. Det blev albumets högsta position under de 9 veckor det låg på listan.
I USA sålde albumet knappt 400 000 exemplar under det första året. RIAA certifierade det guld den 15 juli 1999 och platina den 6 januari 2004 för en försäljning av en miljon exemplar.
Omslagsbilden togs vid samma tillfälle som fotografiet till singeln "Suspicious Minds". Det var också den sista studiofotografering som Elvis deltog i.
Albumet Let's Be Friends utkom i april 1970 (CAS 2408). I likhet med alla Elvis Presley-album som gavs ut på budgetetiketten RCA Camden har albumet en kort speltid – kortare än vad som var normalt för ett fullprisalbum på 1970-talet. År 1975 återutgavs albumet av Pickwick Records under den ursprungliga RCA Camden-katalogen (Pickwick CAS 2408) och med en svart kant runt originalomslaget. Det återutgavs på CD av Sony/RCA i september 2006, dock med den skillnaden att den korta versionen av "Mama" ingick i stället för den sammanfogade mastern på originalutgåvan, samt med en annan mixning av "Let's Forget About the Stars".
| Professionella recensioner | |
|---|---|
| Publikation | Betyg |
| Allmusic | |
| Encyclopedia of Popular Music | |
| New Rolling Stone Record Guide | |
| Music Hound Rock | |
| Reconsider Baby | |

Den amerikanske musikkritikern och musikjournalisten Stephen Thomas Erlewine, skrivande för Allmusic, menade att Let's Be Friends är en stundtals underhållande samling, väl värd att lyssna på. Enligt honom beror det dock inte på albumets inledande spår, "Stay Away, Joe", som han ser som det svagaste numret. I stället lyfter han fram de båda överblivna inspelningarna från American Sound Studio-sessionerna samt de tre låtarna från filmen Change of Habit. Erlewine menar att dessa visserligen inte når upp till kvaliteten på materialet inspelat vid American Sound, men ändå präglas av samma soulkänsla som dessa spår.
Musikskribenten Shane Brown ansåg albumet vara lättviktigt, om än tilltalande. Han framhöll Elvis till synes avspända tolkning av Bobby Darins "I'll Be There" och den korta men "vackra 'Almost'" som några av albumets höjdpunkter.
Den brittiske författaren och musikskribenten Paul Simpson gav albumet ett positivt omdöme. Han framhöll också "Almost", som han beskrev som en "sorgsen, romantisk ballad", och "I'll Be There". Han berömde även den "vemodigt dröjande refrängen" i "If I'm a Fool (For Loving You)" – det andra American Sound-numret – samt den "moraliserande samhällsprotesten" i "Change of Habit". Även Charro! och Have a Happy lyfte han fram som tilltalande spår.
| Sida 1 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nr | Titel | Kompositör | Inspelningsdatum | Längd | |||||
| 1. | Stay Away, Joe (från filmen Stay Away, Joe) | Ben Weisman, Sid Wayne | 1 oktober 1967 | 1:35 | |||||
| 2. | If I'm a Fool (For Loving You) | Stan Kesler | 21 februari 1969 | 2:40 | |||||
| 3. | Let's Be Friends (inspelad till men inte använd i Change of Habit) | Chris Arnold, David Martin, Geoff Morrow | 5 & 6 mars 1969 | 2:39 | |||||
| 4. | Let's Forget About the Stars (inspelad till men inte använd i Charro!) | A. L. Owens | 15 oktober 1968 (track) 25 november 1968 (vocal) |
2:22 | |||||
| 5. | Mama (från filmen Girls! Girls! Girls!) | Charles O'Curran, Dudley Brooks | 28 mars 1962 2 maj 1962 (The Amigos) |
2:12 | |||||
| Sida 2 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nr | Titel | Kompositör | Inspelningsdatum | Längd | |||||
| 1. | I'll Be There | Bobby Darin | 23 januari 1969 | 2:21 | |||||
| 2. | Almost (från filmen The Trouble with Girls) | Ben Weisman, Buddy Kaye | 24 oktober 1968 | 1:47 | |||||
| 3. | Change of Habit (från filmen Change of Habit) | Ben Weisman, Buddy Kaye | 5 & 6 mars 1969 | 3:16 | |||||
| 4. | Have a Happy (från filmen Change of Habit) | Ben Weisman, Dolores Fuller, Buddy Kaye | 5 mars 1969 (track) 6 mars 1969 (vocal) |
2:19 | |||||
Total längd: |
21:11 | ||||||||
Uppgifterna, hämtade från Keith Flynn och Ernst Jørgensen, avser inspelningar gjorda i Radio Recorders Studio B i Hollywood, Kalifornien, den 28 mars 1962 med The Amigos inspelning den 2 maj 1962, i RCA Studio B i Nashville, Tennessee, den 1 oktober 1967, i Samuel Goldwyn Studio i Hollywood, Kalifornien, den 15 oktober (musik) och 25 november 1968 (sång), i United Recorders i Hollywood, Kalifornien, den 23–24 oktober 1968, i American Sound Studio i Memphis, Tennessee, den 22–23 januari och 20–21 februari 1969, med pålägg gjorda den 5 maj 1969, och på Decca Universal Studio den 5 och 6 mars 1969.
Veckolistor
Certifikat
ReferenserAnmärkningar
Noter
Citat på engelskaKällor
|