| Lockheed L-12 Electra Junior | |
| | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Passagerarflygplan |
| Besättning | 1–2 |
| Första flygning | 27 juni 1936 |
| Versioner | 12A, 12B och 12-25 |
| Ursprung | |
| Tillverkare | Lockheed Corporation |
| Antal tillverkade | 130 |
| Data | |
| Längd | 10,97 meter |
| Spännvidd | 15,09 meter |
| Höjd | 2,97 meter |
| Vingyta | 32,7 m² |
| Tomvikt | 2 615 kg |
| Max. startvikt | 3 925 kg |
| Motor(er) | 2 × Pratt & Whitney Wasp Junior SB |
| Motoreffekt | 2 × 450 hk (336 kW) |
| Propeller | 2-bladig Hamilton Standard |
| Prestanda | |
| Maxhastighet | 360 km/h (på 1 525 meters höjd) |
| Räckvidd med max. bränsle | 1 300 km |
| Max. flyghöjd | 6 980 meter |
| Stigförmåga | 427 m/min |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | cirka 900 kg |
| Kapacitet | 9 personer |

Lockheed L-12A Electra Junior var ett tvåmotorigt passagerarflygplan från Lockheed. Det flög första gången 1936. Det är ett tvåmotorigt lågvingat flygplan byggt i lättmetall.
Lockheed L-10 Electra ansågs 1935 behöva kompletteras med ett något mindre flygplan med en kapacitet för 6-8 passagerare. Serietillverkning började 1936 Flygplanet köptes av många länders flygvapen som bland annat stabsflygplan. Sammanlagt tillverkades 130 flygplan, varav åtta fortfarande flyger. Sju Lockheed Electra Junior flög tillsammans vid ett sent 75-årsjubileum i Oshkosh, Wisconsin, USA 2014.
En Electra Junior figurerar i slutscenen med Ingrid Bergman i filmen Casablanca från 1942 i Air France-målning. Den används också som substitut för Amelia Earharts Lockheed L–10 Electra i filmen Amelia från 2009.
| ||||||||||||||||