M. King Hubbert

M. King Hubbert
Marion King Hubbert omkring 1958.
Född5 oktober 1903
San Saba, USA
Död11 oktober 1989 (86 år)
Bethesda, USA
BegravdColony Cemetery
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Chicago, doktorsexamen,
SysselsättningGeofysiker, universitetslärare, ingenjör
Befattning
Ordförande för the Geological Society of America (1962–1963)
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
United States Geological Survey
Stanford University
Shell (1943–1964)
Utmärkelser
Arthur L. Day-medaljen (1954)
Fellow of the American Geophysical Union (1962)
Penrosemedaljen (1973)
William Smith-medaljen (1978)
Elliott Cresson-medaljen (1981)
Vetlesen-priset (1981)
Redigera Wikidata

Marion King Hubbert, född 5 oktober 1903 Texas, USA, död 11 oktober 1989, var en amerikansk geolog, geofysiker och professor. Han är känd för sina beskrivningar av tidsförloppet för när ändliga tillgångar tar slut, speciellt avseende olja med begreppet "Peak Oil".

Biografi

Hubbert föddes i San Saba i Texas. Han studerade vid University of Chicago och tog en B.Sc.-examen 1926, en M.Sc.-examen 1928 samd en PhD-examen 1937 i ämnena geologi, matematik och fysik. Under sina doktorandstudier arbetade han under två år som geologi-assistent för Amerada Petroleum Company samt undervisade i geologi vid Columbia University.

Han började arbeta vid Shell Oil Company 1943 och var kvar där till 1964. Han började därefter arbeta som forskare inom geofysik vid United States Geological Survey och var verksam där till sin pensionering 1976.

Hubbert var en anhängare av Teknokratirörelsen (en: Technocracy movement) grundad av Howard Scott 1933 som förordade ett samhällsskick med ingenjörsmässiga lösningar istället för representativ demokrati och politiska partier.

Hubbert arbetade med olika aspekter av oljeprospektering och oljeutvinning, och skrev flera vetenskapliga artiklar inom ämnet. Han har blivit särskilt uppmärksammad för sin rapport Nuclear Energy and the Fossil Fuels som presenterades vid en konferens våren 1956 anordnad av API, American Petroleum Institute. Han lyfter där fram det tämligen uppenbara faktum att olja tillkommit under hundratals miljoner år genom en kombination av biologiska och geologiska processer, och även om de processerna i princip fortsätter idag så tar det många tusen eller miljoner år innan några oljemängder av betydelse har nybildats, varför olja (liksom gruvfyndigheter med metaller och uran) med mänskliga tidsrymder är en ändlig och icke förnybar råvara.

Genom att kombinera uppskattningar av storlekar på oljereservoarer med data över redan utvunnen olja kunde Hubbert redan 1956 förutspå ett klockliknande utseende på en graf över möjlig oljeproduktion över tid, samt att global oljeproduktion borde nå sin topp omkring år 2000, för att senare minska och till slut upphöra.

Uppskattning av "Ultimate world crude-oil production based upon initial reserves of 1250 BBLS", från

Hubberts metodik har fått stor betydelse och användes till exempel av U.S. Department of Energy i deras "Assessment of Strategic Issues" 2004.

Hubberts förutsägelser om "Peak Oil" har successivt senarelagts, mycket beroende på att storleken på kända reserver ökat genom nyprospektering samt nya teknologier för utvinning, framförallt så kallad fracking och exploatering av oljekällor på stora havsdjup. En annan faktor är den ökande medvetenheten om fossilanvändningens betydelse för global uppvärmning som påskyndat övergång till energikällor med lägre klimatavtryck vilket gjort att man åtminstone i vissa regioner, till exempel Sverige, har passerat "Peak Demand" avseende fossil energi.

Prognos 2004 över världens oljeproduktion med Hubberts metodik, enligt U.S. DOE, 2004.

Idag (2026) anges årtal mellan 2029 och 2050 som troliga tidpunkter för "Peak Oil" eller "Peak Demand", där tidpunkten kan variera beroende på olika antaganden samt vilken region som avses. Tidpunkten innebär i första hand att det inte kommer att vara lönsamt att investera i nyprospektering eller produktionshöjande åtgärder, varvid produktionen successivt minskar.

Hubberts teori omfattar även tillgången till metaller och andra ändliga råvaror.

Utmärkelser

M. King Hubbert tilldelades Penrosemedaljen 1973.

Se även

Bibliografi

Christ Kuykendall (4 november 2005). ”M. King Hubbert and his successors: A Hubbert Peak Half-Bibliography”. ASPO-USA Denver World Oil Conference. Arkiverad från originalet den 7 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060507114203/https://www.energycrisis.com/hubbert/bibliographykuykendall53.pdf. Läst 1 januari 2026. 

Referenser

Noter

  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Marion-King-Hubberttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w61n836n, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Geological Society of America.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, www.agu.org , läst: 16 maj 2025.[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, www.geosociety.org .[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, www.geolsoc.org.uk .[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, lamont.columbia.edu .[källa från Wikidata]
  10. ↑ ”Oral History Transcript — Dr. M. King Hubbert - Session I of IX”. www.aip.org. Arkiverad från originalet den 13 september 2011. https://web.archive.org/web/20110913111945/http://www.aip.org/history/ohilist/5031_1.html. Läst 1 januari 2026.
  11. ↑ ”Oral History Transcript — Dr. M. King Hubbert - Session II of IX”. www.aip.org. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121017064826/http://www.aip.org/history/ohilist/5031_2.html. Läst 1 januari 2026.
  12. ↑ ”Oral History Transcript — Dr. M. King Hubbert - Session IV of IX”. www.aip.org. Arkiverad från originalet den 7 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120107064540/http://www.aip.org/history/ohilist/5031_4.html. Läst 1 januari 2026.
  13. ↑ ”Author Profile: Hubbert, M. King”. Scopus citation database, Elsevier. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=6701902260. Läst 1 januari 2026.
  14. ↑ Hubbert 1956, sid. 4.
  15. ↑ Hubbert 1956, sid. 22.
  16. ↑ ”Strategic Significance of America’s Oil Shale Resource - Volume I - Assessment of Strategic Issues”. www.fossil.energy.gov. U.S. Department of Energy. March 2004. Arkiverad från originalet den 24 september 2006. https://web.archive.org/web/20060924184712/http://www.fossil.energy.gov/programs/reserves/npr/publications/npr_strategic_significancev1.pdf. Läst 1 januari 2026.
  17. ↑ Andria Kemi, Marie Högberg, Ludwig Kollberg (20 november 2025). ”The Journey Podcast - #2 - Vad hände med peak oil?”. The Journey Podcast, Preem. Preem. https://open.spotify.com/episode/7H0GkupF8CupkTIcZ6ct37. Läst 1 januari 2026.
  18. ↑ Amanda Coulson-Drasner (22 november 2024). ”What is 'peak oil' and when will we reach it?” (på engelska). dw.com. DW - Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/what-is-peak-oil-and-when-will-we-reach-it/a-70645124. Läst 1 januari 2026.