Malayemys subtrijuga

Malayemys subtrijuga
Status i världen: Sårbar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningSköldpaddor
Testudines
FamiljGeoemydidae
SläkteMalayemys
ArtMalayemys subtrijuga
Vetenskapligt namn
§ Malayemys subtrijuga
AuktorSchweigger 1812
Synonymer
Cistudo gibbosa Bleeker, 1889
Damonia oblonga Gray, 1871
Damonia subtrijuga Boulenger, 1889
Damonia crassiceps Gray, 1870
Geoclemys macrocephala Gray, 1859
Emys hermanni Schweigger, 1812
Emys nuchalis Blyth, 1863
Emys subtrijuga Schlegel & Müller, 1844
Malayemis subtrijuga Chanard et al., 1999
Malayemys subtrijuga Lindholm, 1931
Hitta fler artiklar om djur med

Malayemys subtrijuga är en sköldpaddsart som beskrevs av August Friedrich Schweigger 1812. Arten ingår i släktet Malayemys och familjen Geoemydidae. IUCN kategoriserar Malayemys subtrijuga globalt som sårbar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Beskrivning

Sköldpaddorna kan ha upp till 21 centimeter långa skal, de flesta individer blir dock betydligt mindre. Skalet är ovalt och måttligt välvt, det saknar sågtänder men har hack baktill. Färgen på skalet varierar från ljustbrunt till mörkbrunt och kan ibland vara mahognyfärgat, kanterna är gula eller krämfärgade. Bukskölden är gul eller krämfärgad med ett mönster bestående av mörkbruna eller svarta fläckar.

Huvudet är relativt stort med utskjutande nos. På det svarta huvudet löper flera gula eller krämfärgade ränder från nosen och bakåt. Benen är grå eller svarta med en smal gul yttre kant.

Utbredning

Malayemys subtrijuga återfinns i norra Malaysia, Thailand, Kambodja, Laos och i södra Vietnam. Arten har också introducerats på de indonesiska öarna Sumatra och Java.

Levnadssätt

Arten föredrar långsamt rinnande vatten med mjuka bottnar och riklig vegetation. Den har hittats i dammar, kanaler, små bäckar, träsk och på risfält.

Malayemys subtrijuga äter som huvudsaklig föda sniglar, större honor äter också sötvattensmusslor. Det har även observerats att arten äter maskar, vattenlevande insekter, kräftdjur och små fiskar.

Honorna lägger vanligtvis tre till sex ägg åt gången, men så mycket som tio ägg har rapporterats. Äggen är mellan 3,2 och 4,5 centimeter långa och mellan 2 och 2,5 centimeter breda, vita och med skört skal. Insamlade ägg tog i genomsnitt 167 dagar på sig att kläckas, variationen i tid var dock stor (upp till fyra månader). De nykläckta ungdjuren hade i genomsnitt 3,5 centimeter långa skal.

Källor

  1. 1 2 Buhlmann, K., Rhodin, A. & van Dijk, P.P. 2000 Malayemys subtrijuga Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.1 www.iucnredlist.org. Läst 11 oktober 2016.
  2. ↑ Gray, J. E. (1871) Damonia oblonga, a new species of freshwater tortoise., Ann. Mag. Nat. Hist. (4) 8: 367
  3. 1 2 Schweigger, A. F. (1812) Prodromus Monographia Cheloniorum auctore Schweigger., Königsberg. Arch. Naturwiss. Mathem., 1: 271-368, 406-458.
  4. ↑ Blyth, Edward. (1863) Report of the curator, zoological department., Jour. Asiatic Soc. Bengal, Calcutta, 32 (1): 73-90.
  5. ↑ Schlegel, H. & Müller, S. (1844) Over de Schildpadden van den Indischen Archipel., In: Temminck, V. (1839-1847) Verhandelingen over de natuurlijke geschiedenis der Nederlandsche overzeesche bezittingen, door de leden der Natuurkundige Commisie in Oost-Indie en andere schrijvers. Leijden folio. Afd. 1 Zoologie in 12 afleveringen, met 45 g.
  6. 1 2 Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W. & De Wever A. (red.) (24 oktober 2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/details/species/id/0c5096f7f991224b6aceb6813ab0d534. Läst 11 oktober 2016.
  7. 1 2 Uetz P. & Hošek J. (2016). Malayemys subtrijuga. The Reptile Database (version 3.0, Mar 2013). Läst 11 oktober 2016.
  8. 1 2 3 4 5 Ernst, C.H., Altenburg, R.G.M. & Barbour, R.W. (1997). Malayemys subtrijuga. Arkiverad 12 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Turtles of the World. Läst 11 oktober 2016.

Externa länkar