| Mandelsyra | |
 | |
| Systematiskt namn | 2-hydroxi-2-fenylättiksyra |
|---|---|
| Övriga namn | Fenylglykolsyra |
| Kemisk formel | C6H5CH(OH)CO2H |
| Molmassa | 152,15 g/mol |
| Utseende | Vitt kristallint pulver |
| CAS-nummer | 90-64-2, 611-71-2, 17199-29-0 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,30 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 158,7 g/l |
| Smältpunkt | 119 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Flampunkt 162,6°C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Mandelsyra, eller fenylglykolsyra, bildar färglösa kristaller som är lättlösliga i etanol och eter.
Mandelsyra upptäcktes vid hydrolys av amygdalin, ur ett extrakt av bittermandel. Derivat av mandelsyra bildas som resultat av metabolism av adrenalin och noradrenalin, genom transferering av monoaminoxidas och katekol-O-metyl.
Mandelsyra framställs vanligen genom hydrolys av mandelonitril, vilket är cyanohydrinen av bensaldehyd. Mandelonitril kan också framställas genom en reaktion av bensaldehyd med natriumbisulfit.
Mandelsyra har länge använts inom medicinen som antibakteriellt medel, särskilt mot urinvägsinfektioner. Den har också användning som oral antibiotika. Inom hudvården är den ett alternativ till glykolsyra.