| Mandelonitril | |
| | |
| Systematiskt namn | 2-hydroxi-2-fenylacetonitril |
|---|---|
| Övriga namn | α-hydroxibensenacetonitril |
| Kemisk formel | C8H7NO |
| Molmassa | 133,15 g/mol |
| CAS-nummer | 532-28-5 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,117 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 158,7 g/l |
| Smältpunkt | -10 °C |
| Kokpunkt | 170 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Giftig. Flampunkt 113°C |
| LD50 | 116 mg/kg (råtta) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Mandelonitril är mandelsyrans nitril, eller cyanohydrinderivatet av bensaldehyd. Små mängder av (R)-(+)-enantiomeren D-mandelonitril finns i fröna hos vissa frukter, framför allt inom familjen Rosaceae - exempelvis mandel, aprikos och plommon. Hos växter syntetiseras den från fenylalanin och är ett mellanled i syntesen av de cyanogena glykosiderna amygdalin och prunasin. Hos djur är det en nedbrytningsprodukt från dessa båda ämnen och sönderdelas i matsmältningskanalen med hjälp av enzymet mandelonitril-lyas till vätecyanid och bensaldehyd.
Dubbelfotingar tillhörande ordningen Polydesmida producerar mandelonitril (och den närbesläktade och likaledes cyanogena, bensoylcyanid) i körtlar som huvudförsvarsmekanism och då dessa ämnen bryts ner av ett enzym avges vätecyanid och bensaldehyd.
Racemös mandelonitril kan framställas genom låta bensaldehyd reagera med natriumbisulfit som sedan får reagera med vattenlöst natriumcyanid.
D-Mandelonitril kan användas för framställning av optiskt aktiva α-hydroxikarboxylsyror, α-hydroxialdehyder, α-hydroxiketoner, and 2-aminoalkoholer.