Maqam (arabiska: مقام, maqām, ”plats”, ”vistelseort”) är en helgedom eller kultplats inom folklig islam, särskilt på Levanten. En maqam är knuten till en vali (helig person) eller annan vördad person, exempelvis en profet, ett helgon eller med annan religiös anknytning. Maqamen kan vara uppförd över en grav, men behöver inte innehålla den vördade personens kvarlevor.
Maqamer har ofta formen av en fyrkantig liten byggnad krönt med kupol, med ett bönerum och en mihrab. I vissa fall finns en symbolisk gravvård i byggnaden, även när den verkliga graven ligger någon annanstans eller inte är känd. Helgedomarna kan också vara förknippade med naturföreteelser som källor, brunnar, klippor och träd.
I Palestina har maqamer historiskt fungerat som lokala platser för religiösa besök och ritualer. Vid helgedomen Shaykh Shihāb al-Dīn nära Ramallah besökte människor platsen bland annat för att förrätta böner, läsa Koranen, avlägga löften och begrava döda på dess kyrkogård.
