| Marcel Minnaert | |
| Marcel Minnaert, 1967. | |
| Född | 12 februari 1893 Brygge |
|---|---|
| Död | 26 oktober 1970 (77 år) Utrecht eller Utrecht |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna och Belgien |
| Utbildad vid | universitetet i Gent Universitetet i Leiden Universitetet i Utrecht |
| Sysselsättning | politiker, universitetslärare, esperantist, biolog, fysiker |
| Arbetsgivare | universitetet i Gent Universitetet i Utrecht (1937–1945) |
| Utmärkelser | |
| Royal Astronomical Societys guldmedalj (1947) Brucemedaljen (1951) Jules Janssens pris (1966) Hedersdoktor vid Université Nice Sophia Antipolis (1969) | |
| Redigera Wikidata | |
Marcel Gilles Jozef Minnaert, född den 12 februari 1893 i Brygge, död den 26 oktober 1970 i Utrecht, var en belgisk astronom. Hans specialområde var astrospektroskopi och studiet av stjärnatmosfären och är känd för en populär bok om meteorologisk optik, Light and colour in the open air, som först publicerades på engelska 1940.
Minnaert började studera botanik vid universitetet i Gent och doktorerade där i biologi 1914. Senare doktorerade han även i fysik vid Utrechts universitet, under handledning av Leonard Ornstein.
Han var en anhängare av den flamländska rörelsen under första världskriget och stödde ersättningen av franskan med holländska under den tyska ockupationen av Belgien. Han arbetade som "lektor fysica" vid det nya flamländska universitetet i Gent, vilket möjliggjordes tack vare stöd från de tyska ockupationsstyrkorna, vilket betraktades som medgivande till fienden av de återupprättade belgiska myndigheterna. På grund av detta dömdes han efter kriget i sin frånvaro till 15 års tvångsarbete. Minnaert hade dock förutsett detta resultat genom att fly Belgien i tid.
År 1918 fick han en tjänst vid Utrechts universitet i Nederländerna, inledningsvis för att utföra fotometrisk forskning. I Utrecht blev han intresserad av astronomi och blev en pionjär inom solforskning. Han specialiserade sig på spektroskopi och studier av stjärnatmosfärer och uppfann den spektroskopiska tillväxtkurvan.
Minnaert var också intresserad av bubblor och den musikaliska naturen hos ljuden från rinnande vatten. År 1933 publicerade han en lösning för den akustiska resonansfrekvensen för en enskild bubbla i vatten, den så kallade Minnaertresonansen.
År 1937 utnämndes han till chef för stjärnobservatoriet Sonnenborgh i Utrecht och professor i astronomi vid universitetet. År 1940 publicerade han sin berömda Utrecht-atlas över solspektrumet. År 1941 uppfann han Minnaertfunktionen, som används vid optiska mätningar av himlakroppar.
Under den tyska ockupationen av Nederländerna under andra världskriget fängslades han i Kamp Sint-Michielsgestel av tyskarna på grund av sina vänsterorienterade, antifascistiska sympatier. Under sin fängelsetid undervisade han sina medfångar i fysik och astronomi. Efter kriget var han en av grundarna av Mathematisch Centrum i Amsterdam.
Minnaert valdes in i American Academy of Arts and Sciences år 1959. År 1946 blev han medlem av Royal Dutch Academy of Arts and Sciences. Han blev medlem av United States National Academy of Sciences år 1964 och American Philosophical Society år 1969.
Ett av hans intressen var atmosfärens effekter på ljus och bilder. Hans klassiska bok om detta ämne, den första delen i en trilogi, publicerades ursprungligen på nederländska 1937 som:
År 1947 erhöll Minnaert Royal Astronomical Societys guldmedalj och 1951 Brucemedaljen. Efter honom uppkallades månkratern Minnaert och asteroiden 1670 Minnaert.
|