Forskning och skrivande
Mikkolas vetenskapliga intresse ligger inom området för tysk idealism, inte minst rörande Kants och Hegels respektive filosofiska tankar. Hennes forskning fokuserade inledningsvis på feministisk metafysik och genus samt andra sidor av feministisk filosofi. Senare arbeten har behandlat filosofiska debatter kring pornografi, ett ämne där hon publicerat ett antal artiklar, bokkapitel samt två monografier.
2016 publicerades The Wrong of Injustice, en tvådelad bok med målet att flytta fokus i den feministiska debatten. I den första halvan presenteras ett antal misslyckade försök att beskriva vad en kvinna är för något, en fråga som sysselsatt feministiska tänkare ända sedan Det andra könet. Den avslutande halvan av boken talar om hur lösningsförslagen i dessa undersökningar ofta lett till avhumaniserande resultatet, och här lyfter Mikkola istället behovet av att bättre behandla människor.
Året därpå kom Beyond Speech, med undertiteln "Pornography and Analytic Feminist Philosophy". Denna samling av elva tidigare opublicerade texter utvecklar den analytiska feministiska filosofins förhållningssätt till ämnet pornografi. Boken tar bland annat spjärn mot Rae Langtons text "Whose right? Ronald Dworkin, Women, and Pornographers" (1990), där Langton lade fram uppmärksammade hypoteser kring objektifiering som fenomen och pornografi som skada redan genom att finnas till. Mikkola ställer upp Langtons inflytelserika tankar kring pornografi som tystande av kvinnors röster och jämför dem med andra perspektiv som estetik och feministisk pornografi.
I Mikkolas tredje bok fortsatte diskussionen omkring pornografin, dess väsen och identitet. Pornography – A Philosophical Introduction (Oxford University Press, 2019) sällade sig till en liten men växande litteraturkategori, med filosofiska utredningar av pornografin, vid sidan av Nancy Bauers How to Do Things with Pornography (2015), Amia Srinivasans The Right to Sex (2021) och olika texter av Laurie Shrage. Av bokens åtta kapitel ägnar sig de första fem åt olika sorters underkastelse och objektifiering, medan de övriga diskuterar pornografi som koncept samt dess relation till estetik. Det radikalfeministiska påståendet om "pornografi är teorin, våldtäkt är praktiken" undersöks ur olika vinklar, och resonemangen kring Mills "skadeprincip" som inleddes i föregående bok.
