Mariefreds stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Mariefreds stad. För orten se Mariefred.
Mariefreds stad
Före detta kommun
Mariefreds rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
Kommun, nuSträngnäs kommun och Nykvarns kommun
CentralortMariefred
Inrättad1605
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSträngnäs kommun
Södertälje kommun
(Taxinge församling)
Befolkning, areal
Areal103 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°15′31″N 17°13′28″Ö / 59.258611111111°N 17.224305555556°Ö / 59.258611111111; 17.224305555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLivgedingets domsagas tingslag (–)
DomkretsMariefreds rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod0487
Redigera Wikidata

Mariefreds stad var en stad och kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

Mariefreds stad fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX och området bröts då också ut ur Kärnbo socken. Stadsförsamlingen Mariefreds församling bildades samtidigt.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1952 inkorporerades Kärnbo landskommun och Taxinge landskommun i stadskommunen. 1971 gick staden och Kärnbo upp i den då nybildade Strängnäs kommun, medan Taxinge fördes till Södertälje kommun i Stockholms län.

Judiciell tillhörighet

Den egna jurisdiktionen med magistrat och rådhusrätt upphörde 1948, varefter staden ingick i Livgedingets domsaga och dess tingslag.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde staden till Mariefreds församling. 1 januari 1952 tillkom Kärnbo och Taxinge församlingar. Kärnbo församling uppgick 1967 i Mariefreds församling.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0353 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält en krönt madonna med gloria och mandorla, bärande på vänster arm barnet med gloria, allt av guld, och stående på en månskära av silver.

Mariefreds stadsvapen går tillbaka till den sigillbild som staden tilldelades av Kungl. Maj:t 1649. Detta kom också att användas som vapen, ett bruk som bekräftades genom Kungl. Maj:ts fastställelse av vapnet den 20 september 1951. Samma bild hade också funnits i Mariefreds klosters sigill, känt från 1525.

Geografi

Mariefreds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 103,15 km², varav 99,89 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 103,68 km², varav 101,60 km² land.

Tätorter i staden 1960

I Mariefreds stad fanns tätorten Mariefred, som hade 1 673 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 65,2 procent.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919-1966

ValårSÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919884
884
2074,3
173
1920488
488
2042,4
19
1922488
488
2051,3
20
1926479
479
2056,5
19
1930857
857
2068,6
19
1934677
677
2075,2
19
1938965
965
2077,8
18
19429155
9155
2064,5
19
19469155
9155
2080,5
19
1950122364
122364
2786,2
27
1954121266
12266
2783,9
234
1958115245
115245
2782,6
25
1962121455
12455
2784,7
234
1966112455
112455
2785,5
234
  • Övriga 1950 var Samhällets välfärd
  • Övriga 1958-1966 var De framstegsvänliga
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Referenser

  1. ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  2. ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  3. ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
  4. ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mariefreds stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  5. ↑ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970, Draking, Mjölby 1994, ISBN 91-87784-07-6, ss. 116 och 128
  6. ↑ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 15. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ↑ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 8. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ↑ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
v • r
Kommuner i Södermanlands län 1952-1970
Städer (9 st)
Köpingar (1 st)
Landskommuner (29 st)
Bettna · Björkvik · Daga · Enhörna (upphörde 1967/1/1) · Floda · Gnesta (upphörde 1955/1/1) · Husby-Rekarne · Hällby · Hölö · Julita · Jönåker · Kafjärden · Mellösa · Rönö · Sköldinge · Sparreholm (upphörde 1965/1/1) · Stallarholmen · Stigtomta · Stora Malm · Svärta (upphörde 1967/1/1) · Tosterö · Tunaberg · Tystberga · Vagnhärad · Vårfruberga · Västra Rekarne · Västra Vingåker · Åker · Ärla
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Gnesta köping (1955/1/1)
Se även: Sveriges kommuner 1952
v • r
Härader och städer i Södermanland
Städer med en asterisk (*) saknade egen jurisdiktion och låg under landsrätt.
HäraderSödermanlands landskapsvapen
Städer
Sveriges landskap