Martin Rees

Martin Rees
Martin Rees, 18 december 2019.
Född23 juni 1942 (84 år)
York
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College
Shrewsbury School
Universitetet i Cambridge
SysselsättningFysiker, universitetslärare, politiker
Befattning
President för Royal Astronomical Society (1992–1994)
Astronomer Royal (1995–2025)
Master of Trinity College, Cambridge (2004–2012)
Ordförande för Royal Society (2005–2010)
Ledamot av Brittiska överhuset (2005–)
ArbetsgivareGresham College
University of Leicester
Universitetet i Cambridge
University of Sussex
Trinity College
MakaCaroline Humphrey
(g. 1986–)
Utmärkelser
Se lista
Webbplatshttps://people.ast.cam.ac.uk/~mjr/
Redigera Wikidata

Martin John Rees, OM, FRS, FREng, FMedSci, Baron Rees of Ludlow, född 23 juni 1942 i York i England, är en brittisk kosmolog och astrofysiker. Sedan 1993 är han utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Asteroiden 4587 Rees är namngiven efter honom. Han var den femtonde kungliga astronomen från 1995 till 2025, och var Master of Trinity College, Cambridge, från 2004 till 2012 och president för Royal Society mellan 2005 och 2010. Han har mottagit olika fysikpriser, inklusive Wolfpriset i fysik 2024 för grundläggande bidrag till högenergiastrofysik, galax- och strukturbildning samt kosmologi.

Biografi

Efter ett ambulerande liv under kriget bosatte sig Rees föräldrar, båda lärare, med honom som enda barn, i en lantlig del av Shropshire nära gränsen till Wales. Där grundade hans föräldrar Bedstone College, en internatskola baserad på progressiva utbildningskoncept. Han utbildades vid Bedstone College och sedan från 13 års ålder vid Shrewsbury School. Han studerade för matematikexamen vid Trinity College i Cambridge, och tog examen med högsta hedersbetygelser. Han genomförde sedan forskarstudier vid Cambridge och avlade en doktorsexamen under handledning av Dennis Sciama år 1967. Rees forskarstudier inom astrofysik i mitten av 1960-talet sammanföll med en explosion av nya upptäckter, med genombrott som sträckte sig från bekräftelse av Big bang, upptäckten av neutronstjärnor och svarta hål, och en mängd andra nya fenomen.

Rees gifte sig med antropologen Caroline Humphrey år 1986. Han är ateist men har kritiserat militanta ateister för att vara alltför fientliga mot religion. Rees är en livslång anhängare av Labourpartiet, men har ingen partitillhörighet när han sitter i överhuset.

Karriär

Efter att ha haft postdoktorala forskningstjänster i Storbritannien och USA var han professor vid Sussex universitet åren 1972–1973. Han flyttade senare till Cambridge, där han var plumianprofessor (Plumian Professor of Astronomy and Experimental Philosophy) vid University of Cambridge fram till 1991 och chef för Institute of Astronomy.

Han blev professor i astronomi vid Gresham College i London 1975 och blev ledamot av Royal Society 1979. Från 1992 till 2003 var han forskningsprofessor vid Royal Society och från 2003 professor i kosmologi och astrofysik. Han var Master vid Trinity College i Cambridge under perioden 2004–2012 och är hedersledamot vid Darwin College, King's College, Clare Hall, Robinson College and Jesus College, Cambridge.

Rees är styrelseledamot i Institute for Advanced Study i Princeton och Oxford Martin School. Han var med och grundade Centre for the Study of Existential Risk och sitter i den vetenskapliga rådgivande nämnden för Future of Life Institute. Han har tidigare varit förvaltare av British Museum, Science Museum, Gates Cambridge Trust och Institute for Public Policy Research (IPPR).

Bland hans doktorander har varit Roger Blandford, Craig Hogan, Nick Kaiser Priyamvada Natarajan, and James E. Pringle.

Forskning

Rees är författare till mer än 500 forskningsartiklar. Han är författare till böcker om astronomi och vetenskap avsedda för lekmän och ger många offentliga föreläsningar och sändningar. År 2010 blev han inbjuden att hålla Reith-föreläsningarna för BBC, som publicerats som From Here to Infinity: Scientific Horizons.

Rees har bidragit till upptäckten av kosmisk bakgrundsstrålning, såväl som till galaxhopar och dess bildande. Hans studier av kvasarers utbredning utmanade den nu förkastade steady state-teorin. Han var en av de första som föreslog att enorma svarta hål driver kvasarer, och att superluminala astronomiska observationer kan förklaras som en optisk illusion orsakad av att ett objekt rör sig delvis i riktning mot observatören.

Sedan 1990-talet har Rees arbetat med gammablixtar, särskilt i samarbete med Péter Mészáros, och med hur den "kosmiska mörka tiden" slutade när de första stjärnorna bildades. Sedan 1970-talet har han varit intresserad av antropiskt resonemang och möjligheten att vårt synliga universum är en del av ett större "multiversum".

Offentligt engagemang

Förutom att utöka sina vetenskapliga intressen har Rees skrivit och talat utförligt om 2000-talets problem och utmaningar, och gränssnitten mellan vetenskap, etik och politik. I sina böcker *Our Final Hour* och *On the Future* varnar Rees för att mänskligheten står inför betydande existentiella risker under 2000-talet på grund av tekniska framsteg, särskilt inom bioteknik och artificiell intelligens. Han uppskattade att det finns 50 procent risk för mänsklighetens utrotning under 2000-talet, men är fortfarande optimistisk om att tekniken kan förbättra levnadsstandarden drastiskt om riskerna hanteras framgångsrikt. År 2007 höll han Giffordföreläsningarna om 2000-talets vetenskap: Kosmiskt perspektiv och jordiska utmaningar vid University of St Andrews. Han höll två TED-föreläsningar om existentiella risker. Rees anser att sökandet efter utomjordisk intelligens är värdefullt och har varit ordförande i den rådgivande nämnden för projektet " Breakthrough Listen", ett program för SETI-utredningar finansierat av den rysk/amerikanska investeraren Yuri Milner. I augusti 2014 var Rees en av 200 offentliga personer som undertecknade ett brev till The Guardian där de uttryckte sin förhoppning om att Skottland skulle rösta för att stanna kvar i Storbritannien i folkomröstningen i september om den frågan. För att markera Longitude Boards 300-årsjubileum år 2014 initierade han ett program med nya utmaningspriser på 5–10 miljoner GBP under namnet "Longitude Prize 2014", för vilket han är ordförande i rådgivande nämnden. Temana för de två första priserna är minskning av olämplig antibiotikaanvändning och förbättring av säkerheten och självständigheten för demensdrabbade. Longitude-priset för demens tillkännagavs 2022. År 2015 var han medförfattare till rapporten som lanserade det globala Apollo-programmet, som uppmanar utvecklade länder att åta sig att spendera 0,02 procent av sin BNP under 10 år för att finansiera samordnad forskning för att göra koldioxidfri baslastelektricitet billigare än elektricitet från kol år 2025. I sina allmänna skrifter och i överhuset har hans fokus varit på användningen och missbruket av avancerad teknologi och på frågor som dödshjälp, bevarandet av mörk himmel och reformer för att bredda läroplanerna för efter-16-årsstudenter och grundutbildningar i Storbritannien. Han är också medlem av överhusets vetenskaps- och teknikkommitté.

Utmärkelser och erkännanden

Rees har varit ordförande för Royal Astronomical Society (1992–94) och British Science Association (1995–96), och var ledamot i rådet för Royal Institution of Great Britain fram till 2010. Han har mottagit hedersdoktorater från ett antal universitet, inklusive Hull, Sussex, Uppsala, Toronto, Durham, Oxford, Cambridge, Harvard, Yale, Melbourne och Sydney. Han tillhör flera utländska akademier, som US National Academy of Sciences, Russian Academy of Sciences, Pontifical Academy of Sciences, Royal Dutch Academy of Arts and Sciences, the Science Academy of Turkey och Japan Academy. Han blev ordförande för Royal Society den 1 december 2005 och fortsatte fram till slutet av sällskapets 350-årsjubileum 2010. År 2011 tilldelades han Templetonpriset. År 2005 utnämndes Rees till livstids adelsman och var ledamot i överhuset som Baron Rees av Ludlow i grevskapet Shropshire. År 2005 tilldelades han Crafoordpriset. Andra utmärkelser och utmärkelser är:

Bibliografi

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2025.

Noter

  1. ↑ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 21526, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ UK Parliament-ID: gwt1COoW.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000028688, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-martin-rees, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ ”List of Fellows”. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220184146/http://www.raeng.org.uk/about-us/the-fellowship/list-of-fellows?q=martin+rees. Läst 16 december 2016.
  7. 1 2 3 Anon (2017) Mall:Who's Who doi:10.1093/ww/9780199540884.013.32152  [inloggning kan krävas]
  8. ↑ GRO Register of Births: SEP 1942 9c 1465 YORK – Martin J. Rees, mmn=Bett
  9. ↑ ”Martin Rees”. Arkiverad från originalet den 31 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120531162639/http://www.ast.cam.ac.uk/~mjr/. Läst 16 december 2016.
  10. 1 2 ”Encyclopedia Britannica”. https://www.britannica.com/biography/Martin-Rees-Baron-Rees-of-Ludlow. Läst 16 december 2016.
  11. ↑ Murdin, Paul (2016-07-13) (på engelska). Rock Legends: The Asteroids and Their Discoverers. Springer. ISBN 9783319318363. https://books.google.se/books?id=QDusDAAAQBAJ&pg=PA98&lpg=PA98&dq=martin+rees+4587+Rees.&source=bl&ots=oD7iTxhsaw&sig=EgQ1j-_4RqfVfa4OH6t5xekMtSo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiShY6k-PjQAhXDXSwKHRvoB74Q6AEIRTAG#v=onepage&q=martin%20rees%204587%20Rees.&f=false. Läst 16 december 2016
  12. ↑ ”Portraits of Astronomers Royal”. rmg.co.uk. Royal Museums Greenwich. Arkiverad från originalet den 4 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150104225904/http://www.rmg.co.uk/explore/astronomy-and-time/astronomy-facts/history/portraits-of-the-astronomers-royal. Läst 18 februari 2015.
  13. ↑ ”Astronomer Royal”. The British Monarchy. Royal Household. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308012357/http://www.royal.gov.uk/TheRoyalHousehold/OfficialRoyalposts/AstronomerRoyal.aspx. Läst 23 juni 2017.
  14. ↑ ”UK gets first female Astronomer Royal in 350 years”. BBC News. 30 juli 2025. https://www.bbc.com/news/articles/c741lll88q5o.
  15. ↑ ”Interviews with Charlie Rose, 2003 and 2008”. charlierose.com. Arkiverad från originalet den 28 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100128020501/http://www.charlierose.com/guest/view/1729. Läst 31 augusti 2014.
  16. ↑ Anon (2010). ”New Statesman Interviews Martin Rees”. New Statesman. http://www.newstatesman.com/ideas/2010/04/interview-science-climate. Läst 31 augusti 2014.
  17. 1 2 ”Templeton Prize Winners – Discover Laureates From 1973 to Today”. Templeton Prize. https://www.templetonprize.org/templeton-prize-winners-2/.
  18. 1 2 Martin Rees at the Mathematics Genealogy Project
  19. ↑ Rees, Martin (1967). Physical Processes in Radio Sources and the Intergalactic Medium. copac.jisc.ac.uk (PhD thesis). University of Cambridge. Archived from the original on 13 June 2018. Hämtad 30 oktober 2017.
  20. ↑ ”Inventory: Martin Rees”. Financial Times. 2014. Arkiverad från originalet den 10 december 2022. https://ghostarchive.org/archive/20221210221216/https://www.ft.com/content/7c844532-b80b-11e0-8868-00144feabdc0#axzz2IdKRAN00. Läst 31 augusti 2014. [inloggning kan krävas]
  21. ↑ ”Templeton Report: Martin J. Rees Wins 2011 Templeton Prize”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303194123/http://www.templeton.org/templeton_report/20110420/index.html.
  22. ↑ Sample, Ian (6 april 2011). ”Martin Rees: I've got no religious beliefs at all – interview”. TheGuardian.com. https://www.theguardian.com/science/2011/apr/06/astronomer-royal-martin-rees-interview.
  23. ↑ ”Can humanity survive the future?”. Financial Times. Oktober 2018. Arkiverad från originalet den 10 december 2022. https://ghostarchive.org/archive/20221210/https://www.ft.com/content/3ebb3122-cb11-11e8-8d0b-a6539b949662. Läst 5 januari 2020. ”Rees, while stating he is an atheist, declares that he shares a sense of "mystery" with those who believe in God.” [inloggning kan krävas]
  24. ↑ ”Martin Rees: 'We shouldn't attach any weight to what Hawking says” (på engelska). The Independent. 27 september 2010. https://www.independent.co.uk/news/people/profiles/martin-rees-we-shouldnt-attach-any-weight-to-what-hawking-says-about-god-2090421.html. Läst 20 februari 2020.
  25. ↑ Radford, Tim (2 december 2005). ”Guardian profile: Martin Rees”. The Guardian. https://www.theguardian.com/science/2005/dec/02/highereducationprofile.research. Läst 20 februari 2020.
  26. ↑ ”Master & fellows”. Darwin College Cambridge. Arkiverad från originalet den 20 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180220034752/https://www.darwin.cam.ac.uk/people/fellows. Läst 19 februari 2018.
  27. ↑ ”Honorary Fellows” (på engelska). www.kings.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 23 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180123190625/http://www.kings.cam.ac.uk/research/fellows/honorary.html. Läst 15 mars 2018.
  28. ↑ ”Honorary Fellow | Clare Hall” (på engelska). www.clarehall.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316023508/https://www.clarehall.cam.ac.uk/affiliation/honorary-fellow. Läst 15 mars 2018.
  29. ↑ ”Honorary and St Radegund Fellows”. Jesus College Cambridge. https://www.jesus.cam.ac.uk/college/people/honorary-st-radegund-fellows. Läst 19 februari 2018.
  30. ↑ Lewsey, Fred (25 november 2012). ”Humanity's last invention and our uncertain future”. Research News (University of Cambridge). http://www.cam.ac.uk/research/news/humanitys-last-invention-and-our-uncertain-future. Läst 28 januari 2013.
  31. ↑ ”Who We Are”. Future of Life Institute. 2014. Arkiverad från originalet den 7 maj 2014. https://archive.today/20140507163856/http://fli.webfactional.com/who. Läst 7 maj 2014.
  32. ↑ Blandford, Roger David (1973). Electrodynamics and astrophysical applications of strong waves. lib.cam.ac.uk (PhD thesis). University of Cambridge. OCLC 500386171. EThOS uk.bl.ethos.450028. Archived from the original on 27 April 2019. Hämtad 11 december 2017.
  33. ↑ Hogan, Craig James (1980). Pre galactic history (PhD thesis). University of Cambridge. EThOS uk.bl.ethos.258089.
  34. ↑ Hogan, Craig James. "Curriculum vitae" (PDF). Hämtad 19 februari 2018.
  35. ↑ ”Nick Kaiser | Higgs Centre for Theoretical Physics” (på engelska). higgs.ph.ed.ac.uk. 7 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316084730/https://higgs.ph.ed.ac.uk/people/associates/nick-kaiser. Läst 15 mars 2018.
  36. ↑ "CURRICULUM VITAE: Priyamvada Natarajan". Yale CampusPress. Yale University. Hämtad 27 augusti 2020.
  37. ↑ ”Martin Rees”. Scopus bibliographic database. https://www.scopus.com/authid/detail.url?authorId=7201512394.
  38. ↑ ”BBC Radio 4 – The Reith Lectures, Martin Rees – Scientific Horizons, The Scientific Citizen” (på brittisk engelska). BBC. https://www.bbc.co.uk/programmes/b00sj9lh. Läst 16 mars 2023.
  39. ↑ ”Lord Martin Rees” (på amerikansk engelska). Academy of Achievement. https://achievement.org/achiever/lord-martin-rees/. Läst 13 oktober 2024.
  40. ↑ Rees, M.J. (1984). ”Black Hole Models for Active Galactic Nuclei”. Annual Review of Astronomy and Astrophysics 22: sid. 471–506. doi:10.1146/annurev.aa.22.090184.002351. https://archive.org/details/sim_annual-review-of-astronomy-and-astrophysics_1984_22/page/471.
  41. ↑ Rees, M.J. (1966). ”Appearance of Relativistically Expanding Radio Sources”. Nature 211 (5048): sid. 468–70. doi:10.1038/211468a0. https://archive.org/details/sim_nature-uk_1966-07-30_211_5048/page/468.
  42. ↑ Meszaros, P.; Rees, M. J. (1992). ”Tidal heating and mass loss in neutron star binaries – Implications for gamma-ray burst models”. Astrophysical Journal 397 (10): sid. 570. doi:10.1086/171813.
  43. ↑ Carr, B. J.; Rees, M. J. (1979). ”The anthropic principle and the structure of the physical world”. Nature 278 (5705): sid. 605–612. doi:10.1038/278605a0. https://archive.org/details/sim_nature-uk_1979-04-12_278_5705/page/605.
  44. ↑ Martin J. Rees (1997). Before the Beginning: Our Universe and Others. Perseus Books. ISBN 978-0-7382-0033-0. https://archive.org/details/beforebeginningo0000rees
  45. ↑ ”Martin Rees Biography and Interview”. www.achievement.org. American Academy of Achievement. https://achievement.org/achiever/lord-martin-rees/#interview/.
  46. ↑ Rees, Martin (9 juni 2006). ”Dark materials” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2006/jun/10/science.comment. Läst 16 mars 2023.
  47. ↑ Podcast of Lecture "The World in 2050"[död länk], given at the James Martin 21st Century School, 21school.ox.ac.uk, February 2009.
  48. ↑ Rees, Martin (23 maj 2015). ”Astronomer Royal Martin Rees: How soon will robots take over the world?” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/culture/hay-festival/11605785/Astronomer-Royal-Martin-Rees-predicts-the-world-will-be-run-by-computers-soon.html. Läst 23 juni 2019.
  49. ↑ Illing, Sean (18 oktober 2018). ”Cosmologist Martin Rees gives humanity a 50-50 chance of surviving the 21st century” (på amerikansk engelska). Vox. https://www.vox.com/future-perfect/2018/10/18/17886974/science-technology-climate-change-existential-threats-martin-rees. Läst 13 oktober 2024.
  50. ↑ ”The St Andrews Gifford Lectures”. st-andrews.ac.uk. University of St Andrews. https://gifford.wp.st-andrews.ac.uk.
  51. ↑ Rees, Martin. ”Martin Rees | Speaker” (på engelska). TED. https://www.ted.com/speakers/sir_martin_rees. Läst 13 oktober 2024.
  52. ↑ Interview with Paul Broks Arkiverad 23 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 23 February 2012, Prospectmagazine.co.uk; accessed 31 August 2014.
  53. ↑ ”Celebrities' open letter to Scotland – full text and list of signatories”. The Guardian (London). 7 augusti 2014. https://www.theguardian.com/politics/2014/aug/07/celebrities-open-letter-scotland-independence-full-text. Läst 26 augusti 2014.
  54. ↑ ”£4m prize offers hope to people with dementia to stay independent” (på brittisk engelska). UK Research and Innovation. 26 september 2022. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241006040010/https://www.ukri.org/news/4m-prize-offers-hope-to-people-with-dementia-to-stay-independent/. Läst 13 oktober 2024.
  55. ↑ Carrington, Damian. ”Global Apollo programme seeks to make clean energy cheaper than coal”. The Guardian (Guardian News Media) (2 June 2015). https://www.theguardian.com/environment/2015/jun/02/apollo-programme-for-clean-energy-needed-to-tackle-climate-change. Läst 2 juni 2015.
  56. ↑ ”Lord Rees of Ludlow | Spoken contributions”. UK Parliament. https://members.parliament.uk/member/3751/contributions.
  57. ↑ ”Science and Technology Committee – Membership – Committees – UK Parliament”. https://committees.parliament.uk/committee/193/science-and-technology-committee-lords/membership/.
  58. ↑ ”M.J. Rees”. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. Arkiverad från originalet den 14 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160214092416/https://www.knaw.nl/en/members/foreign-members/4688. Läst 14 februari 2016.
  59. ↑ ”Foreign Honorary Members”. Bilim Akademisi. Arkiverad från originalet den 6 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150106184357/http://en.bilimakademisi.org/uyeler/foreign-honorary-members-of-the-science-academy/. Läst 31 augusti 2014.
  60. ↑ ”Rees tipped to head science body” (på brittisk engelska). BBC News. 29 mars 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/4391243.stm. Läst 16 mars 2023.
  61. ↑ Martin Rees nominated for presidency of the Royal Society Arkiverad 1 October 2007, royalsoc.ac.uk, 29 March 2005; accessed 31 augusti 2014.
  62. ↑ Sample, Ian (6 april 2011). ”Martin Rees wins controversial £1m Templeton prize” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2011/apr/06/martin-rees-templeton-prize. Läst 16 mars 2023.
  63. ↑ ”State: Crown Office”. The London Gazette (57753): s. 11653. 9 september 2005. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/57753. Läst 5 januari 2020.
  64. ↑ Sir Martin Rees appointed to the House of Lords Arkiverad 6 June 2011, admin.cam.ac.uk, 1 August 2005; accessed 31 augusti 2014.
  65. ↑ Professor Sir Martin Rees wins Crafoord Prize Arkiverad 29 March 2005, admin.cam.ac.uk, 10 February 2005; accessed 31 augusti 2014.
  66. ↑ ”Martin John Rees”. American Academy of Arts & Sciences. 7 augusti 2023. https://www.amacad.org/person/martin-john-rees.
  67. ↑ ”Martin J. Rees”. www.nasonline.org. http://www.nasonline.org/member-directory/members/45936.html.
  68. ↑ ”No. 52935”, The London Gazette, 29 May 1992, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52935/page/9177
  69. ↑ ”APS Member History”. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Martin+Rees&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced.
  70. ↑ ”Honorary doctorates – Uppsala University, Sweden”. www.uu.se. 9 juni 2023. http://www.uu.se/en/about-uu/traditions/prizes/honorary-doctorates/.
  71. ↑ ”Golden Plate Awardees of the American Academy of Achievement”. www.achievement.org. American Academy of Achievement. https://achievement.org/our-history/golden-plate-awards/#science-exploration.
  72. ↑ ”Albert Einstein World Award of Science 2003”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140607001523/http://www.consejoculturalmundial.org/winners-science-martinrees.php. Läst 13 augusti 2013.
  73. ↑ ”No. 57753”, The London Gazette, 9 September 2005, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/57753/page/11653
  74. ↑ ”No. 58379”, The London Gazette, 29 June 2007, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/58379/page/9395
  75. 1 2 "List of Fellows". raeng.org.uk. Archived from the original on 8 June 2016. Hämtad 29 oktober 2014.
  76. ↑ Cressey, Daniel (2011). ”Martin Rees takes Templeton Prize” (på engelska). Nature. doi:10.1038/news.2011.208.
  77. ↑ Memoirs And Proceedings Of The Manchester Literary And Philosophical Society Volume 152 2013-14
  78. ↑ ”ICTP – The Medallists”. www.ictp.it. https://www.ictp.it/about-ictp/prizes-awards/the-dirac-medal/the-medallists.aspx.
  79. ↑ ”European Astronomical Society 2020 prizes”. European Astronomical Society. 6 mars 2020. https://eas.unige.ch/documents/eas_prizes_2020.pdf. Läst 6 mars 2020.
  80. ↑ ”AAS Fellows”. AAS. https://aas.org/grants-and-prizes/aas-fellows. Läst 30 september 2020.
  81. ↑ Copley Medal 2023
  82. ↑ ”Martin Rees Wolf Prize Laureate in Physics 2024”. Wolf Prize. 3 juli 2024. https://wolffund.org.il/martin-rees/. Läst 20 augusti 2024.

Externa länkar