Efter ett ambulerande liv under kriget bosatte sig Rees föräldrar, båda lärare, med honom som enda barn, i en lantlig del av Shropshire nära gränsen till Wales. Där grundade hans föräldrar Bedstone College, en internatskola baserad på progressiva utbildningskoncept. Han utbildades vid Bedstone College och sedan från 13 års ålder vid Shrewsbury School. Han studerade för matematikexamen vid Trinity College i Cambridge, och tog examen med högsta hedersbetygelser. Han genomförde sedan forskarstudier vid Cambridge och avlade en doktorsexamen under handledning av Dennis Sciama år 1967. Rees forskarstudier inom astrofysik i mitten av 1960-talet sammanföll med en explosion av nya upptäckter, med genombrott som sträckte sig från bekräftelse av Big bang, upptäckten av neutronstjärnor och svarta hål, och en mängd andra nya fenomen.
Rees gifte sig med antropologen Caroline Humphrey år 1986. Han är ateist men har kritiserat militanta ateister för att vara alltför fientliga mot religion. Rees är en livslång anhängare av Labourpartiet, men har ingen partitillhörighet när han sitter i överhuset.
Karriär
Efter att ha haft postdoktorala forskningstjänster i Storbritannien och USA var han professor vid Sussex universitet åren 1972–1973. Han flyttade senare till Cambridge, där han var plumianprofessor (Plumian Professor of Astronomy and Experimental Philosophy) vid University of Cambridge fram till 1991 och chef för Institute of Astronomy.
Rees är författare till mer än 500 forskningsartiklar. Han är författare till böcker om astronomi och vetenskap avsedda för lekmän och ger många offentliga föreläsningar och sändningar. År 2010 blev han inbjuden att hålla Reith-föreläsningarna för BBC, som publicerats som From Here to Infinity: Scientific Horizons.
Rees har bidragit till upptäckten av kosmisk bakgrundsstrålning, såväl som till galaxhopar och dess bildande. Hans studier av kvasarers utbredning utmanade den nu förkastade steady state-teorin. Han var en av de första som föreslog att enorma svarta hål driver kvasarer, och att superluminala astronomiska observationer kan förklaras som en optisk illusion orsakad av att ett objekt rör sig delvis i riktning mot observatören.
Sedan 1990-talet har Rees arbetat med gammablixtar, särskilt i samarbete med Péter Mészáros, och med hur den "kosmiska mörka tiden" slutade när de första stjärnorna bildades. Sedan 1970-talet har han varit intresserad av antropiskt resonemang och möjligheten att vårt synliga universum är en del av ett större "multiversum".
Offentligt engagemang
Förutom att utöka sina vetenskapliga intressen har Rees skrivit och talat utförligt om 2000-talets problem och utmaningar, och gränssnitten mellan vetenskap, etik och politik.
I sina böcker *Our Final Hour* och *On the Future* varnar Rees för att mänskligheten står inför betydande existentiella risker under 2000-talet på grund av tekniska framsteg, särskilt inom bioteknik och artificiell intelligens. Han uppskattade att det finns 50 procent risk för mänsklighetens utrotning under 2000-talet, men är fortfarande optimistisk om att tekniken kan förbättra levnadsstandarden drastiskt om riskerna hanteras framgångsrikt.
År 2007 höll han Giffordföreläsningarna om 2000-talets vetenskap: Kosmiskt perspektiv och jordiska utmaningar vid University of St Andrews. Han höll två TED-föreläsningar om existentiella risker.
Rees anser att sökandet efter utomjordisk intelligens är värdefullt och har varit ordförande i den rådgivande nämnden för projektet " Breakthrough Listen", ett program för SETI-utredningar finansierat av den rysk/amerikanska investeraren Yuri Milner.
I augusti 2014 var Rees en av 200 offentliga personer som undertecknade ett brev till The Guardian där de uttryckte sin förhoppning om att Skottland skulle rösta för att stanna kvar i Storbritannien i folkomröstningen i september om den frågan.
För att markera Longitude Boards 300-årsjubileum år 2014 initierade han ett program med nya utmaningspriser på 5–10 miljoner GBP under namnet "Longitude Prize 2014", för vilket han är ordförande i rådgivande nämnden. Temana för de två första priserna är minskning av olämplig antibiotikaanvändning och förbättring av säkerheten och självständigheten för demensdrabbade. Longitude-priset för demens tillkännagavs 2022.
År 2015 var han medförfattare till rapporten som lanserade det globala Apollo-programmet, som uppmanar utvecklade länder att åta sig att spendera 0,02 procent av sin BNP under 10 år för att finansiera samordnad forskning för att göra koldioxidfri baslastelektricitet billigare än elektricitet från kol år 2025.
I sina allmänna skrifter och i överhuset har hans fokus varit på användningen och missbruket av avancerad teknologi och på frågor som dödshjälp, bevarandet av mörk himmel och reformer för att bredda läroplanerna för efter-16-årsstudenter och grundutbildningar i Storbritannien. Han är också medlem av överhusets vetenskaps- och teknikkommitté.
Utmärkelser och erkännanden
Rees har varit ordförande för Royal Astronomical Society (1992–94) och British Science Association (1995–96), och var ledamot i rådet för Royal Institution of Great Britain fram till 2010. Han har mottagit hedersdoktorater från ett antal universitet, inklusive Hull, Sussex, Uppsala, Toronto, Durham, Oxford, Cambridge, Harvard, Yale, Melbourne och Sydney. Han tillhör flera utländska akademier, som US National Academy of Sciences, Russian Academy of Sciences, Pontifical Academy of Sciences, Royal Dutch Academy of Arts and Sciences, the Science Academy of Turkey och Japan Academy. Han blev ordförande för Royal Society den 1 december 2005 och fortsatte fram till slutet av sällskapets 350-årsjubileum 2010. År 2011 tilldelades han Templetonpriset. År 2005 utnämndes Rees till livstids adelsman och var ledamot i överhuset som Baron Rees av Ludlow i grevskapet Shropshire. År 2005 tilldelades han Crafoordpriset. Andra utmärkelser och utmärkelser är:
Rees, Martin J.; Bengtsson, Hans-Uno (översättning)(2002).Summa sex storheter: de grundläggande krafter som styr universum. Natur & Kultur. ISBN 9127083195
12Martin Rees at the Mathematics Genealogy Project
↑Rees, Martin (1967). Physical Processes in Radio Sources and the Intergalactic Medium. copac.jisc.ac.uk (PhD thesis). University of Cambridge. Archived from the original on 13 June 2018. Hämtad 30 oktober 2017.
↑Blandford, Roger David (1973). Electrodynamics and astrophysical applications of strong waves. lib.cam.ac.uk (PhD thesis). University of Cambridge. OCLC 500386171. EThOS uk.bl.ethos.450028. Archived from the original on 27 April 2019. Hämtad 11 december 2017.
↑Hogan, Craig James (1980). Pre galactic history (PhD thesis). University of Cambridge. EThOS uk.bl.ethos.258089.
↑Meszaros, P.; Rees, M. J.(1992).”Tidal heating and mass loss in neutron star binaries – Implications for gamma-ray burst models”.Astrophysical Journal397(10): sid.570. doi:10.1086/171813.