Mary Surratt

Mary Surratt
Född1820
Prince George's County, USA
Död7 juli 1865
Fort Lesley J. McNair, USA
BegravdMount Olivet Cemetery
Medborgare iUSA
SysselsättningPensionatsägare
Politiskt parti
Demokratiska partiet
Barn3
Redigera Wikidata
Avrättningen av Mary Surratt, Lewis Powell, David Herold och George Atzerodt den 7 juli 1865.

Mary Elizabeth Jenkins Surratt, född i maj 1823 i Waterloo, Maryland, död 7 juli 1865 i Washington, D.C., var en amerikansk pensionatsägare som dömdes för att ha deltagit i konspirationen för att mörda president Abraham Lincoln. Hon dömdes till döden och hängdes och blev därmed den första kvinnan som avrättats av USA:s federala regering. Hon var mor till John H. Surratt Jr, som senare blev åtalad men inte dömd för mordet. Mary Surrat är begravd på Mount Olivet Cemetery i Washington, D.C.

Rättegången, som genomfördes av en militär domstol, mot Mary Surratt skildras i spelfilmen The Conspirator från 2010, producerad och regisserad av Robert Redford.

Referenser

Noter

  1. ↑ Faceted Application of Subject Terminology, FAST-ID: 730101750224, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Surratt, Mary (May/June? 1823–07 July 1865), conspirator in the assassination of Abraham Lincoln, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.2000996, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ↑ USA:s kongressbibliotek, Library of Congress Name Authority File, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n81056575, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 läs online, hd.housedivided.dickinson.edu , läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Mary-Surratttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6389114, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Surratt, Mary (May/June? 1823–07 July 1865), conspirator in the assassination of Abraham Lincoln, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.2000996, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ↑ One of the last grim scenes of the Civil War was caught on camera (på engelska), The Washington Post, 4 juli 2015, läs online, läst: 12 januari 2021.[källa från Wikidata]

Webbkällor

Externa länkar