Inom linjär algebra har en matris A egenskapen inverterbarhet eller invertibilitet, om och endast om det existerar en matris B sådan att
där I är enhetsmatrisen. Då kallas A en inverterbar matris och B kallas inversen till A och skrivs A−1. Det följer av definitionen att både A och A−1 är kvadratiska matriser av samma dimension n×n. En kvadratisk matris som inte är inverterbar kallas för en singulär matris.
Att en n × n-matris A är inverterbar är ekvivalent med att:
Transponering av en matris bestående av underdeterminanter (kofaktorer), kan vara ett effektivt sätt att beräkna inversen till små matriser, men denna rekursiva metod är ineffektiv för större matriser:
så att
där |A| är A:s determinant, C är matrisen av underdeterminanter och CT representerar den transponerade matrisen.
Invertering av dessa matriser kan göras enligt
Detta är möjligt därför att 1/(ad − bc) är det reciproka värdet av determinanten till A (som antas vara nollskild) och samma strategi kan användas för andra matrisstorlekar.
Cayley–Hamiltons sats anger att
En beräkningsmässigt effektiv metod för invertering av 3 × 3 matriser ges av
(där skalären A inte skall förväxlas med matrisen A). Om determinanten är nollskild är matrisen inverterbar, där skalärerna (A, B, ...) ges av
A:s determinant kan beräknas med hjälp av Sarrus regel:
Cayley–Hamilton-uppdelningen ger
| ||||||||||||||||||||||||||