Matthias Marci
| Matthias Marci | |
| Född | Åland |
|---|---|
| Död | 23 augusti 1603 Mariestads församling, Sverige |
| Begravd | Mariestads domkyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Greifswalds universitet Leucorea  |
| Sysselsättning | Präst |
| Befattning | |
| Superintendent i Mariestads superintendentia (1592–1603) | |
| Barn | Johannes Molithæus (f. 1591) |
| Redigera Wikidata | |
Matthias Marci, senare av efterkommande kallad Molitæus, född okänt år på Åland, död den 23 augusti 1603 i Mariestad, var en svensk präst, skolman och superintendent.
Biografi
Matthias Marci föddes på Åland. Hans föräldrar och födelseår är okända. Själv skrev han sig endast Matthias Marci och använde under sin tid utomlands tilläggen Svecus Alandensis eller Alandus. Namnet Molitæus började användas av hans efterkommande. Matthias Marci studerade först vid Åbo och fortsatte därefter, på bekostnad av hertig Karl, sina studier vid Greifswalds universitet och Wittenbergs universitet. Vid det sistnämnda universitetet blev han magister. Han verkade därefter en tid som docent i Rostock, där han höll offentliga föreläsningar i matematik, aritmetik och astronomi.
Efter återkomsten till Sverige blev Matthias Marci rektor vid skolan i Strängnäs. Hertig Karl utnämnde honom 9 februari 1589 till hovpredikant och senare även till sin biktfader. Matthias Marci utsågs 1592 till superintendent i Mariestads superintendentia.
Matthias Marci deltog i Uppsala möte 1593 och var en av de tolv assessorer som biträdde mötets preses under överläggningarna. Vid biskopsvalen under mötet erhöll han fem röster till biskop i Växjö stift och sju röster till biskop i Skara stift. Han deltog även i riksdagen 1597 i Arboga och vid riksdagen 1602 i Stockholm.
Vid riksdagen i Stockholm 1602 deltog Matthias Marci i behandlingen av den teologiska striden kring kungens tyske hovpredikant Theodoricus Micronius. Sedan Micronius vid en examination bedömts som kalvinist fick Matthias Marci tillsammans med flera andra präster i uppdrag att framföra prästerskapets begäran till hertig Karl om att Micronius skulle förvisas ur riket.
Matthias Marci hade särskilt omfattande kunskaper i hebreiska och användes i flera viktiga kyrkliga frågor. Han utsågs 1600 till ledamot av den kommitté i Strängnäs som arbetade med en förbättrad svensk bibelöversättning. Kommitténs arbete blev känt som Observationes Strengnenses. Han medverkade även i arbetet med den reviderade kyrkohandbok som utkom 1608.
Superintendent
Som superintendent höll Matthias Marci årliga prästmöten och minst en gång i månaden konsistorium. Vid prästmötena använde han delar av Jacob Heerbrands Compendium Locorum Communium som ämnen för teologiska framställningar.
Han arbetade även med utbildningsväsendet i Mariestad och utvecklade Mariestads trivialskola, genom att förbättra lärarnas försörjning och rekrytera lärare. Matthias Marci visiterade två gånger samtliga församlingar i Värmland och arbetade där för att avskaffa kvarvarande katolska bruk.
Matthias Marci lade grundstenen till Mariestads domkyrka 25 april 1593 och drev arbetet med kyrkobyggnaden vidare. Han kunde predika i kyrkan 3 oktober 1602, trots att byggnaden ännu inte var helt färdig. Matthias Marci avled i pesten i Mariestad 23 augusti 1603 och begravdes i Mariestads domkyrka.
Familj
Matthias Marci gifte sig 9 februari 1589 med Malin Kaxe, dotter till kyrkoherden Erik Kaxe i Tuna i Roslagen. Hon var vid tiden kammarpiga hos hertig Karls gemål Maria av Pfalz. Bröllopet hölls på Marieholm, bekostades av hertiginnan och bevistades av både henne och hertig Karl.
De fick tillsammans barnen Johannes Molithæus (1591–1671) i Stavnäs församling, Daniel Molithæus (1594–1601), Anna Molithæus som var gift med kyrkoherden Gunnar Erik Bergeri i Skövde, samt en son och två döttrar. Efter Matthias Marcis död gifte Malin Kaxe om sig med borgmästaren Amund Jönsson i Mariestad.
Bibliografi
- Confessio Cleri in Diœcesi Strengnensi de Liturgia, manuskript, tillsammans med Olaus Martini.
- Anteckningar om sitt liv med mera, manuskript.
Källor
- Marci, Mattias i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
- ↑ Matthias Marci, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9175, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 2384, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Hammarin, Johan (1845). Carlstads stifts herdaminne 1. Carlstad: Wallencrona. sid. 33-35. Libris 1794481. https://runeberg.org/carlstadsh/1/0033.html
Externa länkar
|