Megaclite

	Megaclite
	Megaclite passerar Jupiter.
Upptäckt
Upptäckare	Scott S. Sheppard,; David C. Jewitt,; Eugene A. Magnier,; Yanga R. Fernández
Upptäcktsdatum	25 november 2000
Beteckningar
Alternativnamn	XIX, S/2000 J8
Uppkallad efter	Megaclite
Omloppsbana
Banmedelradie	23 808 000 km
Excentricitet	0,4211
Siderisk omloppstid	752,88 d
Medelomloppshastighet	7 898,8 km/h
Inklination	152,769
Måne till	Jupiter
Fysikaliska data
Medelradie	2,7 km
Area	91,61 km2
Massa	2,0981 × 1014 kg
Medeldensitet	2,6 g/cm3
Ytgravitation (ekvatorn)	0,002 m/s2
Flykthastighet	12 km/h
Albedo	0,04

Megaclite (XIX, S/2000 J8) är en av Jupiters månar. Den upptäcktes 2000 av en grupp astronomer vid University of Hawaii. Den döptes i oktober 2002 till Magaclite, vilket korrigerades till Megaclite i november 2002.

Megaclite har en genomsnittlig radie på 2,7 kilometer och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 23,8 miljoner kilometer.

Källor

1 2 3 Daniel W. E. Green (5 januari 2001). ”IAUC 7555: Sats OF JUPITER; 2001B; 2001C” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07500/07555.html. Läst 16 augusti 2016.
1 2 3 4 5 6 7 8 ”Megaclite: By the Numbers” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190825225459/https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/by-the-numbers/. Läst 16 augusti 2016.
1 2 3 ”Megaclite: In Depth” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190825225440/https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/in-depth/. Läst 16 augusti 2016.
↑ Daniel W. E. Green (22 oktober 2002). ”IAUC 7998: P/2002 T5; Sats OF JUPITER” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07900/07998.html. Läst 16 augusti 2016.
↑ Daniel W. E. Green (29 november 2002). ”IAUC 8023: 2002jh; 2002je, 2002jg; Sats OF JUPITER” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08000/08023.html. Läst 16 augusti 2016.

Externa länkar

The Jupiter Satellite and Moon Page

[discovery-1] 1 2 3 Daniel W. E. Green (5 januari 2001). ”IAUC 7555: Sats OF JUPITER; 2001B; 2001C” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07500/07555.html. Läst 16 augusti 2016.

[nasanumbers-2] 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Megaclite: By the Numbers” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190825225459/https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/by-the-numbers/. Läst 16 augusti 2016.

[nasa-3] 1 2 3 ”Megaclite: In Depth” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190825225440/https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/in-depth/. Läst 16 augusti 2016.

[4] Daniel W. E. Green (22 oktober 2002). ”IAUC 7998: P/2002 T5; Sats OF JUPITER” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07900/07998.html. Läst 16 augusti 2016.

[5] Daniel W. E. Green (29 november 2002). ”IAUC 8023: 2002jh; 2002je, 2002jg; Sats OF JUPITER” (på engelska). International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08000/08023.html. Läst 16 augusti 2016.