Megaerops ecaudatus

Megaerops ecaudatus
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljFlyghundar
Pteropodidae
SläkteMegaerops
ArtMegaerops ecaudatus
Vetenskapligt namn
§ Megaerops ecaudatus
Auktor(Temminck, 1837)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Megaerops ecaudatus är en däggdjursart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1837. Den ingår i släktet Megaerops och familjen flyghundar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.

Beskrivning

En liten flyghund med ljus päls, ovansidan är omönstrat mellanbrun. Nosen är kort med rörformade näsborrar. Tummens nederdel är omsluten av vingarna, så att tummen viks inåt när vingarna fälls ihop. Arten saknar svans. Kroppslängden är 5 till 6 cm, och vikten 18 till 38 g.

Utbredning

Denna flyghund förekommer i Sydostasien från Thailand och Malackahalvön till Borneo och Sumatra. Möjligen lever en avskild population i nordöstra Indien.

Ekologi

Habitatet utgörs av olika slags skogar från låglänta, städsegröna skogar till störda kulturskogar på höjder mellan 100 och 3 000 m. Förutom i skogar med någon form av störning kan den förekomma i andra habitat på lågkvalitativa jordar, som sumpskogar och mangroveträsk. Arten kan även påträffas i galleriskog och på hedar. Den har påträffats i grottor, som man antar endast utgör tillfälliga vistelseplatser.

På Malackahalvön byter ibland individerna viloplats för att komma närmare födan, som i huvudsak består av frukt, främst fikon. Även nektar och pollen kan ingå i födan.

Källor

  1. 1 2 3 4 5 Bates, P., Bumrungsri, S., Suyanto, A. & Francis, C. 2008 Megaerops ecaudatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 14 juli 2016.
  2. ↑ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ↑ (2005) , website Megaerops ecaudatus, Mammal Species of the World
  4. ↑ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. 1 2 Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/megaerops+ecaudatus/match/1. Läst 14 juli 2016.
  6. ↑ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. 1 2 3 4 Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. sid. 93. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA94&lpg=PA94&dq=Megaerops+ecaudatus&source=bl&ots=tJLFg0t9ne&sig=VzvTm_VMy-ydfrItxKb9fSUEuRg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjvwZrKu_PNAhUnYJoKHRS_BrQ4ChDoAQggMAE#v=onepage&q=Megaerops%20ecaudatus&f=false
  8. 1 2 3 Shigeki Yasuma, Ludi Apin och Fred Tuh Yit Yu (2003) (på engelska). Mammals of Crocker Range. Bornean Biodiversity and Ecosystems Conservation Programme in Sabah, Malaysia. sid. 34. ISBN 983-41084-0-0. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124150101/http://www.bbec.sabah.gov.my/overall/bbec8/Mammals.pdf. Läst 16 juli 2016 Arkiverad 24 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar