| Mindre vasapapegoja Status i världen: Sårbar | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
| Familj | Östpapegojor Psittaculidae |
| Släkte | Coracopsis |
| Art | Mindre vasapapegoja C. nigra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coracopsis nigra | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
| Mascarinus niger | |
Mindre vasapapegoja (Coracopsis nigra) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.
Mindre vasapapegoja är en rätt stor och svart papegoja. Den kan vara mycket svår att skilja från större vasapagepoja, men är mindre med mindre näbb och en böjd kant på den bara huden intill näbbroten. Lätena är mycket ljudliga, mestadels bestående av melodiska visslingar. De är ljusare och mer melodiska än de hos större vasapapegoja
Fågeln delas numera vanligen in i två underarter:
Tidigare behandlades komorvasapapegojan ('’M. sibilans’’) som en underart till mindre vasapapegoja. Även seychellvasapapegoja (M. barklyi) inkluderas tidigare i arten, men denna urskiljs nu allmänt som egen art.
Vasapapegojorna placerades tidigare ofta efter DNA-studier i släktet Mascarinus tillsammans med den utdöda réunionpapegojan. Senare DNA-studier visar dock att réunionpapegojan troligen snarare är en Psittacula-parakit.
Mindre vasapapegoja hittas i och kring all slags skog. Den ses ofta i flykten, ibland i små och lösa flockar.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska kraftigt i antal, så pass att IUCN kategoriserar den som sårbar (VU).
|