Mosandbi

Mosandbi Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Grävbin Andrenidae
Släkte	Sandbin Andrena
Art	Mosandbi A. barbilabris
Vetenskapligt namn
§ Andrena barbilabris
Auktor	(Kirby, 1802)
Synonymer
Melitta barbilabris Kirby, 1802 Andrena albicrus (Kirby) Melitta albicrus Kirby, 1802 Andrena dolharubang Tadauchi & Xu, 1997 Andrena taisetsusana Tadauchi & Hirashima, 1987 Andrena sericea malaisei Alfken, 1929 Andrena ciliatula Viereck, 1916 Andrena pauperata Pérez, 1902 Andrena salicacea Robertson, 1900 Andrena sapellonis Cockerell, 1900 Andrena macgillivrayi Cockerell, 1897 Andrena macilenta Provancher, 1888 Andrena ciliata Schenck, 1870 Andrena angustipes Schenck, 1866 Andrena parumpunctata Schenck, 1853 Andrena placida Smith, 1853 Andrena albocincta Zetterstedt, 1838 Andrena barbatula Zetterstedt, 1838 Andrena sericea (Christ) Apis sericea Christ, 1791 Andrena sericea Smith, 1791 Åssandbi
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mosandbi (Andrena barbilabris) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin. Den kallas även åssandbi.

Beskrivning

Mosandbiet har ett ljushårigt ansikte med mörkbruna antenner. Honan har ett påtagligt smalt huvud, medan hanens huvud är rundare. Hos honan har mellankroppen orangebrun päls på ryggsidan, ljusare längre ner; hos hanen är hela mellankroppen vit. Tergiterna 2 till 4 har vita band i bakkanten; hos honan är bandet avbrutet mittpå på tergit 2 och 3, hos hanen gäller det alla de tre tergiterna. Vingarna är genomskinliga och svagt gulaktiga, med rödbruna till mörkröda ribbor (vanligen rent röda hos hanen). Honan blir 9 till 12 mm lång, hanen 8 till 10 mm. Arten är mycket lik det mera ovanliga silversandbiet.

Ekologi

Mosandbiet kan påträffas i ett flertal naturtyper: Sandig mark som sandtag, öppna sandheder, ruderatmark, sanddyner och stränder, men också i tallskog, hyggen, skogsbryn, ängar, floddalar och fruktträdgårdar.

Arten flyger från början / mitten av april till augusti. Den är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer, som korgblommiga växter (släktena Tussilago och maskrossläktet), korsblommiga växter (sandvitor), videväxter, ranunkelväxter, rosväxter (rossläktet, fingerörtssläktet, hagtornssläktet, spireasläktet, rönnsläktet, hallonsläktet, päronsläktet och hallonsläktet), brakvedsväxter, kransblommiga växter, ärtväxter, ljungväxter samt grobladsväxter (veronikor).

Mosandbiet kan gräva sina bon i tätt packad jord, som exempelvis gångstigar eller mellan stenarna i trädgårdsgångar, men också i sandjord som sandbankar, sjö- och flodstränder. Arten bygger gärna sina bon i kolonier. Majoriteten av pollenet som larverna utfodras med hämtas från blommande träd. Dess bon kan parasiteras av gökbiet mogökbi (Nomada alboguttata) och arter ur släktet blodbin (Sphecodes).

Utbredning

I Europa finns arten från Brittiska öarna i väster, till Norden med en fragmenterad utbredning i Norge, en mer sammanhängande utbredning från Fennoskandien i norr, söderut över Baltikum och Danmark till Mellaneuropa med en återigen mer fragmenterad utbredning i södra Frankrike, Spanien, Italien och mellersta till södra Östeuropa. Österut når arten Turkiet, Sibirien (Sacha och Primorje kraj) samt Japan. I Nordamerika finns arten från södra Kanada till södra USA.

I Sverige förekommer arten i hela landet utom i delar av fjälltrakterna, den nordligaste punkten är nära Treriksröset. Även i Finland finns arten i hela landet, från Åland och sydkusten till nordvästra och nordöstra Lappland. I både Sverige och Finland är arten klassificerad som livskraftig.

Kommentarer

Referenser