New Orleans

New Orleans
La Nouvelle-Orléans
Orleans Parish
Stad
Flagga
Vapensköld
Smeknamn: The Crescent City, The Big Easy, The City That Care Forgot, Nawlins, NOLA (akronym för New Orleans, Louisiana).
Land USA USA
Delstat Louisiana
Parish Orleans Parish
Höjdläge 2 m ö.h.
Koordinater 29°57′53″N 90°4′14″V / 29.96472°N 90.07056°V / 29.96472; -90.07056
Högsta punkt 6
Lägsta punkt −2
Area 907 km²
 - land 467,6 km²
 - vatten 439,4 km²
 - storstadsområde 9 726,6 km²
Folkmängd 378 715 (2013)
 - storstadsområde 1 235 650 (2013)
Befolkningstäthet 810 invånare/km²
 - storstadsområde 127 invånare/km²
Grundad 1718
Borgmästare LaToya Cantrell (D)
Tidszon CST (UTC-6)
 - sommartid CDT (UTC-5)
Riktnummer 504
Geonames 4335045
Invånarnamn New Orleanian
Staden inom Louisiana
Staden inom Louisiana
Staden inom Louisiana
Webbplats: nola.gov

New Orleans (engelska: [/nuːˈɔːrl(i)ənz, ɔːrˈliːnz/]; franska: La Nouvelle-Orléans, franska: [/lanuvɛlɔʀleɑ̃/]; "nya Orléans") är den största staden i delstaten Louisiana i USA. Staden är belägen vid Mississippifloden, tio mil uppströms från dess mynning i Mexikanska golfen. Stadens yta är samma som det administrativa området Orleans Parish; där bodde 2020 knappt 384 000 personer, medan invånarantalet i storstadsområdet var cirka tre gånger så stort.

Staden grundlades vid en strategisk position, vid Mississippiflodens utlopp i Mexikanska golfen. Kontrollen över New Orleans har därmed ingått i olika historiska konflikter.

Staden är känd som jazzens (mellan 1880- och 1910-talet) och Louis Armstrongs födelseort, och som nöjesstad. Det anses att stängningen av nöjes- (och bordell)distriktet Storyville 1917 bidrog till jazzens spridning norrut. Mardi Gras, som årligen genomförs här, är landets största karneval.

New Orleans har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och milda vintrar.

Historia

Tidiga år

New Orleans anlades av fransmännen 1717/1718 under namnet La Nouvelle-Orléans, mellan nedre delen av Mississippifloden och Lake Pontchartrain. Läget var perfekt för att skapa en handelsstad. Staden anlades på ett av de få ställen med hög mark, då översvämningar är vanliga i området. Staden fick namnet La Nouvelle Orléans (Nya Orléans) för att hedra hertig Filip av Orléans som var regent åt den då omyndige Ludvig XV av Frankrike. 1722 ersatte Nouvelle Orléans Biloxi som huvudstad för franska Louisiana. I september samma år drabbades staden av sin första allvarliga orkan, vilken förstörde större delen av stadens byggnader. När staden återuppbyggdes användes ett strikt rutmönster, vilket fortfarande finns kvar i French Quarter.

Efter sjuårskriget kom Louisiana inklusive New Orleans under spansk kontroll 1762 genom Fontainbleau-avtalet. Detta retade upp invånarna, och franska och tyska Louisianabor gjorde uppror 1768, men detta slogs ner och fem av upprorsledarna avrättades. De flesta av byggnaderna i stadsdelen French Quarter är byggda under den spanska perioden. Orsaken till detta är att de ursprungliga, enklare byggnaderna till största delen förstördes vid de stora eldsvådorna 1788 och 1794. Totalt brann drygt 1 000 hus upp. Vid sidan om eldsvådorna plågades New Orleans invånare även av sjukdomarna gula febern, malaria och smittkoppor. Det sista större utbrottet av gula febern skedde 1905.

1800-talet

År 1802 återbördades staden formellt till Frankrike i fördraget i San Ildefonso. Den var dock under spanskt styre ända fram till 1803, då staden ingick i det så kallade Louisianaköpet där USA köpte det franska Louisiana. Vid denna tidpunkt hade staden fortfarande bara 10 000 invånare.

1805 fick New Orleans amerikanska stadsrättigheter. Redan tidigt utmärktes New Orleans av sin multikulturellt blandade befolkning och blandning av kulturer. Staden växte snabbt, med influenser från amerikaner, fransmän och kreolska fransmän (människor av franskt ursprung födda i Amerika). Många kreoler flyttade till New Orleans när de flydde från revolutionen på Haiti.

Flaggan hissas i Place d'Armes (dagens Jackson Square) i New Orleans, efter Louisianaköpet den 20 december 1803.

Under 1812 års krig mellan USA och Storbritannien skickade britterna en styrka för att inta staden. General Andrew Jackson hade samlat en brokig skara mannar till stadens försvar, bland annat ska piraten Jean Lafitte och hans mannar ha avbrutit sin verksamhet för att hjälpa till. Krigets huvudslag utkämpades 8 januari 1815 där britterna led ett svårt nederlag. Av de 9 000 brittiska soldaterna dog 2 000. Då hade fred redan slutits två veckor tidigare i Gent, men nyheten hade inte hunnit nå den amerikanska kontinenten.

Stadens befolkning ökade snabbt under de närmaste årtiondena efter denna strid. 1840 uppgick invånarantalet till 102 000, det vill säga en tiodubbling på 40 år. Staden var då USA:s största hamnstad och den fjärde största hamnstaden i världen. Bakomliggande orsaker till tillväxten var att USA:s export fördubblades under denna period samt att järnvägar och kanaler byggdes till staden. Det senare förstärkte dess funktion som en av USA:s viktigaste handelsstäder.

1849 inträffade den värsta översvämningen som New Orleans kom att uppleva före 2005. Detta genom att en levée brast uppströms om staden. Översvämningen ledde till att 12 000 stadsbor blev hemlösa. Under Amerikanska inbördeskriget erövrades New Orleans tidigt av Nordstaternas trupper, och besparades därmed den förstörelse som drabbade många andra städern i Södern. En flottstyrka från norr erövrade staden den 28 januari 1862.

Med en stor utbildad befolkning av färgade som sedan länge hade samexisterat och samarbetat med den vita befolkningen, var rasattityderna utpräglat liberala för att vara i amerikanska Södern. Många i staden protesterade mot delstatsregeringens försökt att införa strikt rassegregation, och försökte ändra på detta genom ett juridiskt testfall. Detta fall prövades av Högsta domstolen 1896. Resultatet blev en seger för segregationslagarna, och dessa upprätthölls därefter mer än ett halvt sekel.

1900-talet

Storyville och jazz

1897 öppnades Storyville, ett område för prostitution, underhållning och spel. Myndigheterna var inledningsvis positiva eftersom det ansågs ge bättre kontrollmöjligheter om denna typ av aktiviteter koncentrerades till ett litet och väl avgränsat område. Storyville blev snabbt en turistattraktion. Området existerade i 20 år innan det stängdes på order av den amerikanska staten.

Fram till början av 1900-talet byggdes staden på högt belägen mark, skyddad av naturliga levéer. På 1910-talet skapade ingenjören och uppfinnaren A Baldwin Wood helt nya områden där bebyggelse kunde ske, genom en kombination av stora pumpar, dränering och byggande av konstgjorda levéer. Dessa levéer (och därmed staden) klarade sig mycket knappt under den stora Mississippiöversvämningen 1927. Turism blev under de sista årtiondena av 1900-talet en av stadens viktigaste inkomstkällor. Detta märktes framförallt i områdena French Quarter, med sina smala gränder och äldre franska och spanska bebyggelse, och grannområdet Central Business District.

New Orleans har en viktig plats i jazzens historia, där svarta musiker skapade något nytt med utgångspunkt från förra sekelskiftets marsch- och dansmusik. Den tidiga jazzstilen dixieland skapades där, och kallas ibland för "New Orleans-jazz". En av jazzens rötter finns i stadens svarta befolknings traditionella stora begravningsföljen med musik. Typen av begravning lever i viss mån kvar och kallas för jazzbegravning.

2000-talet

Strandsatta invånare vid översvämningen 2005.

Orkanen Katrina

Huvudartikel: Orkanen Katrina

I slutet av augusti 2005 orsakade orkanen Katrina en stormflod som delvis förstörde stadens skyddsvallar mot Lake Pontchartrain och mer eller mindre dränkte New Orleans. Mer än tusen människor omkom, och cirka 75 procent av staden ställdes under vatten.

Många av de familjer som evakuerades under översvämningen har fortfarande inte vågat eller haft råd eller möjlighet att flytta tillbaka och flera stora företag som haft sitt huvudkontor i innerstaden har flyttat till andra städer i USA, då man befarar att katastrofen kan upprepas.

Geografi

New Orleans har sitt centrum vid den norra stranden av Mississippifloden och breder åt norr ut sig fram till Lake Pontchartrain. Staden ligger delvis under såväl havsytans som Mississippiflodens nivå, och den skyddas från översvämning av stora vallar (levéer) åt alla håll samt via kraftiga pumpar.

Lake Pontchartrain är en sjö med bräckt vatten (ett estuarium) som via Lake Borgne står i direkt kontakt med havet i öster. Sötvatten rinner in i sjön via flera vattendrag och från vatten som avleds från Mississippifloden. Kanalen Industrial canal går genom östra New Orleans och leder båttrafik mellan Mississippifloden via slussar och sjön. Kanalen står i förbindelse med kanalsystemet Intracoastal Waterway.

Andra städer inom samma latitud

Klimat

Staden har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta somrar och milda vintrar. Dygnsmedeltemperaturen mellan oktober och mars är cirka 16 °C, medan dygnsmedeltemperaturen mellan april och september i snitt är 25 °C. Frost är ovanligt i staden, och endast ett halvdussin dagar per år stiger temperaturen över 35 grader Celsius.

Årligen regnar det cirka 1 400 mm i staden.

Normala temperaturer och nederbörd i New Orleans:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 17 18 22 26 30 32 33 33 31 26 22 18
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde 6 8 11 15 19 22 23 23 21 16 11 8
 Nederbörd 149 139 133 127 117 173 157 156 141 77 129 129

Styre och politik

Staden styrs av en borgmästare, mayor, och en stadsstyrelse, city council, på sju personer. De båda administrativa områdena City of New Orleans och Orleans Parish omfattar samma område och är hopslagna.

New Orleans är även säte för den federala appellationsdomstolen United States Court of Appeals for the Fifth Circuit.

Stadens politiska ledning har historiskt mestadels tillhört Demokratiska partiet.

Ekonomi

New Orleans är en av USA:s viktigaste hamnstäder. Från staden utförslas spannmål andra produkter från jordbruket, olja, svavel och andra kemiska produkter. Dessutom importeras livsmedel och råvaror för industrin via New Orleans.

Staden har södra USA:s största hamn, Port of South Louisiana, som sträcker sig flera mil längs med Mississippifloden och nybyggda kanaler. Hamnen har central betydelse för stadens ekonomi, medan den lokala industrin är av relativt sett mindre vikt. Kemisk och petrokemisk industri har dock vuxit upp längs med floden, och industrin och oljeutvinningen ute i havet har lett till svåra vattenföroreningar.

Handel sker med Mexiko och den karibiska övärlden.

Turistiska sevärdheter

Turismen är av stor betydelse för New Orleans. Staden är känd för sitt rika musik- och restaurangliv, liksom för sina väl bevarade byggnader byggda i en för USA avvikande arkitektur.

I den berömda historiska stadsdelen French Quarter finns ett stort antal etablissemang med förstklassig musik och mat. Det finns förstklassiga restauranger även i andra delar av staden, som till exempel Commander's Palace som blev utsedd till årets restaurang i USA år 2003. Restaurangen ligger i Garden District.

Befolkning

New Orleans befolkning har sedan 1960-talet successivt minskat. Vithyade personer utgör på 2000-talet mindre än en tredjedel av stadens befolkning, där den 1960 utgjorde nästan två tredjedelar. De omgivande områdena runt New Orleans har under samma tid fått en ökad befolkning, till stor del på grund av utflyttning av vithyad befolkning till stadens förorter. Denna utvecklingen följer den generella trenden för större amerikanska städer sedan 1950.

Vid folkräkningen år 2000 var stadens befolkning 484 674 invånare och inklusive förorter 1 337 726. År 2006, året efter orkanen Katrina, beräknades befolkningen vara 223 388. 2010 var befolkningen 343 829. 2020 hade staden delvis återhämtat sin befolkning, och det året fanns 384 000 invånare i staden New Orleans.

Kultur

Utbildning

Det allmänna skolsystemet i New Orleans grundades 1841, första året med 83 elever och fyra lärare. På 2000-talet finns cirka 1 000 gånger så många studenter och lärare i staden. Mellan 1960 omvandlades stadens skolsystem från ett dominerat av via till ett med i första hand afroamerikanska elever och lärare.

I New Orleans finns flera universitet. Bland dem finns Tulane University och Loyola University, University of New Orleans, Dillard University, Xavier University of Louisiana och Southern University at New Orleans.

Större idrottslag

Galleri

Se även

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Joy Juanita Jackson (15 oktober 2026). ”New Orleans | History, Economy, Culture, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/New-Orleans-Louisiana. Läst 17 oktober 2026.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ”New Orleans”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-orleans. Läst 17 oktober 2026.
  3. ↑ ”New Orleans”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-orleans. Läst 17 oktober 2026.

Externa länkar