Nils var en svensk kyrkoherde i Nordingrå församling och prost i Ångermanlands prosteri på 1300-talet, känd omkring 1358.
Nordingrå församling var till 1315 moderförsamling i pastoratet Nordingrå och Ullångers församling för att därefter till omkring 1350 utgöra ett eget pastorat. Från omkring 1350 till 1836 moderförsamling i pastoratet Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå församling.
Ångermanlands prosteri kan ha åtskilts från Norrlands prosteri omkring 1300-talet, motsvarande landskapsgränserna för Ångermanland, ungefärligen vid tiden för Nils ämbetstid.
Nordingrå kyrka, som Nils tillskrivs, uppfördes troligen föregående sekel, under 1200-talet. Ursprungligen hade kyrkobyggnaden invändigt måtten 7 x 7 meter och var försedd med ett smalt kor. Kyrkan kom att utvidgas i omgångar tills den rymde 600 personer och blev Ångermanlands största medeltidskyrka, innan den kom av rivas på 1700-talet.
Nils är omnämd i källa i Svenskt Diplomatarium 1358, till vars handling även funnits ett sigill. I brevet behandlas ägodelar tillhörande Sko kloster i Uppland.
Bland Nils företrädare i prostämbetet synes ha varit en Johannes (före ca. 1358), dessförinnan en Åke (1345). Dessförinnan var möjligen en Olof i Nordingrå (1324, 1326), varav den senare dessutom omnämns i samband med Johan Ingemarsson och Nils Fartegnsson.