Nils Rudolf Helander, född 1890, död 1983, var en svensk boktryckare och författare, verksam i Kumla från 1917. Han startade Kumla tryckeri 1917 och var redaktör för Kumla julblad, som gavs ut av Kumla tryckeri 1930–1979.
Helander kom från Hjo. I en intervju som publicerades i Kumla julblad 1942 uppgav han att han flyttade till Kumla i november 1917. Han berättade att han före flytten hade arbetat i Hjo och att hans första intryck av Kumla bland annat präglades av ortens många skofabriker och det omfattande ideella föreningslivet. Helander beskrev i en senare återblick att han hade fått möjlighet att överta ett tryckeri i Kumla. Han uppgav att han först var tveksam till att lämna Hjo men att han därefter flyttade till Kumla.
Nils Helander startade Kumla tryckeri 1917. En företagsbeskrivning i Örebro läns förvaltning och bebyggelse anger att företaget startades 1917 av den dåvarande ägaren och boktryckaren Nils Helander. Tryckeriet låg på Skolvägen i Kumla och utförde trycksaker för bland annat industri, hantverk och föreningar. Tryckeriet byggdes till 1942. I samma källa anges att verksamheten då sysselsatte en tjänsteman och tio arbetare. Bland den utrustning som räknades upp fanns en sättmaskin, tre digelpressar, en snällpress, en skärmaskin och två gummeringsmaskiner. Från tryckeriet hade Kumla i ord och bild utgivits 1925 och Kumla julblad sedan 1930. Vid Kumla tryckeris 40-årsjubileum 1957 uppgavs att verksamheten hade startats med en tryckare och en springpojke. Vid jubileet arbetade sexton personer vid företaget. I jubileumsartikeln framhölls också att flera tidskrifter och andra periodiska publikationer trycktes där. Nils Helander var redaktör och utgivare för Kumla julblad.
Helander skrev artiklar i Kumla julblad. I 1976 års nummer publicerades exempelvis hans artikel Minnen av frikyrkoledare i Kumla. I artikeln beskrev Helander sina egna minnen från tiden efter ankomsten till Kumla 1917 och skrev om frikyrkorörelsen och personer som han hade mött under sin tid i Kumla. I 1974 års nummer publicerade Helander en artikel om tre samtida präster i Kumla. Där beskrev han bland annat sina egna minnen från hösten 1919 och sin första kontakt med Kumla blåbandsförening. Helander medverkade även som författare i Hjo : Guldkroksbygden. LIBRIS anger honom som medarbetare i den första delen, utgiven 1953, och i den tredje delen, utgiven 1969. År 1977 gav Helander och Tage Tapper ut Kumla blåbandsförening 1887–1977 : en krönika till 90-årsjubileet. LIBRIS anger Nils Helander och Tage Tapper som författare. Boken trycktes av Kumla tryckeri.
Helander var verksam inom Kumlas föreningsliv. I kommunens motivering till hans kulturpris 1971 anges att han var ledamot i Kumla hembygdsförenings styrelse och i Kommittén för Kumlabygdens historia. Samma motivering anger att Helander under många år var föreståndare och ordförande för Kumla föreläsningsförening.
Vid Kumla tryckeris 40-årsjubileum 1957 uppgavs att Helander 1956 hade fått Örebro läns hembygdsförbunds förtjänsttecken. Enligt jubileumsartikeln tilldelades han utmärkelsen för den insats han hade gjort som utgivare av Kumla julblad. År 1973 uppmärksammades Helander återigen för sitt hembygdsarbete. I Kumla julblad uppgavs att Samfundet för hembygdsvård hade tilldelat honom en plakett för rik gärning i hembygdens tjänst. Plaketten delades ut vid samfundets högtidsmöte i Skara den 12 maj 1973. I artikeln anges bland annat hans långvariga medlemskap i Kumla hembygdsförening som bakgrund till utmärkelsen.